Klarspråk från oppositionsborgarrådet

Karin Wanngård (s) har hamnat i blåsväder direkt när hon klev in i Stadshuset. Allt för att hon kallade saker vid deras rätta namn. "Vi ska inte slussa ut ungdomar i en massa skitjobb", sa hon.
Vad är då ett skitjobb? Det är jobb med usel lön och usla villkor. Och det vimlar av dem på dagens arbetsmarknad. MacDonalds är ett ökänt exempel, som "Uppdrag granskning" granskat. Telefonförsäljning ett annat, där man får betalt efter vad man säljer. Och det vi ju hur kul det är att bli uppringd av en telefonförsäljare (gärna mitt i maten eller i ett bra TV-program, det är då de här ungdomarna förväntas jobba) och vi anmäler oss snabbt till nix-registret.
Men ungdomar tar de här jobben i brist på annat. Men man gör ingen lysande karriär om man stannar på Macdonalds.
Sen har vi den invandrade arbetskraften som Billström är så stolt över. Här tar skrupulösa arbetsgivare chansen att kringgå svensk arbetslagstiftning i vetskap om att de som kommer hit för att arbeta inte känner till våra regler.
Hoppas Karin Wanngård fortsätter att tala klarspråk.

Missbruk av lagstiftningsinstrumentet

Folkpartiet, med Jan Björklund i spetsen, är nu ute och fiskar i de grumliga vatten där de brukar hålla till strax före val i hopp om att locka några SD-väljare.
De vill lagstifta om att man inte får använda niqab eller burka i skolan. Ska lagstiftningsinstrumentet användas på ett sådant icke-problem? Det är väl knappt ens en procent av landets befolkning som använder dessa plagg.
De flesta arbetsplatser har en klädkod. Det säger sig självt att i Sverige kan man inte bära niqab om man arbetar i någon som helst offentlig miljö. Det gäller också på de flesta ställen för shorts och trasiga jeans.
Självklart ska man få bära niqab i offentliga miljöer privat, men det fungerar inte i en arbetssituation. Inte heller i skolan.
Vill man bära niqab och arbeta får man nöja sig med att vara telefonförsäljare eller liknande.
Vi behöver stifta lagar om betydligt viktigare saker än detta.