Batongliberalerna de nya Ny demokrati

Jan Björklund frånsvär sig allt samröre med SD, vilket ju är bra. Men det är intressant att se hur mycket av Ny demokratis gamla partiprogram som folkpartiet nu har tagit till sitt hjärta. Lena Mellin påminde om det i en kolumn i mars i år. Hon hänvisar till ett förslag till integrationsprogram som folkpartiet lade fram till sitt landsmöte i augusti (om de nu gjorde det). Där gick man i alla fall fram med batongen i högsta hugg.
Bl a krävde fp att utländska medborgare ska utvisas om de döms till mer än två års fängelse. Utvisas ska också de utländska medborgare som döms till kortare straff minst tre gånger.
"På andra områden går det moderna folkpartiet betydligt längre än Ny demokrati gjorde. Sveriges liberala parti vill bl a sänka straffrättsåldern från 15 till 14 år. Och att de som får socialbidrag ska jobba. Annars fryser bidraget inne", skriver Lena Mellin.
Det senare är ju för övrigt helt absurt. Det är väl oftast för att man inte har något jobb som man behöver socialbidrag. En människosyn värdig SD tittar fram i dessa rader.
Risken finns att med SD i riksdagen vänjer sig övriga vid att resonera på detta sätt. Folkpartiet är idag långt från Bengt Westerbergs avståndstagande i TV-soffan 1991. Istället kommer hela tiden förslag från partiet som gränsar till vad SD står för. Med fyra år till med alliansen kanske vi också vänjer oss vid batongliberalernas språkbruk.

Ur en övergödd ledarskribents perspektiv

DNs huvudledare idag var lika deprimerande läsning som valresultatet.
"Fredrik Reinfeldt har som första borgerliga statsminister lyckats få ett förnyat förtroende från väljarna....Han har inte bara visat att en borgerlig allians kan regera Sverige utan att välfärden eller ekonomin raseras", skriver de.
Det första är rent felaktigt, eftersom Thorbjörn Fälldin otroligt nog fick förnyat förtroende i valet -79. Dessutom går nog inte alla med på att inte välfärden raserats, framför allt inte de som utförsäkrats eller är en del av massarbetslösheten som bara ökat under perioden.
"Allianssegern markerar ett historiskt skifte i svensk politik som kommer att vitalisera demokratin och göra Sverige mer likt andra europeiska länder", skriver man också.
Man kan ju fråga sig vad det finns för egenvärde i att bli mer lika andra europeiska länder. Sverige har haft en unik ställning som världens kanske mest jämlika land (relativt sett). Nu ökar klyftorna lavinartat och vi går en ren amerikanisering till mötes. På vilket sätt är det eftersträvansvärt? Fast ur en övergödd ledarskribents perspektiv kanske det är självklart att mycket ska ha mer. Helst på andras bekostnad.

Borg tömmer statskassan i privata fickor

"Vi har klarat finanskrisen", ropar Borg. Och han får applåder för att Sverige inte är lika bankrutt som USA , Grekland, Spanien m fl. Än alltså. Att vi inte är det beror till stor del på att han kom till makten med överskott i finanserna och en ekonomi i balans.
Sedan dess tömmer han statskassan i privata fickor. Det intressanta med alliansens privatiseringar är ju att de finansieras med skattemedel. Alla privatiseringar i vård, skola och omsorg finansieras ju fortfarande av offentliga medel. Med den skillnaden att offentlighetsprincip och meddelarfrihet inte längre gäller. Så bekvämt.
Dessutom subventioneras privata företag för att göra privata tjänster (RUT) för att folk inte vill betala vad det kostar. Inte kan jag gå till frisören och få avdrag fast jag tycker det är dyrt, eller ta taxi för en lägre kostnad.
Maud Olofsson skriker om att unga ska starta företag. Har hon inte förstått att det krävs kapital för att starta ett företag. Och i vår kvartalsekonomi måste vinsten komma väldigt fort om någon ska våga satsa egna pengar. Våra gemensamma pengar däremot satsas gärna i privata projekt, men väldigt få investeringar görs för det allmännyttiga, typ omställningar för ett miljövänligare samhälle.
Skattesänkningarna kommer att nå sin kulmen. Sen handlar det om avgifter på allt. Om fyra år är vi där med fortsatt allians.

Vi behöver inte SD - de finns redan

Inom alliansen pågår "ett bråk om asylpolitik" enligt tidningen Riksdag & Departement. Man håller på att justera asylreglerna inom EU för att få en mer likartad behandling av asylsökande inom EU, vilket ju kan tyckas vara bra med tanke på hur vissa EU-länder behandlar flyktingar. Men det kan å andra sidan betyda en skärpning av den svenska asylpolitiken.
Och den är redan rätt skärpt, vilket SD förmodligen inte har en aning om (eller vill veta). T ex är våra visumregler så strikta att i stort sett inga medborgare från utomeuropeiska kontinenter(undantaget Nordamerika och Australien) överhuvudtaget får visum för att t ex hälsa på sina släktingar eller vänner. Det är knappt att prominenta personer. inbjudna till konferenser, får visum om de kommer från Afrika eller Mellanöstern. Allt i en rädsla för att de ska söka asyl. Anhöriginvandringen är ytterst strikt och gäller bara den närmaste kärnfamiljen (om ens det).
Så vad ska vi med SD till, när våra gränser redan är så tillbommade?

Tyst om frågor som missgynnar alliansen

Arktis isfritt 2030 skriver SvD i en kort liten artikel. Satellitbilder visar att istäcket är rekordlitet. Detta borde vara en förstasidesnyhet. Men där får vi istället se Reinfeldts belåtna tryne, när man för femtielfte gången frågat väljarna vem de tror regerar landet bäst.
Klimatfrågan finns inte på kartan för moderaterna. De var tvungna att ta i den under det svenska EU-ordförandeskapet, och då satt man stilla i båten medan den sjönk i Köpenhamn. Sedan har klimatfrågan snabbt skyfflats undan igen.
Hur kan det vara dödstyst om världens allvarligaste fråga i valrörelsen? Är den för jobbig för journalisterna? För det är ju via media de flesta av oss följer valrörelsen. Men där behövs inga anonyma inlägg om allianstrogna journalister som skriver upp alliansen på nyhetsplats, det har vi alla sett. Ingen fråga är t ex för liten för att konstatera att de rödgröna inte är överens. Det vimlar ju av frågor där alliansen inte är överens, men det skrivs det inget om.
Och framför allt skrivs ingenting om partiernas förhållande till klimatfrågorna. Det skulle ju missgynna alliansen....

SD vinner på vågmästartjatet

Äntligen en riktig granskning av vad SD faktiskt säger (Ansvarslös glädjekalkyl AB). Om ett parti ser ut att kunna komma in i riksdagen är det viktigt att faktiskt se hur de tänker, inte bara kalla dem rasistiska i största allmänhet.
Det eviga tjatet om ifall de får en vågmästarroll eller inte och hur andra ser på dem, ger dem bara reklam, utan att de någonsin behöver stå till svars för sina åsikter.
I dagens artikel visar AB att de har en totalt ofinansierad budget. De tror att om man minskar/avbryter all invandring går budgetpusslet ihop. Totalt världsfrånvänt m a o. Det är sådana här fakta vi behöver för att mota olle i grind.

Ska Stockholm bli ett ghetto?

Just nu berättas i kvällens ABC att alliansen börjar ta över Söder och närförorterna enligt forskning. Inte så konstigt. Alliansens utförsäljning och ombildning av allmännyttan har ju gynnat människor med god ekonomi. Och nybyggena består av bostadsrätter. Man bygger med andra ord sitt väljarunderlag. Och det ger utdelning.
Men till slut kommer man att bita sig själv i svansen. I Danderyd, Täby och Vaxholm har man sålt ut hela allmännyttan. Men i Vaxholm har man upptäckt att många som arbetar i tjänstesektorn inte har råd att bo kvar där, utan söker sig någon annanstans och kanske också lämnar jobbet. Man har skapat ett rikemansghetto.
Det står 300 000 personer varav 27 000 som helt saknar bostad i bostadskön idag. (Källa Kent Wernes Du sköna nya hem)Personer som av olika skäl inte kan eller vill hosta upp några miljoner för att få någonstans att bo. Bland dem väldigt många studenter. Många ungdomar är också tvungna att bo kvar hemma i brist på jobb och bostad.
Utsålda lägenheter kommer aldrig tillbaka. Och det är de äldre och billigare lägenheterna som ombildas. Och eventuellt nya hyresrätter är väldigt mycket dyrare och unga har inte råd med de hyrorna.
Vill vi ha en innerstad reserverad för rika? Och att närförorterna går samma väg? Vill vi bo i ett ghetto?