Jan Björklund, finn fem fel - gör något åt dem

Äntligen börjar man på olika håll uppmärksamma grundfelen i dagens utbildning och skola. Men man verkar fortfarande inte koppla ihop hur dagens strukturer underminerar den svenska utbildningens konkurrenskraft.

I DN skriver Johan Tralau om hur de höga betygen sänker skolans och universitetens kvalitet. I Aftonbladet skriver Sanna Lundell om hur friskolorna ökar segregeringen i det svenska samhället.

Båda har med pengar att göra. När pengar sätts i centrum i utbildningsfrågorna får kvaliteten stå tillbaka. Det har vår utbildningsminister inte fattat. Eller vill inte fatta, för det passar inte in i alliansens världsbild. Hela utbildningsväsendet idag bygger på ett antal systemfel.'

1. Kommunaliseringen. 90-talskrisen gjorde förmodligen att det passade regeringen att vältra över skolkostnaderna på kommunerna. Men det har också lett till ojämn kvalitet i utbildningen beroende på kommunens ekonomi. Den hialösa idén om att kreti och pleti kan få starta skolor bara de uppfyller några slags minimikrav har ytterligare spätt på ojämlikheten och segregationen.
2. En skolpeng som följer eleven. Det leder till en väldig fokusering på att locka till sig elever. Förutom att marknadsföringskontot ytterligare urholkar skolans ekonomi, leder det till konkurrens istället för samarbete mellan skolor. Skolor med goda resultat lockar fler än de med sämre resultat. Fler elever, mer pengar. Glädjebetygen ökar lavinartat (andelen elever med högsta betyg ökade 28 ggr mellan 1997 och 2007 skriver Tralau). Resultaten däremot sjunker i alla internationella mätningar. Det slår sedan igenom genom i hela utbildningsväsendet, från grundskola till universitet. Det är ingen tillfällighet att universiteten, särskilt inom det naturvetenskapliga området, erbjuder baskurser på gymnasienivå, för att överhuvudtaget kunna bedriva undervisning på universitetsnivå.
3. Alltför många skolor. Inte bara leder idén att alla som vill får starta en skola (enligt ovan) utan fler skolor än vad som behövs utarmar också resurserna. Kommunerna måste slösa med skattemedel trots att underlaget i närområdet kanske bara kräver en skola.
4. Oviktad betygsintagning. Alla universitetsutbildningar som bara tar in studenter på betyg får in personer som kanske inte alls har förutsättningar för högre studier, för de har högsta betyg i idrott, musik etc istället för det som krävs för universitetsutbildningen. Många elever taktikväljer lättare ämnen där de kan få högre betyg, istället för svårare, som matte och främmande språk.
5. Vinst till ägarna. Detta system för bort från skolans mål och fokuserar istället på företagsekonomiska. Få verksamheter passar mindre för marknadsekonomi än utbildning.

Allt detta blundar vår ideologianfrätta utbildningsminister för. Det får bara inte vara så här, menar de och håller sig krampaktigt kvar i teoriernas värld. Men resultaten börjar dessvärre redan märkas i arbetslivet, både i det yrkesmässiga och akademiska.
Du gör Sverige, samhället och våra ungdomar en otjänst Jan Björklund. Ta av skygglapparna!

Åt den som har skall varda givet...

I det moderata Sverige är ovanstående rubrik en självklarhet. Inte nog med att skattesänkningarna gynnar de rika (på sjuka och arbetslösas bekostnad), nu vill Jan Björklund ge extra pengar till skolor med höga betyg som en slags bonus, läste jag i tidningen häromdagen.
Knappa resurser ska m a o gå till dem som minst behöver dem. Och betygsinflationen som har accelererat sedan företagsskolorna kom till, kommer knappast att minska med detta förslag.
Har utbildningsministern någonsin besökt en skola i ett område med barn och ungdomar från 20 olika nationer? Det är inte deras fel att de ofta presterar under genomsnittet. Dagens skolpolitik gynnar konsekvent dem med de bästa förutsättningarna.
Strukturfelen beror på kommunaliseringen och på friskolereformen. Dessa två faktorer har skapat total ojämlikhet i skolan. Och de svagaste får betala priset.

Skolflum skapar klyftor

I veckans papperstidning av Riksdag & Departement presenterar de en undersökning som visar att friskolorna bidragit till ökad segregation, vilket i sin tur lett till sämre studieresultat generellt.
Det är alltid trist att behöva säga "vad var det jag sa", men det var ju precis det här man kunde förutse. Så fort s k valfrihet får råda ser eliterna till att deras barn får gå i särskilda skolor, som tar sig friheten att sortera bort de elever de inte vill ha.
Undersökningen visar att om man har skolor där eleverna har en blandad bakgrund, presterar även de mindre studievana eleverna bättre. Det är därför vi haft en hög utbildningsnivå i Sverige med studieresultat bland de bästa i världen. Med ökade klyftor i samhället, med segregerat boende och ökad ojämlikhet, sjunker studieresultaten och många fler än vad som annars skulle klara sin skolgång bättre, underpresterar och hamnar lättare i arbetslöshet och ett riktigt utanförskap.
Tyvärr har vi en utbildningsminister som vägrar inse att det är skolformerna det är fel på, utan står där med sina pekpinnar och menar att det är lärarnas och elevernas fel att Sverige halkar efter.
Återförstatliga skolan och ta bort all flumpedagogik med distansundervisning per mail, lockerbjudanden med resor och prylar och meningslösa hobbykurser.