Björklund biter sig fast i hopplös modell

Återpublicerar här ett inlägg från 2010 apropå att det nu finns forskning som visar att det fria skolvalet ger segregation. Det förstod man ju redan från början, men Björklund sitter fast i sitt ideologiska spännbälte.

Systemfel i hela skolan


Så är det åter dags för det som kallas valfrihet i skolan. Man har gjort skolan till en marknadsplats. Vår skolminister tror att pekpinnar och disciplin ska lösa skolans problem. Han har inte förstått att skolans grundfel ligger i konkurrens om pengar. Hela utbildningsväsendet börjar alltmer känna av de senaste tio årens oerhörda experimenterande som bygger på ett antal systemfel. Några av dessa, som nu börjar visa sig underminera utbildningen är:

1. Kommunaliseringen av skolan. Det passade förmodligen bra att vältra över skolkostnaderna på kommunerna lagom till den stora krisens genomslag i början på 90-talet. Men det har lett till ojämn resursfördelning och därmed ojämlik kvalitet på skolorna i olika kommuner, beroende på kommunens ekonomi.

2. En skolpeng som följer eleven. Det leder till en väldig fokusering på att locka till sig elever. En skola med goda resultat, dvs hög procent godkända elever, lockar fler att söka till den skolan. Den skolan får alltså mycket pengar. En skola med problem och färre godkända elever får färre sökande elever och alltså mindre pengar. Trots att den skolan kanske snarare har behov av mer resurser. Detta i sin tur leder till betygsinflation, så att skolan kan stå sig i konkurrensen och få fler elever. Kontentan av dessa glädjebetyg slår igenom på alla nivåer. Elever med stora kunskapsluckor går vidare till gymnasiet och högskolan..

3.Alltför många skolor. Systemet med möjlighet att få öppna skolor med alla möjliga inriktningar är nog bra för valfriheten. Men det leder till att resurserna utarmas än mer, när de sprids ut på allt fler händer.

4. Gymnasieskolan som arbetsmarknadsåtgärd. Eftersom det inte längre finns några jobb för ungdomar, har slutsatsen blivit att då måste de hållas utanför arbetsmarknaden så länge som möjligt. Alltså ska alla gå i gymnasiet. Det är ingen tillfällighet att det allra största programmet i gymnasieskolan idag är det s k individuella programmet. Det är mycket lättare att komma in på det naturvetenskapliga programmet än på många utbildningar inom IV-´programmet. Det i sin tur leder till att på de teoretiska programmen hamnar både de mest och minst motiverade eleverna. Med en sådan elevkombination blir undervisningen varken hackad eller malen.

Detta system slår sedan igenom på universitetet, där nu alltfler utbildningar måste erbjuda gymnasiekurser eller t o m hela basår för studenterna, för att dessa inte har tillräckliga kunskaper när de börjar.

5. Oviktad betygsintagning. För en del högre utbildningar, särskilt de med specifik yrkesinriktning, har man nu börjar vikta betygen, men på de flesta mer allmänna universitetsutbildningar är alla betyg lika värda och det är den sammanlagda betygssumman som räknas. Detta gör att många elever dessutom börjat taktikvälja ämnen för att komma in där de helst vill gå. Varför plugga svåra språk eller kemi och fysik, när musik, bild och idrott ger lika möjligheter att komma in på attraktiva utbildningar?

6. Vinst i skolan. Det för bort från skolans mål och fokus hamnar på företagsekonomiska överväganden.

Ser fram emot en ordentlig genomlysning av hela skolsystemet under nästa mandatperiod.

Tillsätt två åklagare i sexualbrottmål

Det är klart att det blir svårt att driva sexualbrottsmål i domstolar där chefsåklagaren själv köper sex. Det borde vara regel att i sådana mål finns både en manlig och en kvinnlig åklagare på plats.
Men rättvisans gudinna är ju blind, invänder någon. Det är lagens bokstav som gäller. Men vi har ju sett, alldeles nyligen för övrigt, att domstolar tolkar lagen väldigt olika, särskilt i sådana här mål. De är svårbevisbara i sig, men just därför kanske det behövs fler lagtolkare än en.
Det är ju ett sorgligt faktum att många välsituerade män verkar vara beredda att riskera rykte, jobb och familj för att få köpa sex eller umgås med "kaffeflickor". Ser de sig som osårbara eller vad är det som driver dem? Förutom en föråldrad kvinnosyn då.

Antikondomkampanjen bottnar i sexkontroll

Roland Poirier Martinsson är tillbaka för att förklara sin antikondomkampanj. Jag letar förtvivlat efter argumenten som förklarar varför alla som reagerat har missförstått honom. Men jag hittar dem inte.
Vad sägs om det här stycket: "Vad slog fel? Nå, hur skulle din man eller fru reagera om du kom hem och föreslog kondom för att motverka spridning av könssjukdomar er emellan? Just det. Och kanske skulle du därför dra dig för att följa en sådan uppmaning."

Den enda logiska reaktion man kan tänka sig är väl att utgå ifrån att ens partner i så fall har en könssjukdom och då verkligen se till att man använde kondom.
Och hur ska man skydda sig mot oönskad graviditet? Har man redan fött sex barn kanske det inte känns så angeläget med ett sjunde? Eller så vill man bara ha två barn, vilket blir allt vanligare också i Afrika. Då är preventivmedel lösningen.
Men för Poirier, men det skriver han inte, är själva sexakten motbjudande såvida den inte äger rum i barnaalstrande syfte. Endast då är sex tillåtet.
Men för katolska kyrkan (och inte bara i den) är det bara ett svepskäl. I själva verket handlar det om djupt rotade patriarkala värderingar. Om en kvinna kan använda preventivmedel kan inte mannen kontrollera hennes sexualitet.
Och dessa värderingar såg vi ett utslag av bara häromdagen, när hovrätten inte menade att en kvinna blivit våldtagen då hennes partner körde upp fingrarna i henne för att "kontrollera att hon inte varit otrogen".
Den gammaldags tänkandet är alltid lika aktuellt.

Lönsamhet förgiftar mat

Jag har skrivit flera gånger om den kapitalistiska girigheten. Inget att förvånas över egentligen, den kommer till slut att ta oss till vägs ände om vi inte gör något.
Fler och fler områden belyses ur girighetens perspektiv, nu senast hur maten blir allt sämre pga lönsamhetsjakt. Det säger självt, tycker man, att råvaror som skapar på ett ställe, tillreds på ett annat och förpackas på ett tredje, inte kan vara bra mat. Hur kan den överhuvudtaget vara billigare? Den reser ju flera mil  runt jorden? Och hur kan närproducerat och ekologiskt vara dyrare?
Kostar inte gifterna någonting? Och transporterna? Bra mat har kort hållbarhet, därför blir den ur ett affärsperspektiv dyr.
Men det finns ett systemfel. Vill vi komma tillrätta med den allt giftigare och skadligare maten måste det sättas pris på kemikalier och transporter. Och de värsta gifterna måste helt förbjudas. Lena Ek, miljöministern, är engagerad i detta, men har noll stöd av sin partikamrat landsbygdsminister Erlandsson. När inte ens ett parti kan enas inom sig inser man hur långt vi står från fullgod livsmedelshantering.

Hovrätten kränker kvinna på nytt

Juridik är verkligen en spetsfundig verksamhet. Väldigt ofta handlar den inte om verkligheten utan om just "lagens bokstav" som får vara överordnat allt. Ofta strider tolkningen mot det allmänna rättsmedvetandet.
Nu har Svea hovrätt bestämt att "att köra upp fingrarna i en kvinnas underliv" för att "känna efter om hon varit otrogen" inte är att betrakta som sexualbrott.
Om och om igen kränker lagen kvinnor på nytt. Det är svårt att få fällande domar för våldtäkt, så en sådan här liten kränkning räknas inte alls. Syftet var ju inte sexuellt, enligt domen.
Syftet var att kränka kvinnans sexuella integritet. Att det handlar om sexuellt ofredande är ju uppenbart. Att ofrivilligt bli utsatt för en sådan kränkning av kroppen upplevs självklart som obehagligt. .
Sen kan man ju tycka att vad är det för dumhuvud som tror man kan känna i underlivet om någon varit otrogen. Det vittnar om en gammaldags kvinnosyn, som tyvärr fortfarande har stor spridning bland många män. Och hovrätten hjälper dem på traven.

Billström visar M:s rätta ansikte

Vi kommer att få läsa mängder av sorgliga historier av typ den om de två homosexuella ugandierna där en ska utvisas och den svenskfödde nioåringen som alltid bott här, men som nu ska utvisas till Etiopien.
Allt för att Tobias Billström nu kliver ut ur garderoben på allvar och genomför SD:s politik på migrationsområdet. Eller så tycker moderaterna att nu är SD så pass etablerade att de kan gå deras väljare till mötes och därmed kanske ta tillbaka en del av dem som gått över till SD.
I grund och botten är moderaterna inget humanistiskt parti. De har aldrig varit intresserade av människor som har det svårt, varken här hemma eller någon annanstans. Moderaterna är de välbeställdas parti och det visas med all tydlighet i deras politik (och de andra i alliansen protesterar inte). M:s motto är: Åt dem som har skall varda givet.

Inga problem att finansiera ny tunnelbana

S vill satsa på fler tunnelbanelinjer i Stockholm. Det är inte fel. En tät region kan inte låta privat biltrafik vara det främsta transportmedlet för arbetsresor.
Genast börjar moderaterna fråga efter prislappen. Det är väl heller inte fel. Men att inte bygga Förbifart Stockholm skulle ju generera en hel del pengar. (För den är väl finansierad eller?)
Att dessutom förbjuda vinst i välfärden och minska floran av onödiga privata företag som idag suboptimerar de offentliga tjänsterna skulle också ge en hel del i kassan (efter att ha läst Maciej Zarembas andra artikel som handlar om det sjuka prislappssystemet i vården, där minst sjuk premerieras gör en ju mörkrädd).
Det finns alltså flera alternativ att hämta pengar från om politik istället för marknad får råda. För vem vill ha en valfrihet där tennisarmbåge går före njursvikt?