Björklund vill diskriminera från början

Så är han där igen, Björklund. Med sitt tal om att nyanlända bör ha lägre löner för att lättare få jobb. De ska m a o diskrimineras redan från början.
Vi vet redan att det finns gott om oseriösa arbetsgivare som redan ger löner, inte minst till papperslösa, långt under minimilönen. Att nu lagstifta om lägre löner (för det måste ju handla om det, normalt sköter ju arbetsmarknadens parter lönebildningen) är att ge grönt ljus åt dessa oseriösa arbetsgivare att fortsätta utnyttja människor.
För att inte tala om den människosyn Jan Björklund ger uttryck för. Även nyanlända ska betala hyra och mat, och den kostar lika mycket för dem som för oss. (Dessutom vill ju karln ha marknadshyror, hur nu det går ihop). Då får de bidrag kanske Jan B menar. Det kan alla ansöka om som har en inkomst under minimistandard.
Men då är det väl bättre att dessa nyanlända så fort som möjligt kan komplettera sin utbildning med svenska plus den eventuella yrkesinriktning de har, om den inte räcker. Med Jan Björklunds lösning skapar vi en underklass (i den mån den inte redan finns) som får allt svårare att klara sig i det svenska samhället. Vem tjänar på det, utom de som gärna utnyttjar andra för egen vinning.

Problemen finns hos företagen

Ännu ett dummerjöns-förslag från folkpartiet. Sänkta ungdomslöner. Björklund vill verkligen hålla kvar ungdomarna i osjälvständighet så länge som möjligt.
Varför ska just unga runt 20, som kanske redan dragit på sig studieskulder, dessutom få lägre lön. Det finns många jobb som redan är lågavlönade och ska då ungdomarna få ännu mindre, dröjer det ännu längre innan de kan flytta hemifrån och starta ett eget liv.
Det är ju inte så att priser och hyror sjunker för att några får löner man knappt kan leva på. Och tänk om ungdomarna måste flytta för att få jobbet. Ska arbetsgivaren betala boende?
Björklund sitter fast i sitt von oben stockholmsperspektiv. Ingen koll på verkligheten.
Tack och lov är det inte regeringen som bestämmer om lönesättningen än så länge. Regeringen kanske borde titta på villkoren för småföretagen, som dignar under pålagor och skatter och på storföretagen som slipper detsamma. Börja där problemen finns.

Törs Björklund göra något?

"Skola säljs på Blocket" skrev SvD och visar en annons där ett tillstånd att starta friskola säljs för en halv miljon. Jan Björklund uppges vara rasande och ska lagstifta. Han hänvisar till en utredning som förre fp-ledaren Leijonborg håller i.
När ska Björklund bli så rasande att han förbjuder aktiebolag som skolägare? Liksom inom vård och omsorg står målen för skolan i motsättning till ett företags högsta mål, vilket är att ge vinst till aktieägarna. Det påverkar kvaliteten på undervisningen att låta dessa ägarformer sköta skolan. Det har vi nu fått oändligt många bevis på, allt ifrån betygsinflation till ökad segregation. Pengar korrumperar och när man börjar sälja skoltillstånd på nätet, borde väl det ansvariga statsrådet till slut agera. Men han får väl inte för Reinfeldt & co.
Har vi, trots alla skandaler inom vård, skola och omsorg, hört ett enda ord om att förbjuda riskkapitalister att äga och driva dessa verksamheter. Nej, regeringen avvaktar, kanske för in någon klausul om att inte föra ut pengar, men även om man nu låter pengarna stanna i Sverige går de ju till ohemula vinster istället för till verksamheten.'
Det måste bli ett slut på detta och vi kan inte vänta till 2014. Björklund, ta första steget och förbjud charlatanerna!

Bra lärare viktigare än typ av skola

En ny zeeländsk undersökning, den största i sitt slag, visar att det är lärarna som är viktigast för inlärning och kunskapsförmedling till barn. Så det är ju positivt att Jan Björklund vill satsa på bra lärarutbildning.
I undersökningen framkommer också att det inte spelar någon roll vilken skoltyp det är eller hur många barn det är i klassen om läraren är ställer höga krav och skapar arbetsro.
Men detta är ju ett utmärkt argument för att återförstatliga skolan. Gräset blir inte grönare med allsköns upplåtelseformer om inte lärarna är bra.
En skola där staten kan styra resurser dit det behövs istället för att olika kommuner använder skolbudgeten som dragspel och där det uppenbarligen kan sparas. En bra skola ger ju aldrig politiker lika mycket status som en tjusig sportarena eller spektakulära byggnader.
Så med Björklunds satsning på lärarna kanske de framöver också kan få jobba i skolor där kommunen kan planera framåt genom att få öronmärkta pengar för de skolor som verkligen behövs och där samarbete istället för konkurrens om elever är medlet för bra resultat.

Jan Björklund, finn fem fel - gör något åt dem

Äntligen börjar man på olika håll uppmärksamma grundfelen i dagens utbildning och skola. Men man verkar fortfarande inte koppla ihop hur dagens strukturer underminerar den svenska utbildningens konkurrenskraft.

I DN skriver Johan Tralau om hur de höga betygen sänker skolans och universitetens kvalitet. I Aftonbladet skriver Sanna Lundell om hur friskolorna ökar segregeringen i det svenska samhället.

Båda har med pengar att göra. När pengar sätts i centrum i utbildningsfrågorna får kvaliteten stå tillbaka. Det har vår utbildningsminister inte fattat. Eller vill inte fatta, för det passar inte in i alliansens världsbild. Hela utbildningsväsendet idag bygger på ett antal systemfel.'

1. Kommunaliseringen. 90-talskrisen gjorde förmodligen att det passade regeringen att vältra över skolkostnaderna på kommunerna. Men det har också lett till ojämn kvalitet i utbildningen beroende på kommunens ekonomi. Den hialösa idén om att kreti och pleti kan få starta skolor bara de uppfyller några slags minimikrav har ytterligare spätt på ojämlikheten och segregationen.
2. En skolpeng som följer eleven. Det leder till en väldig fokusering på att locka till sig elever. Förutom att marknadsföringskontot ytterligare urholkar skolans ekonomi, leder det till konkurrens istället för samarbete mellan skolor. Skolor med goda resultat lockar fler än de med sämre resultat. Fler elever, mer pengar. Glädjebetygen ökar lavinartat (andelen elever med högsta betyg ökade 28 ggr mellan 1997 och 2007 skriver Tralau). Resultaten däremot sjunker i alla internationella mätningar. Det slår sedan igenom genom i hela utbildningsväsendet, från grundskola till universitet. Det är ingen tillfällighet att universiteten, särskilt inom det naturvetenskapliga området, erbjuder baskurser på gymnasienivå, för att överhuvudtaget kunna bedriva undervisning på universitetsnivå.
3. Alltför många skolor. Inte bara leder idén att alla som vill får starta en skola (enligt ovan) utan fler skolor än vad som behövs utarmar också resurserna. Kommunerna måste slösa med skattemedel trots att underlaget i närområdet kanske bara kräver en skola.
4. Oviktad betygsintagning. Alla universitetsutbildningar som bara tar in studenter på betyg får in personer som kanske inte alls har förutsättningar för högre studier, för de har högsta betyg i idrott, musik etc istället för det som krävs för universitetsutbildningen. Många elever taktikväljer lättare ämnen där de kan få högre betyg, istället för svårare, som matte och främmande språk.
5. Vinst till ägarna. Detta system för bort från skolans mål och fokuserar istället på företagsekonomiska. Få verksamheter passar mindre för marknadsekonomi än utbildning.

Allt detta blundar vår ideologianfrätta utbildningsminister för. Det får bara inte vara så här, menar de och håller sig krampaktigt kvar i teoriernas värld. Men resultaten börjar dessvärre redan märkas i arbetslivet, både i det yrkesmässiga och akademiska.
Du gör Sverige, samhället och våra ungdomar en otjänst Jan Björklund. Ta av skygglapparna!

Ett ständigt "vad var det vi sa" i skolfrågan

Svenska elevers resultat i skolan blir allt sämre enligt den senaste Pisa-mätningen som redovisas i DN. Pojkars läsresultat ligger t o m under OECD-snittet.
En av de främsta orsakerna, säger docent Anders Jakobsson vid Malmö högskola, är det fria skolvalet. Det har fungerat som en social sorteringsmaskin precis som befarat. Högpresterande elever väljer vissa skolor, medan lågpresterande ofta blir kvar i skolor där resultaten är sämre. För det är ju betygen som avgör vilken skola man hamnar i. Närhetsprincipen är ett minne blott.
Och skolor med privat vinstmaximering som mål sätter gärna höga betyg, vilket ger betygsinflation. Ibland är det häpnadsväckande att se vilken låg kunskapsstandard det är hos elever som har förment höga betyg.
Segregationen är ett annat problem som också lyfts fram av Anders Jakobsson. Hur ska elever som går i skolor med noll procent svenska elever kunna integreras i det svenska samhället? Och det är ju inte så att alla kommer från samma land, utan det kan finnas upp till 60 nationaliteter i vissa skolor.
Man jämför ofta med Finland. Finland har inte detta jättelika segregationsproblem, då de tagit emot förhållandevis få flyktingar och fortfarande¨är ganska homogent jämförelsevis. Dessutom har de en statlig, sammanhållen skola och har inte släppt iväg en av de viktigaste samhällspelarna till marknadens ohämmade krafter.
Jan Björklund ser problemen, men han vågar inte (får inte för storebror M?) släppa sin ideologiska bindel för ögonen och se att skolan som privat lekstuga gör Sverige till en ointressant utbildningsnation.