tisdag 21 september 2010

Batongliberalerna de nya Ny demokrati

Jan Björklund frånsvär sig allt samröre med SD, vilket ju är bra. Men det är intressant att se hur mycket av Ny demokratis gamla partiprogram som folkpartiet nu har tagit till sitt hjärta. Lena Mellin påminde om det i en kolumn i mars i år. Hon hänvisar till ett förslag till integrationsprogram som folkpartiet lade fram till sitt landsmöte i augusti (om de nu gjorde det). Där gick man i alla fall fram med batongen i högsta hugg.
Bl a krävde fp att utländska medborgare ska utvisas om de döms till mer än två års fängelse. Utvisas ska också de utländska medborgare som döms till kortare straff minst tre gånger.
"På andra områden går det moderna folkpartiet betydligt längre än Ny demokrati gjorde. Sveriges liberala parti vill bl a sänka straffrättsåldern från 15 till 14 år. Och att de som får socialbidrag ska jobba. Annars fryser bidraget inne", skriver Lena Mellin.
Det senare är ju för övrigt helt absurt. Det är väl oftast för att man inte har något jobb som man behöver socialbidrag. En människosyn värdig SD tittar fram i dessa rader.
Risken finns att med SD i riksdagen vänjer sig övriga vid att resonera på detta sätt. Folkpartiet är idag långt från Bengt Westerbergs avståndstagande i TV-soffan 1991. Istället kommer hela tiden förslag från partiet som gränsar till vad SD står för. Med fyra år till med alliansen kanske vi också vänjer oss vid batongliberalernas språkbruk.

måndag 20 september 2010

Ur en övergödd ledarskribents perspektiv

DNs huvudledare idag var lika deprimerande läsning som valresultatet.
"Fredrik Reinfeldt har som första borgerliga statsminister lyckats få ett förnyat förtroende från väljarna....Han har inte bara visat att en borgerlig allians kan regera Sverige utan att välfärden eller ekonomin raseras", skriver de.
Det första är rent felaktigt, eftersom Thorbjörn Fälldin otroligt nog fick förnyat förtroende i valet -79. Dessutom går nog inte alla med på att inte välfärden raserats, framför allt inte de som utförsäkrats eller är en del av massarbetslösheten som bara ökat under perioden.
"Allianssegern markerar ett historiskt skifte i svensk politik som kommer att vitalisera demokratin och göra Sverige mer likt andra europeiska länder", skriver man också.
Man kan ju fråga sig vad det finns för egenvärde i att bli mer lika andra europeiska länder. Sverige har haft en unik ställning som världens kanske mest jämlika land (relativt sett). Nu ökar klyftorna lavinartat och vi går en ren amerikanisering till mötes. På vilket sätt är det eftersträvansvärt? Fast ur en övergödd ledarskribents perspektiv kanske det är självklart att mycket ska ha mer. Helst på andras bekostnad.

söndag 19 september 2010

Borg tömmer statskassan i privata fickor

"Vi har klarat finanskrisen", ropar Borg. Och han får applåder för att Sverige inte är lika bankrutt som USA , Grekland, Spanien m fl. Än alltså. Att vi inte är det beror till stor del på att han kom till makten med överskott i finanserna och en ekonomi i balans.
Sedan dess tömmer han statskassan i privata fickor. Det intressanta med alliansens privatiseringar är ju att de finansieras med skattemedel. Alla privatiseringar i vård, skola och omsorg finansieras ju fortfarande av offentliga medel. Med den skillnaden att offentlighetsprincip och meddelarfrihet inte längre gäller. Så bekvämt.
Dessutom subventioneras privata företag för att göra privata tjänster (RUT) för att folk inte vill betala vad det kostar. Inte kan jag gå till frisören och få avdrag fast jag tycker det är dyrt, eller ta taxi för en lägre kostnad.
Maud Olofsson skriker om att unga ska starta företag. Har hon inte förstått att det krävs kapital för att starta ett företag. Och i vår kvartalsekonomi måste vinsten komma väldigt fort om någon ska våga satsa egna pengar. Våra gemensamma pengar däremot satsas gärna i privata projekt, men väldigt få investeringar görs för det allmännyttiga, typ omställningar för ett miljövänligare samhälle.
Skattesänkningarna kommer att nå sin kulmen. Sen handlar det om avgifter på allt. Om fyra år är vi där med fortsatt allians.

lördag 18 september 2010

Vi behöver inte SD - de finns redan

Inom alliansen pågår "ett bråk om asylpolitik" enligt tidningen Riksdag & Departement. Man håller på att justera asylreglerna inom EU för att få en mer likartad behandling av asylsökande inom EU, vilket ju kan tyckas vara bra med tanke på hur vissa EU-länder behandlar flyktingar. Men det kan å andra sidan betyda en skärpning av den svenska asylpolitiken.
Och den är redan rätt skärpt, vilket SD förmodligen inte har en aning om (eller vill veta). T ex är våra visumregler så strikta att i stort sett inga medborgare från utomeuropeiska kontinenter(undantaget Nordamerika och Australien) överhuvudtaget får visum för att t ex hälsa på sina släktingar eller vänner. Det är knappt att prominenta personer. inbjudna till konferenser, får visum om de kommer från Afrika eller Mellanöstern. Allt i en rädsla för att de ska söka asyl. Anhöriginvandringen är ytterst strikt och gäller bara den närmaste kärnfamiljen (om ens det).
Så vad ska vi med SD till, när våra gränser redan är så tillbommade?

torsdag 16 september 2010

Tyst om frågor som missgynnar alliansen

Arktis isfritt 2030 skriver SvD i en kort liten artikel. Satellitbilder visar att istäcket är rekordlitet. Detta borde vara en förstasidesnyhet. Men där får vi istället se Reinfeldts belåtna tryne, när man för femtielfte gången frågat väljarna vem de tror regerar landet bäst.
Klimatfrågan finns inte på kartan för moderaterna. De var tvungna att ta i den under det svenska EU-ordförandeskapet, och då satt man stilla i båten medan den sjönk i Köpenhamn. Sedan har klimatfrågan snabbt skyfflats undan igen.
Hur kan det vara dödstyst om världens allvarligaste fråga i valrörelsen? Är den för jobbig för journalisterna? För det är ju via media de flesta av oss följer valrörelsen. Men där behövs inga anonyma inlägg om allianstrogna journalister som skriver upp alliansen på nyhetsplats, det har vi alla sett. Ingen fråga är t ex för liten för att konstatera att de rödgröna inte är överens. Det vimlar ju av frågor där alliansen inte är överens, men det skrivs det inget om.
Och framför allt skrivs ingenting om partiernas förhållande till klimatfrågorna. Det skulle ju missgynna alliansen....

onsdag 15 september 2010

SD vinner på vågmästartjatet

Äntligen en riktig granskning av vad SD faktiskt säger (Ansvarslös glädjekalkyl AB). Om ett parti ser ut att kunna komma in i riksdagen är det viktigt att faktiskt se hur de tänker, inte bara kalla dem rasistiska i största allmänhet.
Det eviga tjatet om ifall de får en vågmästarroll eller inte och hur andra ser på dem, ger dem bara reklam, utan att de någonsin behöver stå till svars för sina åsikter.
I dagens artikel visar AB att de har en totalt ofinansierad budget. De tror att om man minskar/avbryter all invandring går budgetpusslet ihop. Totalt världsfrånvänt m a o. Det är sådana här fakta vi behöver för att mota olle i grind.

tisdag 14 september 2010

Ska Stockholm bli ett ghetto?

Just nu berättas i kvällens ABC att alliansen börjar ta över Söder och närförorterna enligt forskning. Inte så konstigt. Alliansens utförsäljning och ombildning av allmännyttan har ju gynnat människor med god ekonomi. Och nybyggena består av bostadsrätter. Man bygger med andra ord sitt väljarunderlag. Och det ger utdelning.
Men till slut kommer man att bita sig själv i svansen. I Danderyd, Täby och Vaxholm har man sålt ut hela allmännyttan. Men i Vaxholm har man upptäckt att många som arbetar i tjänstesektorn inte har råd att bo kvar där, utan söker sig någon annanstans och kanske också lämnar jobbet. Man har skapat ett rikemansghetto.
Det står 300 000 personer varav 27 000 som helt saknar bostad i bostadskön idag. (Källa Kent Wernes Du sköna nya hem)Personer som av olika skäl inte kan eller vill hosta upp några miljoner för att få någonstans att bo. Bland dem väldigt många studenter. Många ungdomar är också tvungna att bo kvar hemma i brist på jobb och bostad.
Utsålda lägenheter kommer aldrig tillbaka. Och det är de äldre och billigare lägenheterna som ombildas. Och eventuellt nya hyresrätter är väldigt mycket dyrare och unga har inte råd med de hyrorna.
Vill vi ha en innerstad reserverad för rika? Och att närförorterna går samma väg? Vill vi bo i ett ghetto?

söndag 12 september 2010

Alliansen talar ett språk de inte förstår

Det pratas om visionslöshet i detta val. Och det är inte så konstigt. Moderaterna vill inte prata högt om sin vision, som de är på god väg att genomföra och som Reinfeldt skisserat i sin bok "Det sovande folket". Men den visionen vinner man inga val på och därför kom någon smartnisse hos M på att man skulle använda socialdemokraternas vokabulär, prata om arbetarparti och välfärd.
Det har haft till effekt att S och V fått svårigheter att tala om visionen av det goda samhället, eftersom det är vad M säger. Med de kompakt borgerliga medier vi har, har M också fått tolkningsföreträde på de här områdena. Dessutom beskrivs det som att S och V kommer med gammal skåpmat när de för fram idéerna om välfärd för alla. Det har de ju alltid sagt. Det nya är att moderaterna säger det och media är bara intresserade av nyheter.
Ett exempel på att alliansen inte vet vad de talar om är vad Hägglund ídag skriver på DN Debatt: "Välstånd skapas nämligen inte av fördelningspolitik utan av sådant som en levande arbetsmoral, solidaritet och hederlighet".
Han har inte ens förstått att arbetsmoral, solidaritet och hederlighet frodas bättre i ett samhälle utan stora samhällsklyftor. Se bara på de länder som har väldigt stora klyftor och dit vi också är på väg (t ex s k välfärdssamhällen som USA och Storbritannien): Hög brottslighet, otrygga arbetsplatser, segregation inom boende och skolgång.
Det är detta slutduellerna borde handla om. Skippa siffrorna och ställ alliansen mot väggen om vart vi de facto är på väg!

lördag 11 september 2010

Rödgröna mindre toleranta mot fiffel

I den eviga kampanjen mot Mona Sahlin har nu Expressen hittat ett nytt grepp för att återigen få påminna om den s k Tobleroneaffären på 90-talet. Man kan åter tala om Mona Sahlins låga förtroende och på nytt erinra om en affär som knappast är värre än att strunta i TV-licensen (Tobias Billström, m) eller använda svart barnflicka (Reinfeldt).
Har man inga egna argument för sin sak måste man ta till olika skrämselspöken. Det behöver inte de rödgröna. De kan bara peka på hur alliansen ökat klassklyftorna, ruinerat svensk ekonomi så att vi nu återigen har underskott (men det kallar Borg framgång. Det är dock inte hans förtjänst att Sverige klarat finanskrisen så pass bra. Vi hade ett utmärkt utgångsläge när socialdemokraterna och dess stödpartier överlämnade en ekonomi med överskott, som alliansens skattesänkningar nu gröpt ur).
Tyvärr är det så att de rödgröna är mycket hårdare mot sina ledare när de inte sköter pengarna ordentligt (Sahlin och Schyman), medan många borgare har en mycket lättsammare attityd till skatteplanering, svart arbetskraft etc. Att komma undan skatt är en självklarhet för många höginkomsttagare. Inget att bli upprörd över. Lars Tobisson var nolltaxere under hela sin politiska karriär, ändå hade han mage att ha synpunkter på skatterna. Han behövde inte avgå för det. Men många socialdemokrater har fallit på detta, t ex Ove Rainer och Sigvard Marjasin.
Men om man som rödgrön ogillar Mona Sahlin för tobleroneaffären, tänk då på hur lättvindigt alliansen handskas med våra skattemedel, som går till riskkapitalbolag som sköter våra skolor,
som säljer ut allmän egendom till underpris etc. Detta kommer att fortsätta med dem vid rodret. Att inte rösta för att man inte gillar Mona Sahlin är att göra Sverige en otjänst.

fredag 10 september 2010

Hägglund spelar dum

Göran Hägglund kan inte välja mellan v och sd. Han ogillar bådas människosyn.
Som v-sympatisör häpnar jag. Göran Hägglund tror att V vill att alla ska vara lika. Han kan inte se skillnad mellan att ha samma rättigheter och möjligheter och att vara lika. Det är grunden i V:s människosyn; att alla ska ha samma chans, möjligheter och rättigheter, vilket betyder att man inte kan ge privilegier till ett fåtal på andras bekostnad.
Att inte kunna skilja det från SDs människosyn, som går ut på att människor från andra kulturer inte har rätt att leva i vårt land, är sanslöst.
Självklart är inte Hägglund så dum som han vill ge sken av. Han bara hoppas att väljarna är så dumma att de tror på hans spelade vånda. Och sådant hyckleri kan verkligen göra en illamående.

torsdag 9 september 2010

Sifferexercis till ledans gräns

Det är för sorgligt att höra utfrågarna i partiledarintervjuerna i SVT, Anna Hedemo och Mats Knutsson. Det enda de verkar bry sig om är siffror ner till löjets gräns.
Det hela urartar till ett husförhör där partiledarna måste ange procentsatser, antal, miljoner kr etc ner till minsta kommatecken. Och de försöker svara. Och det blir ofta helt fel, så att tidningarna sedan kan kasta sig över vederbörande och peka finger.
Men framför allt blir det ointressant. Ingen kommer ihåg siffror och då blir istället personlighet, klädsel och frisyr det man ser, om man inte somnar eller slår över till något annat.
Och vart har miljöfrågorna tagit vägen i denna valrörelse?

Inkallad i yrkesarmén som arbetslös

Tidningen ST Press skriver att nu när Försvarsmakten ska börja rekrytera till sin yrkesarmé kan arbetslösa hänvisas av Arbetsförmedlingen att söka dessa tjänster och därmed riskera att hamna i en krigssituation. Vägrar man kan a-kassan ryka.
Det kan ju vara att det inte är de krigskåta som ändå söker jobben, som är de mest lämpade för uppdrag utomlands. Kanske krävs andra kvalifikationer som många arbetssökande besitter. I och för sig verkar det ju dumt att anställa folk som inte vill ha jobbet, men man får ju bara tacka nej 2-3 gånger innan man blir utan a-kassa. Så i värsta fall kan det vara likställt med att man, som förr, blir inkallad. Och då handlar det inte om att försvara Sverige, utan i värsta fall att ge sig in i krig som andra startat och som aldrig kan vinnas med vapenmakt. Ingen utomstående stat har ännu vunnit ett inbördeskrig med vapen.

tisdag 7 september 2010

Samhällsnyttan i en bröstpump

Så typiskt att det media fastnar för i den klargörande utfrågningen av Lars Ohly var hans uttalande om att barnets mamma kan använda bröstpump när pappan tar över föräldraledigheten. Det är väl precis det som många mammor gjort, som vill ge barnet och pappan glädjen av att ha en stark relation till varandra.
Istället gnäller Hedemo och Knutsson om att mamman "tvingas" sluta amma. En väldigt liten procent helammar ett barn vid sex-sju månaders ålder. Det räcker med morgon och kväll och är ett sätt att naturligt övergå till vanlig kost, vilket barnet dessutom behöver i den åldern.
Föräldraförsäkringen kom inté till för att det är så kul för alla att jobba. Den kom till för att man såg en samhällsnytta i att alla medborgare ska kunna ha ett jobb och därmed bidra till den gemensamma välfärden. Samhället har ju investerat i lika skolgång för flickor och pojkar. Då bör de också ha samma chanser att i arbetslivet.
Det är förstås enklare att fastna i ett konkret begrepp som bröstpump, än att belysa resonemanget bakom orden.

Ännu ett miljömagplask av regeringen

Regeringen fortsätter att missgynna tågtrafiken genom att försvåra och fördyra för resenärerna. Trots att andra länder som avreglerat sin spårtrafik nu gått tillbaka till statliga järnvägar, måste tydligen Sverige pga alliansens ideologiska kompass, gå in i samma återvändsgränd.
Det finns vissa samhällsbärande verksamheter som helt enkelt inte passar för marknadsekonomi därför att de suboptimerar samhällsnyttan, då vinst är målet och inte en tjänst som främst ska gynna medborgarna. Det gäller vård, skola och omsorg och det gäller järnvägar och el. Att SJ ska gå med vinst har varit dess problem ända sen det infördes.
Nu skriver DN att regeringen vill fördubbla spåravgifterna, vilket kommer att höja biljettpriserna för resenärerna och kostnaderna för godstrafiken. Då blir det flyg och bil istället och så har man än en gång motverkat miljöincitamenten. Någon som är förvånad?

söndag 5 september 2010

Ta FN-jobbet Batljan!

Läste häromdagen en notis om att Ilja Batljan inte skrivit på pappret för det FN-jobb han erbjudits. Det är beklagligt av flera skäl.
Det betyder att han förmodligen blir kvar i stockholmspolitiken -som socialdemokrat märkligt nog. Det var han som tillsammans med Carin Jämtin (hur kunde hon?) skrev artikeln om förslaget till butler i tunnelbanan. Det var som att be om att bli förlöjligad. Men kanske har moderaterna sänt in en torped i de socialdemokratiska leden? Det är helt obegripligt att den mannen kan vara ett av sossarnas toppnamn. Ett annat famöst uttalande från honom är "Jag älskar vinst" i vård, skola och omsorg.
Kanske kan han göra mer nytta i FN. Carin Jämtin drev under sin tid som biståndsminister på om ett reformerat FN. Kanske kan han komma med några pigga idéer där.

lördag 4 september 2010

Åt den som har skall varda givet...

I det moderata Sverige är ovanstående rubrik en självklarhet. Inte nog med att skattesänkningarna gynnar de rika (på sjuka och arbetslösas bekostnad), nu vill Jan Björklund ge extra pengar till skolor med höga betyg som en slags bonus, läste jag i tidningen häromdagen.
Knappa resurser ska m a o gå till dem som minst behöver dem. Och betygsinflationen som har accelererat sedan företagsskolorna kom till, kommer knappast att minska med detta förslag.
Har utbildningsministern någonsin besökt en skola i ett område med barn och ungdomar från 20 olika nationer? Det är inte deras fel att de ofta presterar under genomsnittet. Dagens skolpolitik gynnar konsekvent dem med de bästa förutsättningarna.
Strukturfelen beror på kommunaliseringen och på friskolereformen. Dessa två faktorer har skapat total ojämlikhet i skolan. Och de svagaste får betala priset.

fredag 3 september 2010

Optimism, rädsla och hot

Man ska inte dra några växlar på en opinionsundersökning, men det känns ändå lite positivt att se att gapet minskar mellan blocken och att de rödgröna ökar igen.
SvD skriver desperat i sin ledarblogg att socialdemokraterna nu minskar mellan två jämbördiga extremistpartier.
Det är klart att för dem som anser att en vision om det goda samhället för alla är ett hot, blir V naturligtvis skrämmande. Och det gäller kanske också för dem som anser att ett hållbart samhälle där vi måste tackla miljöproblem hotar deras livsstil.
För oss som sett välfärden raseras i snabb takt under de senaste fyra åren (liksom i början på 90-talet) är fortsatt borgerligt styre ett mycket reellt hot. Reinfeldt har också visioner, de han beskrev i boken "Det sovande folket" och det är dit han är på väg med sina småmoderatpartier i släptåg.
Man får hoppas att alltfler vaknar och ser vad som är på väg att hända med fyra år till med alliansen.

torsdag 2 september 2010

Försäkringar ingår inte i välfärdens kärna

I en nyhetsartikel i DN säger Anders Borg att mer än hälften av de rödgrönas utgiftssatsningar går till bidrag och traditionell arbetsmarknadspolitik.
Det talar i alla fall om att sjuk- och arbetslöshetsförsäkring inte ingår i den välfärdens kärna som Borg säger sig vilja värna. (Men han har ju definierat den som melon, vars kärnor är små, utspridda och i en urvattnad omgivning). Dessa försäkringar är nämligen välfärdens kärna. Vi betalar för dem för att vi ska klara kriser i livet, som sjukdom och arbetslöshet, utan att ramla ner i fattigdom. Men för dem som har en årslön eller mer på banken spelar det förstås inte så stor roll.
Det borde i alla fall göra valet lätt för alla som kan se skillnad på en betald försäkring och socialbidrag.

Mediafamtoning avgör valet - om vi låter det bli så

DN trappar upp den psykologiska krigföringen mot de rödgröna. Nu har man beställt en undersökning om hur väljarna tror att valutgången blir och smäller upp det över hela sin förstasida.
I en kommentar säger Synovates opinionsanalytiker Nicklas Källebring: "Det är svårt att förstå varför så många rödgröna tror på en borgerlig seger även om övervikten inte är statistiskt säkerställd. Det har förmodligen att göra med vilken framtoning partierna har, vilka som verkar mest självsäkra".
Nej, det har inte att göra med vilka som verkar mest självsäkra, utan vilken framtoning de har i medierna. I samtlig stockholmspress presenteras alliansen som ett självklart alternativ även på nyhetsplats. Ja, de beskrivs som självsäkra, regeringsdugliga och Reinfeldt och Borg som några slags landsfäder. Medan beskrivningen av de rödgröna ständigt går ut på att ifrågasätta Mona Sahlin och prata om hur illa omtyckt hon är. Även i socialdemokratisk landsortspress går drevet mot Mona Sahlin.
Trots denna bedövande uppbackning av alliansen kommer flera tidningar, också DN, dragande med det gamla kommunistspöket.
Istället för att låta denna och liknande undersökningar bli självuppfyllande profetior borde det sporra rödgröna väljare att verkligen gå och rösta. Vi väljer samhällssystem i detta val, inte om vilka personer som ska vara statsminister.