Igår kom DN med en opinionsundersökning från Ipsos som visar att det är så gott som jämnt mellan blocken. Fast det beror ju på hur man räknar. KD fick 2,8 procent, men räknas in i det borgerliga blocket. Fi fick drygt 2 procent, men räknas inte in i det rödgröna blocket. Något ologiskt. För tar man bort KD eller lägger till Fi så blir det inte lika jämnt.
Icke desto mindre - gapet krymper mellan blocken. Och det är inte så konstigt. Den borgerliga pressen lägger just nu en spärreld mot Stefan Löfvens regering. Varje dag finner man något att racka ner på. Och MP är direkt förföljt av pressen. Man tillvitar dem åsikter som de aldrig ens uttalat.
Idag kom DNs chefredaktör Peter Wolodarski med en bredsida mot Löfven. "Hur många fler misstag tål Stefan Löfven?" var rubriken. Dessutom kommer han med ren historieförfalskning. Han skriver:
"Direkt efter valet markerade Stefan Löfven mot Vänsterpartiet och sökte samarbete i mitten. Sen dröjde det inte länge innan han skakade hand med Jonas Sjöstedt om vinster i välfärden, trots en tidigare uppgörelse med de borgerliga i Friskolekommittén.
Därmed stängde Löfven dörren till flera av allianspartierna och framkallade besvikelse hos många mittenväljare, som tidigare uppskattat hans tal om samarbete och lösningsorienterad politik. Frustrationen syns tydligt i opinionen."
Det är ju faktiskt inte Löfven som stängt dörren till samarbete med allianspartierna, det är ju de som stängt dörren till Löfven.
Löfvens regering hade ju sett helt annorlunda ut om de borgerliga varit öppna för samarbete. Löfven har ju inte tjatat om annat hela valrörelsen och ända in i kaklet. Men de borgerliga har hårdnackat vägrat. Så vems fel är det egentligen att vi nu står inför kaos?
Även om budgeten ser betydligt mer lovande ut för vanligt folk utan alliansen.
söndag 30 november 2014
fredag 28 november 2014
M glömmer huvudfrågan i eftervalsanalys
Moderaterna har gjort sin eftervalsanalys som de presenterade på DN Debatt idag. Deras slutsats är att M inte hade några bra svar vad gäller jobbfrågan eller för den delen välfärden. De har bara en styrka kvar, konstaterar de egna analytikerna, den om att M är bra på god ekonomi.
Det intressanta är att, åtminstone inte i debattartikeln, det nämns ett enda ord om moderaternas paradgren - skattesänkningar. Det har ju trots allt varit moderaternas fokus i åtta år och något som de faktiskt lyckats utmärkt med. Men väljarna har upptäckt konsekvenserna av dessa skattesänkningar som främst gynnat de rikaste (trots att resterna av alliansen fortsätter hävda att de gällde låg- och medelinkomsttagare).
Bidrag har varit alliansens svar på jobbfrågan. Bidrag till företagen alltså. Tyvärr har det inte lett till fler jobb, däremot fler avregleringar och urholkning av arbetsrätt m m.
I debattartikeln fortsätter man att hävda moderaternas trovärdighet vad gäller svensk ekonomi. Men som vanligt efter ett borgerligt regeringsinnehav, är "ladorna tomma" som Magdalena Andersson uttrycker det. Det ger faktiskt underkänt åt moderaterna även på det ekonomiska området. Inte ens Schlingman kommer att lyckas bortförklara det.
Det intressanta är att, åtminstone inte i debattartikeln, det nämns ett enda ord om moderaternas paradgren - skattesänkningar. Det har ju trots allt varit moderaternas fokus i åtta år och något som de faktiskt lyckats utmärkt med. Men väljarna har upptäckt konsekvenserna av dessa skattesänkningar som främst gynnat de rikaste (trots att resterna av alliansen fortsätter hävda att de gällde låg- och medelinkomsttagare).
Bidrag har varit alliansens svar på jobbfrågan. Bidrag till företagen alltså. Tyvärr har det inte lett till fler jobb, däremot fler avregleringar och urholkning av arbetsrätt m m.
I debattartikeln fortsätter man att hävda moderaternas trovärdighet vad gäller svensk ekonomi. Men som vanligt efter ett borgerligt regeringsinnehav, är "ladorna tomma" som Magdalena Andersson uttrycker det. Det ger faktiskt underkänt åt moderaterna även på det ekonomiska området. Inte ens Schlingman kommer att lyckas bortförklara det.
tisdag 25 november 2014
Pengar ska arbeta, inte ligga i lador Magdalena
Regeringen kritiseras ner i skorna och inte bara av oppositionen. Näringslivet är i uppror, men det var väl bara väntat. Allt som innebär förändring från nuläget skapar ju panik hos ett näringsliv som glidit runt på en räkmacka i åtta år.
Magdalena Andersson får berättigad kritik från LO för att budgeten är så lik den förra regeringens. Ladorna är tomma, säger hon, men hon kommer inte för inte från samma skola som Anders Borg.
Men det är faktiskt satsa man behöver om det ska bli någon positiv förändring i jobbstatistiken. Investeringar kan kräva lån, det vet varje företag. Var nu inte så försiktig som hr Borg (som gjorde slut på pengarna utan att investera i något annat än redan rikt folks plånböcker). Se till att järnvägen börjar fungera med en stor satsning på underhåll och utbyggnad. Se till att kommunerna får rejält med pengar att satsa i vård, skola och omsorg. Och inte minst behövs satsningar i omställningen mot ett mer miljö- och klimatmässigt samhälle.
Någon fullträff har väl regeringen ändå fått in. Som t ex att ta bort Arbetsförmedlingens krav på att arbetslösa ska söka varje ledigt jobb vare sig man har kompetens för det eller inte. Här sparas pengar inte bara på AF, utan också för företagen som nu inte behöver gå igenom irrelevanta ansökningar. Och AF kan ägna sig åt att faktiskt försöka hjälpa arbetssökande, t ex med mer tid för kontakter med företag och andra arbetsplatser.
Ett litet steg på en gigantiskt väg att åter börja bygga ett Sverige för alla. Det kommer tyvärr att ta längre tid och kosta mer än det tog att riva ner den välfärd vi hade.
Magdalena Andersson får berättigad kritik från LO för att budgeten är så lik den förra regeringens. Ladorna är tomma, säger hon, men hon kommer inte för inte från samma skola som Anders Borg.
Men det är faktiskt satsa man behöver om det ska bli någon positiv förändring i jobbstatistiken. Investeringar kan kräva lån, det vet varje företag. Var nu inte så försiktig som hr Borg (som gjorde slut på pengarna utan att investera i något annat än redan rikt folks plånböcker). Se till att järnvägen börjar fungera med en stor satsning på underhåll och utbyggnad. Se till att kommunerna får rejält med pengar att satsa i vård, skola och omsorg. Och inte minst behövs satsningar i omställningen mot ett mer miljö- och klimatmässigt samhälle.
Någon fullträff har väl regeringen ändå fått in. Som t ex att ta bort Arbetsförmedlingens krav på att arbetslösa ska söka varje ledigt jobb vare sig man har kompetens för det eller inte. Här sparas pengar inte bara på AF, utan också för företagen som nu inte behöver gå igenom irrelevanta ansökningar. Och AF kan ägna sig åt att faktiskt försöka hjälpa arbetssökande, t ex med mer tid för kontakter med företag och andra arbetsplatser.
Ett litet steg på en gigantiskt väg att åter börja bygga ett Sverige för alla. Det kommer tyvärr att ta längre tid och kosta mer än det tog att riva ner den välfärd vi hade.
lördag 22 november 2014
Måste saker göras bara för att man kan?
En forskningsrapport säger att 53 procent av de svenska jobben i en framtid kan vara digitaliserade eller utföras av robotar. "Det ställer enorma krav på arbetsmarknaden. Hur ska vi ställa om oss?" frågade man sig.
Är det verkligen rätt fråga att ställa. Bara för att man kan göra en sak, finns det ju inget som säger att man behöver göra det. Ligger det i samhällets intresse att fler och fler jobb försvinner? Vem är samhället till för?
Alternativet är att vi uppfinner ett nytt ekonomiskt system. Det vore antagligen en välsignelse på många sätt, men så länge jobben försvinner utan att något kommer istället går det ut över människorna i detta ekonomiska system.
Medborgarlön måste ju bli svaret. Är det då riskkapitalister och de som äger produktionsmedlen, dvs robotarna, som ska stå för betalningen till övriga medborgare?
Vi står som sagt inför stora utmaningar, men det finns också skäl att tänka efter. Måste utvecklingen gå ut på att rationalisera bort människorna?
Är det verkligen rätt fråga att ställa. Bara för att man kan göra en sak, finns det ju inget som säger att man behöver göra det. Ligger det i samhällets intresse att fler och fler jobb försvinner? Vem är samhället till för?
Alternativet är att vi uppfinner ett nytt ekonomiskt system. Det vore antagligen en välsignelse på många sätt, men så länge jobben försvinner utan att något kommer istället går det ut över människorna i detta ekonomiska system.
Medborgarlön måste ju bli svaret. Är det då riskkapitalister och de som äger produktionsmedlen, dvs robotarna, som ska stå för betalningen till övriga medborgare?
Vi står som sagt inför stora utmaningar, men det finns också skäl att tänka efter. Måste utvecklingen gå ut på att rationalisera bort människorna?
torsdag 20 november 2014
Sorgligt med män som söker småflickor på nätet
För att återknyta till mitt förra inlägg om män: Vad är det för fel på de karlar som i Aftonbladets senaste undersökning, söker upp minderåriga flickor på nätet för sex?
Det handlar inte om enstaka "fula gubbar" utan hundratals karlar i medelåldern som har behov av att tända på småflickor.
Är det män som inte klarar av vuxna kvinnor? Är det män som råkat illa ut i relationer och regredierar till att vilja vara med unga flickor i början av puberteten, då de själva kanske uppfattade sig som starka och överlägsna? Eller törs de överhuvudtaget inte närma sig vuxna kvinnor i rädsla för att bli avvisade. Uppenbarligen blir ju en del av de här unga flickorna intresserade av att prata om sex med dessa gubbar. Kanske på ett sätt som en vuxen kvinna inte skulle gå med på.
De tror att med dessa små flickor kan de inte komma i underläge.
Det är en sorglig utveckling - både för männen och de unga flickorna, som definitivt inte skulle må bra av att möta dessa karlar i verkligheten.
Det handlar inte om enstaka "fula gubbar" utan hundratals karlar i medelåldern som har behov av att tända på småflickor.
Är det män som inte klarar av vuxna kvinnor? Är det män som råkat illa ut i relationer och regredierar till att vilja vara med unga flickor i början av puberteten, då de själva kanske uppfattade sig som starka och överlägsna? Eller törs de överhuvudtaget inte närma sig vuxna kvinnor i rädsla för att bli avvisade. Uppenbarligen blir ju en del av de här unga flickorna intresserade av att prata om sex med dessa gubbar. Kanske på ett sätt som en vuxen kvinna inte skulle gå med på.
De tror att med dessa små flickor kan de inte komma i underläge.
Det är en sorglig utveckling - både för männen och de unga flickorna, som definitivt inte skulle må bra av att möta dessa karlar i verkligheten.
onsdag 19 november 2014
Män är ett utvecklingshinder
Jag bläddrar i UNFPAs (FNs befolkningsorgan)senaste rapport. När man tittar på statistiken blir en sak väldigt tydlig: Män utgör ett allvarligt utvecklingshinder.
När det gäller mödradödlighet t ex: De flesta fallen av mödradödlighet sker i länder där kvinnor könsstympas. Men det är kvinnor som könsstympar andra kvinnor invänder någon. Men skälet för könsstympningen är att kvinnor inte blir gifta om de inte är stympade. Så det är män som måste visa att de inte vill ha könsstympade kvinnor för att få bukt med problemet.
Färre kvinnor i världen får utbildning än män. Studier visar att utbildade kvinnor föder färre barn. Men också i fattiga familjer är det så att en kvinnas eventuella inkomst går till barnen, medan män ofta satsar på saker, som radioapparater, cyklar eller liknande till sig själva.
I många länder med starka religiösa inslag är både preventivmedel och abort förbjudna. Det hindrar dock inte män från att göra kvinnor med barn. Ofta med följden att kvinnan gör en illegal abort med risk för liv och lem.
Barnäktenskap är ett annat fenomen som främst drabbar flickor. I många länder vill män gifta sig med mycket unga flickor. De kommer då aldrig att få utbildning och chans att utveckla sin potential. Och många dör i barnsäng för att de fått barn för tidigt.
Våld i nära relationer drabbar också främst kvinnor. När argumenten tryter tar män till nävarna. Eller psykning.
Och den värsta formen av våld, krig, är det i princip alltid män som står för. Och i nutidens krig är det civila som drabbas mest. Inte minst via sexuella övergrepp som begås av krigförande män.
Trots dessa hinder finns det en sak som kvinnor har en fördel i (om det nu är en fördel): De lever i genomsnitt längre än män. Endast i två länder lever män ett par år längre, i Botswana och Swaziland. Skälet är att dessa två länder hör till de mest drabbade av hiv/aids. Och kvinnor är känsligare för viruset än män.
Därför är jämställdhet en av de viktigaste utvecklingsfaktorerna. Och där har män en viktig roll att spela. Jämställdhet handlar lika mycket om män som kvinnor. Leve de män som inser det!
När det gäller mödradödlighet t ex: De flesta fallen av mödradödlighet sker i länder där kvinnor könsstympas. Men det är kvinnor som könsstympar andra kvinnor invänder någon. Men skälet för könsstympningen är att kvinnor inte blir gifta om de inte är stympade. Så det är män som måste visa att de inte vill ha könsstympade kvinnor för att få bukt med problemet.
Färre kvinnor i världen får utbildning än män. Studier visar att utbildade kvinnor föder färre barn. Men också i fattiga familjer är det så att en kvinnas eventuella inkomst går till barnen, medan män ofta satsar på saker, som radioapparater, cyklar eller liknande till sig själva.
I många länder med starka religiösa inslag är både preventivmedel och abort förbjudna. Det hindrar dock inte män från att göra kvinnor med barn. Ofta med följden att kvinnan gör en illegal abort med risk för liv och lem.
Barnäktenskap är ett annat fenomen som främst drabbar flickor. I många länder vill män gifta sig med mycket unga flickor. De kommer då aldrig att få utbildning och chans att utveckla sin potential. Och många dör i barnsäng för att de fått barn för tidigt.
Våld i nära relationer drabbar också främst kvinnor. När argumenten tryter tar män till nävarna. Eller psykning.
Och den värsta formen av våld, krig, är det i princip alltid män som står för. Och i nutidens krig är det civila som drabbas mest. Inte minst via sexuella övergrepp som begås av krigförande män.
Trots dessa hinder finns det en sak som kvinnor har en fördel i (om det nu är en fördel): De lever i genomsnitt längre än män. Endast i två länder lever män ett par år längre, i Botswana och Swaziland. Skälet är att dessa två länder hör till de mest drabbade av hiv/aids. Och kvinnor är känsligare för viruset än män.
Därför är jämställdhet en av de viktigaste utvecklingsfaktorerna. Och där har män en viktig roll att spela. Jämställdhet handlar lika mycket om män som kvinnor. Leve de män som inser det!
Låg skatt viktigare än bra kollektivtrafik
Det märks att alliansen fortfarande sitter vid makten i Stockholms läns landsting. Landstinget bestämmer över sjukvård och kollektivtrafik. Därför bör man inte förvånas över att sjukhusen fått ännu ett sparbeting (snart är bara kaklet kvar att springa in i)och nu ska också SL spara genom att dra in turer på både buss, tunnelbana och pendeltåg. Så mycket för storvulna löften om satsning på kollektivtrafik.
Allt för att inte höja skatten. Det är som vanligt det enda viktiga för alliansen. För dem är inte samhällsservice något de förväntar sig att medborgarna vill betala för. Det är redan en uppoffring att de inte kan sänka skatten.
Är det så illa att väljarna inte förstått skillnaden mellan vad kommunen respektive landstinget gör? Eller det kanske är så enkelt som att de bilburna väljarna i Danderyd, Täby, Nacka och Värmdö tycker att låg skatt är viktigare än god medborgarservice.
Allt för att inte höja skatten. Det är som vanligt det enda viktiga för alliansen. För dem är inte samhällsservice något de förväntar sig att medborgarna vill betala för. Det är redan en uppoffring att de inte kan sänka skatten.
Är det så illa att väljarna inte förstått skillnaden mellan vad kommunen respektive landstinget gör? Eller det kanske är så enkelt som att de bilburna väljarna i Danderyd, Täby, Nacka och Värmdö tycker att låg skatt är viktigare än god medborgarservice.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)