Äntligen börjar man på olika håll uppmärksamma grundfelen i dagens utbildning och skola. Men man verkar fortfarande inte koppla ihop hur dagens strukturer underminerar den svenska utbildningens konkurrenskraft.
I DN skriver Johan Tralau om hur de höga betygen sänker skolans och universitetens kvalitet. I Aftonbladet skriver Sanna Lundell om hur friskolorna ökar segregeringen i det svenska samhället.
Båda har med pengar att göra. När pengar sätts i centrum i utbildningsfrågorna får kvaliteten stå tillbaka. Det har vår utbildningsminister inte fattat. Eller vill inte fatta, för det passar inte in i alliansens världsbild. Hela utbildningsväsendet idag bygger på ett antal systemfel.'
1. Kommunaliseringen. 90-talskrisen gjorde förmodligen att det passade regeringen att vältra över skolkostnaderna på kommunerna. Men det har också lett till ojämn kvalitet i utbildningen beroende på kommunens ekonomi. Den hialösa idén om att kreti och pleti kan få starta skolor bara de uppfyller några slags minimikrav har ytterligare spätt på ojämlikheten och segregationen.
2. En skolpeng som följer eleven. Det leder till en väldig fokusering på att locka till sig elever. Förutom att marknadsföringskontot ytterligare urholkar skolans ekonomi, leder det till konkurrens istället för samarbete mellan skolor. Skolor med goda resultat lockar fler än de med sämre resultat. Fler elever, mer pengar. Glädjebetygen ökar lavinartat (andelen elever med högsta betyg ökade 28 ggr mellan 1997 och 2007 skriver Tralau). Resultaten däremot sjunker i alla internationella mätningar. Det slår sedan igenom genom i hela utbildningsväsendet, från grundskola till universitet. Det är ingen tillfällighet att universiteten, särskilt inom det naturvetenskapliga området, erbjuder baskurser på gymnasienivå, för att överhuvudtaget kunna bedriva undervisning på universitetsnivå.
3. Alltför många skolor. Inte bara leder idén att alla som vill får starta en skola (enligt ovan) utan fler skolor än vad som behövs utarmar också resurserna. Kommunerna måste slösa med skattemedel trots att underlaget i närområdet kanske bara kräver en skola.
4. Oviktad betygsintagning. Alla universitetsutbildningar som bara tar in studenter på betyg får in personer som kanske inte alls har förutsättningar för högre studier, för de har högsta betyg i idrott, musik etc istället för det som krävs för universitetsutbildningen. Många elever taktikväljer lättare ämnen där de kan få högre betyg, istället för svårare, som matte och främmande språk.
5. Vinst till ägarna. Detta system för bort från skolans mål och fokuserar istället på företagsekonomiska. Få verksamheter passar mindre för marknadsekonomi än utbildning.
Allt detta blundar vår ideologianfrätta utbildningsminister för. Det får bara inte vara så här, menar de och håller sig krampaktigt kvar i teoriernas värld. Men resultaten börjar dessvärre redan märkas i arbetslivet, både i det yrkesmässiga och akademiska.
Du gör Sverige, samhället och våra ungdomar en otjänst Jan Björklund. Ta av skygglapparna!
Visar inlägg med etikett marknadsekonomi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett marknadsekonomi. Visa alla inlägg
fredag 25 februari 2011
tisdag 7 september 2010
Ännu ett miljömagplask av regeringen
Regeringen fortsätter att missgynna tågtrafiken genom att försvåra och fördyra för resenärerna. Trots att andra länder som avreglerat sin spårtrafik nu gått tillbaka till statliga järnvägar, måste tydligen Sverige pga alliansens ideologiska kompass, gå in i samma återvändsgränd.
Det finns vissa samhällsbärande verksamheter som helt enkelt inte passar för marknadsekonomi därför att de suboptimerar samhällsnyttan, då vinst är målet och inte en tjänst som främst ska gynna medborgarna. Det gäller vård, skola och omsorg och det gäller järnvägar och el. Att SJ ska gå med vinst har varit dess problem ända sen det infördes.
Nu skriver DN att regeringen vill fördubbla spåravgifterna, vilket kommer att höja biljettpriserna för resenärerna och kostnaderna för godstrafiken. Då blir det flyg och bil istället och så har man än en gång motverkat miljöincitamenten. Någon som är förvånad?
Det finns vissa samhällsbärande verksamheter som helt enkelt inte passar för marknadsekonomi därför att de suboptimerar samhällsnyttan, då vinst är målet och inte en tjänst som främst ska gynna medborgarna. Det gäller vård, skola och omsorg och det gäller järnvägar och el. Att SJ ska gå med vinst har varit dess problem ända sen det infördes.
Nu skriver DN att regeringen vill fördubbla spåravgifterna, vilket kommer att höja biljettpriserna för resenärerna och kostnaderna för godstrafiken. Då blir det flyg och bil istället och så har man än en gång motverkat miljöincitamenten. Någon som är förvånad?
Etiketter:
alliansen,
biljettpris,
godstrafik,
inst SJ,
järnvägar,
marknadsekonomi,
miljön,
resenär,
spåravgift,
tågtrafik
fredag 8 januari 2010
Bidragsfusk i vården
Så har Riksrevisionen upptäckt det första fallet av fuskande vårdcentraler (DN 8/1). De har rapporterat (och fått betalt med skattemedel)för fler läkarbesök än de haft. Tala om att leva på bidrag.
Men där pengar delas ut finns alltid risk för korruption. Vård, skola och omsorg är inte jämförbara med att handla upp städ- och byggfirmor m m, som kommunerna köper av privata företag. Vinst är alltid det primära för ett företsg (och ska vara), men målen i den offentliga sektorn handlar om andra saker, som lätt kommer i strid med vinstintresset. Om man får pengar utifrån antalet läkarbesök, kommer många vårdgivare att premiera korta och lätta besök. Är höga betyg ett konkurrensmedel i skolan sätts glädjebetyg på löpande band för att få fler elever till skolan (och därmed skolpeng)liksom att man konkurrerar med ämnen som boll- och racketspel eller verksamheter som mer hör fritiden till.
Det är otroligt att denna politik genomförs (och dessutom med god hjälp av den tidigare regeringen), när det finns så många exempel på vilken sorts samhällen man får när marknaden blir allenarådande (USA och Storbritannien t ex).
Men där pengar delas ut finns alltid risk för korruption. Vård, skola och omsorg är inte jämförbara med att handla upp städ- och byggfirmor m m, som kommunerna köper av privata företag. Vinst är alltid det primära för ett företsg (och ska vara), men målen i den offentliga sektorn handlar om andra saker, som lätt kommer i strid med vinstintresset. Om man får pengar utifrån antalet läkarbesök, kommer många vårdgivare att premiera korta och lätta besök. Är höga betyg ett konkurrensmedel i skolan sätts glädjebetyg på löpande band för att få fler elever till skolan (och därmed skolpeng)liksom att man konkurrerar med ämnen som boll- och racketspel eller verksamheter som mer hör fritiden till.
Det är otroligt att denna politik genomförs (och dessutom med god hjälp av den tidigare regeringen), när det finns så många exempel på vilken sorts samhällen man får när marknaden blir allenarådande (USA och Storbritannien t ex).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)