Många jobb behöver göras i den offentliga sektorn

Det verkar som om Magdalena Andersson tagit rutavdragen till sitt hjärta. Men är det verkligen i den privata städbranschen det behövs fler människor?
På våra offentligt finansierade sjukhus går personalen på knäna. Sjuksköterskor ska inte bara ta hand om patienterna utan också se till att avtorkning och annat blir gjort. Varför inte se till att det anställs sjukvårdsbiträden, en yrkeskategori som rationaliserats bort från sjukhusen, eftersom det alltid är underifrån i hierarkin man sparar. Det skulle ge sjuksköterskorna mer tid att fokusera på huvudinnehållet i sitt arbete och kanske också minska stressen och därmed sjukskrivningar och flykt till andra arbetsgivare.
Också i skolan och äldreomsorgen behövs mer personal. Istället för att subventionera enskilda inkomsttagare för att de vill städa eller ha barnpassning eller ha bartender till festen, vore nu tillfället givet att förstärka den offentliga sektorn. Här finns sedan länge eftersatta uppgifter både inom stat och kommuner, som skulle behöva ett välkommet tillskott av personal. Sluta tänka borgerligt Magdalena och jobba på att stärka den vittrande välfärden. Det var mandatet din regering fick.

Världen är på rätt väg

År 2015 är det år då de s k millenniemålen skulle uppfyllas, dvs de åtta mål som handlar om minskad hunger och fattigdom, barnadödlighet, ökad läskunnighet m m. Målen kom till på den dåvarande FN-chefen Kofi Annans initiativ år 2000 och i stort sett alla världens länder skrev under på att arbeta för detta.
Mätningarna utgick från basåret 1990 och målen ska alltså vara uppfyllda nu på global nivå. Och många av dem är faktiskt det!
DN citerar den amerikanska tidskriften Atlantic: "För 25 år sedan led 19 procent av världens befolkning av undernäring. I dag har andelen sjunkit till elva procent. Det betyder att flera hundra miljoner människor har fått det bättre när det gäller det mest basala behovet. För några månader sedan slog Världsbanken dessutom fast att mindre än tio procent av jordens befolkning lever i extrem fattigdom (mindre än 17 kronor om dagen) – för första gången någonsin.

Världens barn har fått det bättre på flera sätt. Sedan 1990 har barnadödligheten minskat med hälften tack vare satsningar på bättre vård. Konkret innebär det att sju miljoner fler barn under fem år överlever. Ett land som sticker ut i positiv bemärkelse är det fattiga och folkrika Bangladesh. Nio av tio barn i världen går dessutom i skolan. Vid millennieskiftet saknades 100 miljoner i grundskolan. För 2015 är den preliminära siffran 57 miljoner."
Alla mål har inte nåtts, men alla mål är på väg i positiv riktning. Det finns bakslag, speciellt om man går ner på landnivå och i många länder är också klyftorna stora. Icke desto mindre tycker jag att man i tider som dessa när i princip allt handlar om flyktingar och IS, kan glädja sig åt den här utvecklingen som aldrig syns i nyhetsrapporteringen.

Bromma brummar vidare

Alliansen inkl SD är så rädda för att det ska visa sig att Bromma flygplats i längden är en sådan  olägenhet att den strider mot alla möjliga direktiv, att de inte vågar tillåta en utredning. Den skulle antagligen visa att Bromma är en miljömässig katastrof inte bara för det närmaste området. Jag bor söder om stan i närförort och vid vissa tider brummar planen fram var tionde minut med ett högt buller. Dessutom finns ju alltid risken för ett haveri. Det har redan skett en gång, i Kälvesta på 60-talet och inget talar för att det inte kan hända igen. Och så har vi alla utsläpp från bränslet.
Idag finns dessutom snabbförbindelse med tåg från Arlanda på 20 minuter. Ungefär vad det tar att åka taxi från Bromma till City i rusningstid (eller t o m mer).
Argumenten för att behålla Bromma för att gynna en liten grupp i näringslivet (som låter som om hela Sveriges BNP hänger på att Bromma får vara kvar) ska ställas mot möjligheten att bygga en hel stadsdel på området, i dessa tider när bostadsbristen löper amok. För vilka är behoven störst?

Heja SJ

Det gläder mig att SJ och nu Öresundstågen vägrar köra mellan Sverige och Danmark. Det är under all kritik att regeringen försöker genomdriva att tågpersonal och bussförare ska sköta ID-kontroller som gäller människors liv. Det måste vara det minst genomtänkta beslut som någon regering någonsin fattat
Vill man att den här typen av kontroller ska genomföras får man också sätta till resurser med utbildad personal. Allt annat är ovärdigt. Dessutom ovärdigt en regering som så sent som tidigt i höstas sa att Sverige är ett öppet samhälle.
Man skäms!

Positivt med nej till Gripen

Ett glädjande besked från regeringen (och det är på tiden). Man säger nej till att stötta Frankrike med JAS Gripen. Denna hämndaktion från Frankrike är så primitiv och påminner om George Bushs ödesdigra reaktion på terrorattacken 11 september. Då var det fram med tunga artelleriet. Lite av samma slag ser vi nu Frankrike göra, trots att bombningarna i Syrien gör mer skada än nytta och bara skapar fler IS-krigare och flyktingar.

EU kräver att medlemsländerna ställer upp. Och ja, det gör vi ju med det bidrag Sverige lämnar. Men vi vet ju hur det är med medlemsländer som ska ställa upp när det gäller. En för alla, alla för en-principen är död inom EU, det har vi sett varje gång något har ställts på sin spets. Det gällde Balkankriget och det gäller flyktingsituationen.

Sverige har tagit ett stort ansvar när det gäller flyktingarna. Det finns ingen anledning att slösa resurser på meningslösa hämndaktioner. 

T o m med marktrupp blir det problematiskt. Se bara på Afghanistan. Så fort västmakterna dragit sig tillbaka sticker talibanerna upp igen. Men vad som egentligen måste göras är svårt att svara på.

De här grupperna verkar inte talbara.

Omöjlig borgerlig ekvation

Så trött jag blir på det eviga tjatet om att sänka ingångslönerna. Nu är MUF ute och försöker peppa M att köra vidare i detta spår, vilket inte lär vara svårt. Men inte nog med det; de vill också nu återigen slå ett slag för marknadshyror.
Hör de inte själva hur det låter? Hur ska dessa två åtgärder gå ihop? Med sänkta löner har ju ännu färre möjlighet att få en bostad om marknadshyror införs. Det kommer ju att ytterligare försvåra inträdet på bostadsmarknaden om en ännu lägre lön än dagens minimilön (som ändå är beräknad för att räcka till mat och hyra) införs.
Då kommer Stockholms borgarråd för bostadsfrågor, Ann-Margrethe Livh, vänsterpartiet, med ett positivt initiativ. Hon har noterat att nu är andrahandshyrorna de högsta i stan (efter förre bostadsministern Attefalls (KD) idiotiska förslag att bostadsrättsinnehavare får hyra ut till vilken hyra som helst och den får dessutom inte överklagas). Livh vill att bostadsminister Kaplan ska se över hela lagen och åtminstone återinföra rätten till att överklaga. Helst bör hela lagen bort, den snedvrider bostadsmarknaden ytterligare, liksom alla åtgärder alliansen införde i Stockholm (med bl a utförsäljning av drygt 40 % av stadens hyresrätter).
Det kommer att ta tid att få stan att hämta sig från alliansens experimentverkstad, men vi håller tummarna.

Magdalena Anderssons människosyn

Idag skriver Eva Franchell i Aftonbladet om finansministerns syn på kostnaderna för assistansersättning till funktionshindrade, dvs de som inte kan klara de mest basala uppgifter själva. De kostar för mycket enligt Magdalena Andersson. För Magdalena finns bara kostnader, inte människor.
Jag funderade själv över Magdalena Anderssons människosyn häromdagen. Då jublade hon över Rut. Rut är så bra för nyanlända menade hon.
Jaha, att städa andras hem på delvis skattebetalarnas bekostnad är bra för just nyanlända. För det första utgår hon från att det inte behövs någon kunskap för att städa. Varför ska något så självklart i så fall överhuvudtaget subventioneras? Och självklart är nyanlända bäst lämpade för denna uppgift, trots att en stor del av dem är välutbildade i bristyrken Sverige behöver.
Men städa, diska och i bästa fall köra taxi är vad som står till buds för dessa människor, tycks Magdalena Andersson tycka.
Rut är en kostnad vars pengar skulle kunna användas till något mer meningsfullt. Mer personal i vård, omsorg, skola och socialtjänst t ex. Att assistansersättningen för funktionshindrade i stort sett ska utgå för personer som inte kan röra sig själva, samtidigt som pengar rullar in i företag som  i stort sett mest städar i välsituerade hem, är direkt stötande.

Miljardärer ska satsa på jobb inte välgörenhet

Nu är gåvornas tid. Tiggarbreven duggar tätt i brevlådan från olika organisationer och ger man till en verkar adressen gå vidare till andra. 

Jag är inte förtjust i välgörenhet egentligen (framför allt inte att man får dra av för de gåvor man ger, om nu inte regeringen har tagit bort denna ytterligare skattesänkarreform från alliansens tid). Men jag antar att den har sin plats och jag ger själv till vissa organisationer.

Däremot tycker jag gillar jag inte när de rika miljardärerna nu försöker övertrumfa varandra i välgörenhet genom att skänka bort sina förmögenheter (inte alltid beskattade heller). 

Den största nyttan de kan göra är ju att fortsätta se till att deras företag ger jobb och investera i olika framtidsföretag. Det är ju faktiskt det som får ekonomin i världen att gå runt. 

Visst kan många verksamheter, framför allt i den fattiga världen, behöva pengar, men välgörenhet kan ibland skapa passivitet. Det internationella biståndets roll är att skapa förutsättningar för människor att hjälpa sig själva. Och företagare hjälper bäst genom att ge människor arbete så de kan försörja sig.

Att kasta bomber hjälper inte

Nu vill USA att Sverige ska delta i kriget mot IS. Vi är inte med i NATO (än), så varför inte låta NATO-länderna sköta de krigiska insatserna. Sverige kan kanske bidra med annat, som t ex den rådgivning vi ger till peshmergagrupperna i Turkiet som slåss mot IS.
Aftonbladet har gjort en webbpanelundersökning om vad svenskarna tycker om att kriga mot IS och fått svaret att 59%, framför allt alliansväljare, är för detta. Nu kan man ju fråga sig hur tillförlitlig en sådan undersökning är, men icke desto mindre är det oroande.
Bomber kommer inte att förgöra IS, bara öka rekryteringen, när fler civila dör och skadas och deras hem förstörs, inte bara av IS utan också av dem som strider emot IS. Det skapar fler flyktingar och fler IS-krigare.
Om man faktiskt vill bekämpa IS får man nog ge sig ner på marknivå, men se det vill inga NATO-länder eller Ryssland. Det är enklare att bara kasta bomber. Vill verkligen svenska folket att Sverige blir en del i denna massförstörelse? Förutom att det också minskar vår egen säkerhet.
Och nu har Donald Trump kallats säkerhetsrisk av Pentagon. Det vore ju en framgång om han kan stoppas som kandidat av det skälet. Det är obehagligt att alltfler extrema åsikter vinner gehör, både i Europa och USA.

Israel saknar all trovärdighet

Nu ger sig Israels premiärminister Netanyahu återigen på Margot Wallström. Han väljer att misstolka det hon sagt om rätten att försvara sig och att svaret på en provokation bör vara rimlig. Det gäller båda sidor i en konflikt.
Detta tolkar Netanyahu som att Wallström säger att Israel sysslar med "utomrättsliga avrättningar". Han letar förstås intensivt efter skäl att trycka till Sverige som har erkänt Palestina. Sverige ska inte få vara med och bidra till fredssamtal säger han.
Den som verkligen inte är med i några fredssamtal är ju Israel. Så fort man närmar sig förhandlingsbordet finns det alltid någon detalj som gör att man inte kommer till skott (och det kan för all del gälla palestinierna också).
Och vad beträffar "utomrättsliga avrättningar" så minns vi alla de senaste oroligheterna i Gaza.

Andrahandshyror i paritet med nyproduktion

Nu har förre bostadsministern Stefan Attefalls korkade idé (under parollen "mer till dem som har") om fri hyressättning på andrahandsuthyrning fått fullt genomslag. Idag berättas om en ung tjej som inte kan flytta hemifrån (och hon är inte ensam, det finns tusentals + nyanlända) som nu inte ens har andrahandsmarknaden att tillgå. En andrahandsetta kan kosta 9000 i månaden, alltså samma hyra eller mer som för många ettor i nyproduktion. Är detta rimligt?
Regeringen Löfven verkar helt absorberad av flyktingkris och terrorhot och verkar inte ta sig tid att rätta till alla budgettjuvar alliansen skapade. Om den ens vill.
Nu ska det ju bli amorteringskrav på bostadsrätter och kanske sänkta ränteavdrag (vilket i och för sig behövs), men det gör det nästan omöjligt för en ung person att ens kunna låna och köpa en lägenhet. Särskilt om de gamla allianspartierna får igenom ett av sina andra önskeförslag: sänkta löner för vissa typer av jobb. Inlåsningseffekterna är förödande.
Hur har man egentligen tänkt när man föreslår låglönesatsning i ett högkostnadssamhälle som vårt? Och hur tänker regeringen?

Ekonomi - inte ideologi bakom kommunalt veto

Idag skriver Erik Helmerson i en ledare i DN att han är glad om det kommunala vetot för s k friskolor inte genomförs. Skolstriden handlar om ideologi menar han.
Men så enkelt är det ju faktiskt inte. I själva verket handlar det ju, som oftast, om ekonomi. Alliansens idé om att kreti och pleti kan öppna friskolor (eller vårdcentraler) innebär ju en kostnad för kommunen. I en liten kommun kan hela budgeten haverera om det plötsligt tillkommer en friskola. Man får då dra in på något annat (t ex fritidsaktiviteter för ungdomar, hemtjänst eller något annat). Kommunen måste ju ha rätt att planera den verksamhet som ska finnas i kommunen, utifrån behov och budget.
Om det vore så väl att all den "fria" verksamhet som företag vill starta skedde med egna pengar, men så är det ju inte. De tar sig dessutom friheten att själva välja vilka elever de vill ha.
Till slut får ju skattebetalarna stå för notan. M a o är ett kommunalt veto fullt rimligt och i skattebetalarnas intresse.

PS Om något helt annat: Hur vore det om de rika miljardärerna  som nu skänker bort sina förmögenheter i altruismens namn och får goodwill för detta, istället såg till att skapa jobb i sina eller nya företag. Det skulle göra mer nytta på sikt.

Hjältekonungen krympte Sverige

Fortfarande finns det personer kvar som högtidlighåller Karl XII:s död den 30 november. Man kan fråga sig varför. De kallar honom "hjältekonungen". Ja, om man tycker att det är hjältemodigt att kriga bort hela stormakten Sverige så som Karl XII gjorde.
Fast det är kanske det som är poängen: Plötsligt blev Sverige av med alla riken utanför vårt avlånga land (utom Finland). Det som gjorde att vi kunde bygga det homogena Sverige som nu hyllas av Sverigedemokraterna. Fast Sverige har ju alltid varit öppet för influenser utifrån. Allt ifrån Holland, Belgien, Frankrike till Tyskland och USA.
Idag heter vår hjältekung Zlatan Ibrahimovic och det är bara sverigedemokrater som inte gillar det.

Avgiftsbelägg inte Essingeleden

Snart kommer Essingeleden att avgiftsbeläggas. Alla som ska norrut förbi Stockholm kommer därmed att vara tvungna att betala. Tron är att detta kommer att minska bilåkandet.
Men blir det verkligen så?
Risken är ju att om det också kostar att åka Essingeleden, kan man ju lika gärna köra genom stan. M a o kommer kanske köerna på leden att minska, men istället sprids bilarna ut i innerstan.
Meningen var att trängselskatterna skulle bekosta mer kollektivtrafik, men nu verkar merparten istället gå till den förkättrade Förbifarten. I den mån det blir så mycket överhuvudtaget.
Hanteringen av trängselskatten måste vara en byråkratisk mardröm. Summor på så låga belopp som 20 kr ska administreras med pappersutskick. Det måste kosta mer än det smakar.
Om man nu envisas med att bygga Förbifarten och låta SL skära i den redan hårt trängda kollektivtrafiken, kan man väl åtminstone vänta med att avgiftsbelägga Essingeleden tills Förbifarten är klar.
Visserligen sägs det att bilismen minskar till förmån för cyklar och det är ju bra, men desto större skäl att undvika trafik i innerstan, där det är större risk att cykla om det är tät trafik.

40-talisterna lämnar, egoisterna in

Såg programmet "Köttberget checkar ut" på SVT häromkvällen. Claes Elfsberg pratar med kända 40-talister om deras syn på sin generation. Man får ju ta det med en nypa salt för det är ju väldigt kändis- och stockholmsfixerat. Men det är roligt att se klippen från tiden.
Men det var lite trist att varken Benny Andersson eller Magnus Härenstam kunde svara på frågan vad 40-talistgenerationen åstadkommit, annat än i negativa termer. Man talade om miljöförstöring och ett hårdare klimat i samhället.
Men jag, som tidig 50-talist, köper inte riktigt att 40-talisterna stått för egoismen i samhället. Det var 60-talisten Pär Nuder som myntade begreppet "köttberget" om denna generation. Men en hel del av det välfärdssamhälle som han njutit av frukterna av har faktiskt drivits fram av 40-talisterna. Och när det kommer till egoism och "tänka på sig själv" är det en tidsanda som kommit med senare generationer. Fast OK, det var väl 40-talisterna som uppfostrade de egoistiska generationerna av 60- och 70-talister. De som nu sitter vid köttgrytorna alltså.
De tongivande 40-talisterna ville ha ett bättre samhälle för alla. 60- och 70-talisterna ville ha ett samhälle för "mig". Och det har vi ju fått. Till sorg för 80- och 90-talister, som ska börja ta över den havererade skutan. Det är tråkigt att höra de unga säga "det var bättre förr", vilket jag hört en del gånger.

En gaphals med stöd i kongressen

SD vill åsiktsregistrera muslimer. Inget att förvånas över, och heller inte att oroa sig för. Det skulle bli helt omöjligt att baxa ett sådant förslag genom riksdagen.
Mer deprimerande är att Donald Trump är den republikanske presidentkandidat som ligger bäst till bland republikanerna. Denne gaphals vill registrera alla muslimer i USA i en särskild databas. Och han rycker på axlarna när han får frågan om det inte påminner om Hitlertyskland.
Man vill inte tro att tillräckligt många amerikaner är så korkade att de skulle rösta på Trump. Numera röstar ju knappt hälften av dem ens överhuvudtaget (inte så konstigt med detta urval). Men det är ändå de rika och mäktiga som har en chans i amerikansk politik. Och bland dem verkar galenpannorna dugga tätt.
Men denna gång är det viktigare än någonsin att det blir en demokratisk president (i alla bemärkelser). Hillary Clinton har trots allt regeringserfarenhet och har verkat i diplomatiska sammanhang länge. (Tänk er Trump möta Putin, det blir ett avsnitt av Gladiatorerna).
För till skillnad från SD i den svenska riksdagen, skulle Trump i presidentrollen kunna få igenom att registrera muslimer. Kongressen består till stor del av män med åsikter som hans. Det är därför Obama fått så lite gjort.

Bli diplomater - inte sverigedemokrater

Hur länge ska Anna Kinberg Batra fortsätta säga "det räcker inte"? Och hur länge ska regeringen fortsätta hålla med och gå med på allt som moderaterna m fl föreslår? Till slut finns ingen asylrätt kvar.
Det regeringen faktiskt borde göra är att få till en överenskommelse med Danmark. Kanske också övriga Norden. Åtminstone temporärt, tills vi fått situationen under kontroll. Folk slutar inte fly för sina liv bara för att vi i Sverige fått logistiska problem.
Kinberg Batra pratar särskilt mycket om att få dem som fått avslag att återvända. Vart då? Man kan inte skicka tillbaka folk till Syrien, knappt ens till Afghanistan. Folk flyr ju faktiskt från förtryck.
De sover förmodligen hellre utomhus i Sverige än åker tillbaka till varifrån de kom, särskilt efter en så strapatsrik flykt som de flesta utsatt sig för.
Istället för att i förlängningen agera som sverigedemokrater, måste diplomatin med framför allt Norden och kanske Tyskland in i bilden.

Digitala "gilla-uppmaningar" leder till enfald

Idag skriver Karin Pettersson i AB om hoten mot journalistiken. Framför allt tar hon upp de "alternativa" sajter som av många, som vill få sin världsbild bekräftad, använder som nyhetssajter. Det är framför allt hatsajter som Avpixlat och Flashback.
Samtidigt finns ett annat fenomen som riskerar att förytliga den breda och fördjupande journalistik vi så väl behöver i dessa komplicerade tider. Det är de enfaldiga och barnsliga "gilla" och "dela"-uppmaningarna som nu finns vid varje artikel. Och som journalister mäter sig mot, kanske i värsta fall på redaktionsmöten.
Då väljer man hellre ytliga nyheter om att banta, om hälsokost, gulliga djur, underliga fenomen etc, än att lyfta fram komplexa frågor. Särskilt på kvällstidningssajterna ser det ut så.
I princip måste man läsa papperstidningar för att få lite fördjupning. Men med utvecklingen mot fler digitala medier och att allt ska göras i telefonen, minskar papperstidningsläsandet, särskilt bland unga. Det minskar i sin tur möjligheten att se sammanhang och minskar det kritiska tänkandet.
Lever man sedan sitt liv på facebook bland sina likasinnade blir det allt svårare att se "den andra" och leder till mer främlingskap mellan människor.
Och i skolan gäller nu ofta minsta motståndets lag, vilket gör att det blir än svårare att få elever att ta till sig något de kanske inte i första hand skulle valt själva. Men i många skolor tror man ju att demokrati går ut på att eleverna själva ska välja det mesta de gör.
Ibland blir man pessimist.

F d folkpartiet är kvar i det nyliberala

Jag förstår nu varför folkpartiet vill byta namn. De vill för gott lämna idén om socialliberalism bakom sig, den som en gång förde folkpartiet till nya höjder med Bengt Westerberg.
Nu vill man försäkra sig om att väljarna bara ska tänka på ordet liberal i den mening som allianspolitiken gett uttryck för de senaste åren.
Och det som verkligen visar att så är fallet är de två politikområden som f d folkpartiet nu vill satsa på: skatterna och bostadspolitiken.
När det gäller skatterna vill man sänka skatten på arbete, ta bort värnskatten, sänka bolagsskatten, sänka marginalskatten och höja gränsen för statlig skatt. Istället vill man införa en del miljöskatter och konsumtionsskatter. Och vilka kommer detta att gynna respektive drabba? De först nämnda skatterna är progressiva skatter, som man betalar utifrån inkomst. Ju mer man tjänar ju mer betalar man (är i alla fall tanken). De skatter f d fp föreslår ska höjas är platta skatter, dvs drabbar alla oavsett inkomst. M a o är detta klassisk allianspolitik och att Magdalena Andersson är intresserad av att diskutera detta är ju enbart deprimerande.
Den andra frågan, om bostadspolitiken, är inne på samma spår. F d fp föreslår marknadshyror för då blir fler lägenheter lediga tror man. Ja, för dem som redan har en lägenhet eller för dem med pengar. Ett antal människor som nu bor i lägenheter med någorlunda vettiga hyror, kommer att få dessa hyror höjda och kanske inte har råd att bo kvar. Vart de ska ta vägen är inte en fråga som intresserar f d fp.
Det finns m a o inga skäl att heta folkpartiet längre. Det bästa vore att partiet överhuvudtaget blev före detta.

Bra med statligt ingripande i lönerörelsen

Det anses mycket känsligt att staten ingriper i lönerörelsen. Kollektivavtal och löner är förbehållet fack och arbetsgivare att förhandla om. Och på det stora hela är det bra.

Men det finns undantag. Staten har ansvar för att samhällsfunktioner fungerar. Det betyder, tycker jag, att staten självklart kan ta sig rätten att styra över lönerna till de jobb som är nödvändiga i samhället. Dit hör lärare och sjuksköterskor framför allt. De är extremt underbetalda i förhållande till både utbildning och ansvar. 

Att det finns tillräckligt med lärare och sjuksköterskor är samhällets ansvar. (Läkare också, men där har problemet inte varit lika akut, undrar varför). Därför är det utomordentligt bra att staten nu avsatt tre miljarder för högre lärarlöner och det är bara att hoppas att man också kan göra det för sjuk- och undersköterskor. 

Och när ska man våga ta beslutet att förstatliga skolan? Skolan ska inte vara beroende av hur ekonomin ser ut i kommunerna. Man så länge lilla Fridolin sitter på posten är det väl inget att hoppas på.

Liberalerna associeras med allianspolitik

Folkpartiet vill byta namn. Varför kan man fråga sig. Det är klart, med dagens opinionsstöd finns inte mycket folk kvar till folkpartiet. Men varför Liberalerna?
Detta ord har ju helt mist sin ursprungliga betydelse. Fast i Jan Björklund värld kanske associationen till ordet liberal, numera oftast med ordet ny i början (fast innebörden i politiken leder till ett mycket gammaldags samhälle), är positiv. Alliansen har ju stolt talat om sig själva som liberaler och alla partierna har tävlat om vem som är (ny)liberalast. Fast nu när Nya moderaterna inte är nya längre, utan gammelmoderater, verkar de hellre vilja kallas konservativa. Kanske också KD nu lutar åt det hållet.
Och då slår folkpartiet till. Äntligen kan de bli de verkliga liberalerna. Men då är begreppet liberal förknippat med alliansens åtta år med liberal politik, som raserat de svenska trygghetssystemen och gett den svenska skolan dåligt rykte genom dåliga elevresultat som nu avspeglar sig på både universitet och i arbetsliv. Så det är kanske rätt ändå  med Liberalerna, för partiet har inte varit särskilt intresserat av folk i gemen.

USA torpederar klimatmötet innan det ens börjat

Jaha, nu är klimatmötet i fara. USA har deklarerat att det inte kan bli frågan om ett bindande avtal. Det meddelade USAs utrikesminister igår. Obama är rädd att inte få igenom detta i kongressen.
Men då är det ganska meningslöst att slösa pengar på ett jättemöte. Om inte USA ställer upp på ett bindande avtal, som en av världens största utsläppsländer, är det stor risk att inte heller Kina eller Ryssland, två andra stora klimatbovar inte heller kommer att göra det.
Det är helt otroligt att det går så trögt med klimatförhandlingarna när klimatpåverkan på jorden blir alltmer synlig för alla och envar. Men ju rikare man är, desto svårare är det förstås att byta livsstil.
Frankrike säger att om det inte blir ett bindande avtal blir det inget avtal alls. Och vi är tillbaka i Köpenhamnsfiaskot.
Världen har inte råd med USA i dess nuvarande form.

Natomedlemskap blir en kostsam affär

Nu är Natochefen Jens Stoltenberg här och lobbar för svenskt Natointräde. "Vi  är ju ändå nästan med". Men i princip allt talar ju emot ett inträde för vår del.
Vi och Finland utgör stabiliteten i norra Europa. Ett inträde från vår sida (och vi gör det knappast utan Finland) skulle rubba denna balans.
Det är illa nog att Nato övar på vårt territorium och i Östersjön och därmed provocerar Ryssland att göra detsamma. Det enda det leder till är en vapenupptrappning, och nu pratar Putin om att han minsann ska ta fram en missil som bryter igenom Natos försvar. För vem, utom stridskåta militärer och vapentillverkare/försäljare, är detta en positiv utveckling? Har vi inte nog med trubbel utan dessa flyglekar och övningar i våra farvatten?
Ett medlemskap innebär ju också att vi närsomhelst kan kallas in att delta i Natos krigföring i världen. Är vi beredda till det (och har vi ens militära resurser att ställa upp med utom Gripen?)
Och utöver detta kan kärnvapen komma att placeras på svensk mark. Nej, det bestämmer vi själva, säger Natoivrarna, men vi vet ju hur det gick i EU-förhandlingarna. Det enda vi fick igenom var att behålla snuset. Så om det verkligen gäller kommer missilerna plötsligt att stå där.
Förutom den rena krigsprovokationen, innebär ett Natomedlemskap ytterligare avgifter som ska betalas och tas från det generella skatteuttaget. Så Natomedlemskap blir en dyr affär på alla plan.

Bra med gränskontroller

Nu har Sverige äntligen beslutat om att införa gränskontroller vid gränserna där flyktingarna är som flest. Det är inte en dag för tidigt. Om man ska kunna bedöma om folk har asylskäl måste man kunna ha reda på vilka som tänker söka asyl. En del har ju valt bara transit genom Sverige. Kommer de att stanna här ändå, utanför myndigheternas kontroll eller var händer? Inte minst med de ensamkommande barnen.
Detta förslag borde ha ingått i den s k blocköverskridande uppgörelsen, till skillnad mot de övriga människofientliga förslagen, som tillfälliga uppehållstillstånd, inga kollektivavtal och utökat rut (allt detta kommer att leda till att vi får en låglöneklass i Sverige, dessa människor blir inte viktiga, satsas inte på, de ska ju hem så småningom är signalen)
Dessutom gillar jag Jonas Sjöstedts förslag om att sätta hårt mot hårt om övriga EU inte ställer upp och sluta betala EU-avgiften. Money talks. Vi hör till dem som betalar högst avgift till EU.
Men kanske besinnar de sig länderna under Maltamötet som pågår nu.

Fuskande studenter framtidens korrupta tjänstemän

Om man redan som student är beredd att betala tiotusentals kronor för att någon annan ska skriva ens C-uppsats på universitetet, vad får vi då för tjänstemän i framtiden?
Tydligen blir det allt vanligare att studenter mot betalning använder s k spökskrivare för att skriva sina uppsatser. Det har väl alltid förekommit ett visst fusk vid högskolor och universitet, men om detta är en ökande trend, blir man ju mörkrädd för vilken inställning framtidens tjänstemän kommer att ha. Alltid redo för korruption.
Men i ett samhälle där allt kan köpas, t o m en högskoleexamen, överträds snart gränserna för hur människor kommer att bli behandlade både i offentlig och privat sektor. Men varför förvånas; det är ju de s k smarta (ett ord som inte betyder duktig vilket SVT har fått om bakfoten) som blir hjältarna i vårt samhälle. Att lura staten, eller komma undan med fusk anses i många kretsar smart och tjusigt. Särskilt i kretsar där det finns mycket pengar från början.

Judar ska inte kritisera Israel

En film om juden Henry Acher, förmedlad av Göteborgs kulturförvaltning, har visats för en högstadieklass i Göteborg. Genast gick sionisterna i taket.
Några fick uttala sig i gårdagens "Debatt" på TV. Filmen handlar om Henry Acher, som förlorat merparten av sin familj i förintelsen. Det har präglat hans liv och hans syn på Israel. Och denna syn passar inte de Israeltrogna som kallar allt som kritiserar Israels politik för antisemitism.
Det satt två svenskar, varav en centerpartist, och kallade dem som gjort filmen antisemitiska. "Det finns ett särskilt språkbruk som är antisemitiskt" hävdade en man (minns ej hans namn), men han kunde inte precisera vad det var. "Kroppsspråket kan vara antisemitiskt", menade han vidare. "De kanske inte ens vet om det själva".
Tala om desperation. Och Tuve Skånberg (C) var upprörd över att denna "partsinlaga" visades för skolungdomar. Att det som sägs i filmen är samma ståndpunkt som Sveriges regering och hela FN-samfundet intar, hjälper inte. Ungdomarna har blivit utsatta för antisemitisk propaganda, enligt dessa personer. De har inte fått höra något om Gaza och Hamas. Fast nu handlade ju filmen om en enskild person och hur han utifrån sina erfarenheter kommit fram till sina ståndpunkter. Ett utmärkt tillfälle till diskussion för en skolklass och den ägde rum också.
Israels ambassadör i Sverige vill förbjuda filmen. Det visar bara hur långt från demokrati den israeliska regimen fjärmat sig.

Snabbkort ökar brottslighet

Läste i AB om hur lätt det är att köpa andras kontouppgifter på nätet. Ja, dataåldern gör oss sårbara ända in på skinnet. Ändå lanseras nu ett slags "snabbkort" där man bara ska hålla kortet mot en kortläsare i kassan utan att ange någon kod.
Förstår inte alls vitsen med detta. Att det ska gå snabbare i kassan måste vara den enda fördelen. Men vad är det mot alla nackdelar som kommer att uppstå. Dessa kort ska tydligen bara kunna användas vid köp upp till 250 kr. Men ändå - vilken lockelse för unga förbrytare och andra tjuvar. Man kan ana att fick- och plånboksstölder kommer att öka i hopp om att förövaren ska hitta ett sådant här kort. Vilket kommer att drabba även dem som inte har det.
Att införa detta gläder knappast någon. Eller har vi så bråttom numera att vi inte klarar att köa medan våra medmänniskor sköter sina inköp. Ibland kanske man måste avstå från att göra saker trots att man kan.

Besökare i Sverige bör förväntas följa våra lagar

Jag förstår inte vad det är som är så svårt med att avhysa det stora romska lägret i Malmö, eller för den delen vilka romska läger som helst.
Dessa romer är EU-medborgare. De har rätt att komma hit och vara här i tre månader. Tiggeri är inte förbjudet, men det är det däremot att campa mer än ett dygn på allmän och privat mark och då inte i närheten av markägarens tomt. Det är förbjudet att skräpa ned eller göra åverkan på natur och egendom. Dessa regler gäller för svenskar och för dem som kommer hit som turister, studenter eller för att jobba. Det finns ingen anledning att göra undantag för den romska gruppen.
Det kan låta som en motsägelse, för naturligtvis är det här en utsatt grupp, men att inte förvänta sig att de följer svenska lagar är ju ett sätt att förminska dem och inte ge dem samma människovärde som övriga som kommer hit.
Det vettigaste vi kan göra är att stödja de organisationer som arbetar på plats i Rumänien och sätta diplomatisk press på Rumänien att agera. Tiggeri kommer aldrig att lösa romernas problem.

Etnisk mångfald beroende av samhällstillit

Professor Bo Rothstein skriver idag på DN Debatt om hur tillit till andra människor och institutioner påverkar hur människor hanterar etnisk mångfald. De nordiska länderna ligger högt när det gäller tillit, både till människor och institutioner. Till skillnad från länder i Sydeuropa t ex.
Det finns fördomar om att högre etnisk mångfald i ett samhälle skapar större spänningar mellan grupper och med partier som SD, som i hög grad underblåser detta, ser problemen ut att öka.
Men Bo Rothstein visar i en studie, baserad på 80 000 intervjuer i nästan 200 regioner i Europa, att etnisk mångfald inte har någon betydelse i länder med fungerande institutioner, där människor upplever sig rättvist och korrekt behandlade. Länder med hög korruption däremot, har problem med tilliten överhuvudtaget.
Så länder som Sverige, som hittills upplevts som rättssäkert, rättvist och med fungerande institutioner för invånarna, har inte haft problem med etnisk mångfald. Men om vi inte ser upp kan detta urholkas. Dels genom SD-propaganda, men framför allt om korruptionen ökar. Och den har ökat i Sverige, till stor del till följd av den marknadshysteri som drabbat det svenska samhället, främst efter alliansens intåg. När pengar blir det viktigaste av allt, ser många sin chans att fuska sig fram. När nedskärningar drabbar de viktigaste av samhällsfunktionerna för oss medborgare, som sjukvård, skola och omsorg, samtidigt som vi hör om företag som gör sig miljardvinster på vår bekostnad, blir vi förbannade. Och eftersom det är mycket svårare att ge sig på dessa ofta utländska koncerner, är det lättare att ta ut sin frustration på människor som kommer hit och också behöver skolgång och omsorg.
Marknaden måste bort ur de offentliga systemen. Den rubbar den objektivitet och offentlighet som hittills präglat svensk förvaltning. Frustrationen måste riktas åt rätt håll.

Demokrati under press

Såg ett föredrag på SVT Forum med opinionsanalytikern Sören Holmberg som berättade om internationella mätningar gällande demokrati. Sverige låg i topp när det gällde hur viktigt människor tycker det är att leva i en demokrati, men trenden är något vikande under en 30-årsperiod. 

Valdeltagandet sjunker i alla länder, också i Sverige. Det låg på topp på 70-talet i Sverige (1976) och andra europeiska länder. Förtroendet för parlamenten har också minskat över tid. I Sverige har det dock ökat något igen.

Mest nedslående är resultaten i de länder som brukar kallas nya tillväxtländer: Indien, Kina, Sydafrika och Brasilien. Där går resultaten märkbart ner på alla de ovanstående parametrarna. Det är fortfarande majoriteter som tycker det är viktigt att leva i en demokrati, men den minskar.

Vad beror det här på då? Jag tror att det, förstås, har med samhällsutvecklingen att göra. Enskilda länder har mycket mindre handlingsutrymme idag än för 30 år sedan. Ekonomierna är alltmer beroende av varandra. Parlamenten i de olika länderna kan allt mindre styra över valutautveckling m m. Och för många i de tidigare fattiga länderna, upplever många att demokratin inte har medfört särskilt stor förbättring. Besvikelsen är störst i Sydafrika.

Dessutom ökar klyftorna överallt. Det får många att resignera, inte minst de drabbade, men också de som det går bra för. Man upplever att det som enskild individ blir allt svårare att påverka utvecklingen och ägnar sig åt sin egen värld på facebook etc. Det är ingen tillfällighet att valdeltagandet var på topp på 70-talet, peaken för välfärdssamhällena.

Många ser också auktoritära lösningar som alternativ. Där det finns syndabockar och svartvita världsbilder. Holmberg visade att främlingsfientliga partier gått fram i många europeiska länder. Sverige kom på fjärde plats i procentenheter för hur mycket främlingsfientliga partier ökat i det senaste valet. Glädjande nog har stödet sjunkit för sådana partier när de kommit i regeringsställning (Norge och Nederländerna). 

Man kan ändå se att i de tider vi nu befinner oss i, är demokratin inte lika självklar som för 30 år sedan. Det är något att verkligen ta på allvar. Demokratin måste alltid erövras och utvecklas på nytt.

EU-parlamentariker vill ge antibiotika till friska djur

Idag finns en artikel i DN om att vissa EU-parlamentariker förbereder ett förslag om att underlätta antibiotikaanvändning i djurfoder i förebyggande syfte, dvs att djuren inte är sjuka.
Suck, jag trodde vi var förbi detta och att EU faktiskt insett att antibiotika i djurfoder hotar inte bara friska djur utan också oss människor med antibiotikaresistens. Men icke.
Nu måste motståndarna mot antibiotika i djurfoder upp på barrikaderna igen. Folk verkar ha glömt vad som kan ske om djuren får äta sådant de inte ska. Galna ko-sjukan t ex. Som slog till i slutet på 90-talet (var det väl) och orsakade Crohns sjukdom hos en del människor. Då hade man gett kor mjöl med slaktavfall.
Visst ska sjuka djur få antibiotika, men då ska t ex kor inte mjölkas eller slaktas under den perioden. Annars kanske vi står där igen och klarar inte enkla lunginflammationer.

Löfven har sålt ut S-politiken

Nu är väl Löfven glad. Han har fått sitt samarbete över blockgränsen. Men vad har det kostat? Socialdemokratisk politik skulle jag vilja säga. Moderaterna m fl borgerliga, har fått igenom flera av sina hjärtefrågor. Främst då det skändliga tillfälliga uppehållstillstånd, som inte löser någonting, varken i stunden eller senare, tvärtom. Dessutom utvidgade rut-tjänster, där vi skattebetalare ska betala för att hålla vissa branscher under armarna. Istället för att öka resurserna i den välfärd som går på knäna, ska vi gynna att folk kan få hjälp med att klippa gräsmattan.
Att låta flyktingar arbeta utan kollektivavtal är en annan vansinnighet. Det gör ju redan alltför många som lurats hit på s k arbetskraftsinvandringskontrakt. Det enda detta lägger grunden till är en låglöneklass á la USA. Det finns ju faktiskt ett skäl till att vi har minimilöner, nämligen att människor ska klara kostnadsläget i vårt land utan att gå under. Framför allt boendet är ju extremt dyrt och en del lägger redan nästan hela sin inkomst på det (och ändå tror borgarna att marknadshyror ska lösa bostadskrisen. Ja, med resultatet att en hel del människor blir hemlösa eller måste leva på bidrag, vilket ju inte borgarna gillar, åtminstone inte om de går till enskilda individer och inte till företag).
Så med denna uppgörelse har Löfven sålt ut viktiga delar i den politik många trott att sossarna stod för. Tänk så fel de hade.

Tillfälliga uppehållstillstånd fel svar på problemen

Det gläder mig att vänsterpartiet inte ställde sig bakom de övriga partiernas överenskommelse om hur flyktingfrågan ska hanteras, där tillfälliga uppehållstillstånd var ett av huvudnumren. Tillfälliga uppehållstillstånd är ju så kontraproduktivt. Hur ska människor som inte vet om de får stanna här, vara intresserade av att lära sig svenska, rota sig här. Det blir ju en fortsatt väntan på besked i åratal. För att inte tala om den ökade byråkrati som detta kommer att medföra i form av nya bedömningar.
Dessutom är det ju inte uppehållstillstånden som är den kritiska frågan. Det är ju hanteringen av dem som kommer nu, var de ska bo i väntan på besked, hur snabbt myndigheterna kan arbeta med asylansökningar etc, Det är logistiska och arbetsmarknadsproblem och handlar inte om ifall människor ska få stanna permanent eller inte.
Det är detta vi måste klara och jag är rädd att vi inte gör det om inte ovanstående problem löses.

Klarar vi dagens flyktingsituation?

Nu börjar flyktingsituationen bli alltmer ohållbar. Det är en sak att vilja, en annan att kunna. Än kanske vi inte har nått gränsen för ett värdigt flyktingmottagande, men man kan inte förvänta sig att kommuner som tidigare kanske tagit emot ett tjugotal ensamkommande flyktingbarn under ett år, plötsligt ska kunna ta emot 50 om dagen på ett rimligt sätt.
Det civila samhället behövs mer än någonsin, men det är också viktigt att det blir tydligt vilken roll det ska spela i förhållande till myndigheterna. Det får inte bli så att motsättningar skapas, utan de måste komplettera varandra.
Men när vi är nere på tältlägersnivå, börjar det ändå kännas som att "kan vi verkligen klara den här anstormningen"? EU måste börja fungera som en solidarisk enhet, varför ska vi annars vara med.
Det är viktigt att skilja på denna känsla av att "klarar vi av det här" och SDs propaganda. SD bryr sig inte om svårigheterna med att ta emot så här många på en gång eller varför de här människorna flyr. Deras utgångspunkt är att Sverige upphör att vara "svenskt" med invandring. Det är en åsikt med rötter i nazismen.
Låt oss hoppas att regeringen kan komma överens med övriga partier om hur denna svåra situation ska hanteras, utan att hamna i SD-träsket.

I skuggan av budgetförslagen

Oppositionen har presenterat sina skuggbudgetar. Man tror inte sina ögon - fast egentligen borde man ju inte bli förvånad - för det enda som kommer ur de fyra allianspartiernas munnar i olika tonarter är skattesänkningar, skattesänkningar, skattesänkningar.
Inte en ny tanke har presenterats. Man hävdar fortfarande att skattesänkningar skapar jobb - trots att åtta år med den politiken inte har rubbat arbetslöshetssiffrorna det minsta. Däremot håller den offentliga sektorn på att falla samman efter 140 miljarder undandragna skattemedel.
Det är obegripligt hur oppositionen fortfarande kan hålla fast vid precis samma politik som röstades bort i valet, just för att människor äntligen börjat inse att skatterna faktiskt användes till någonting tidigare.
Det enda som kan rycka upp landet är investeringar i allt som behöver underhållas, i ny energisnål, hållbar teknik och en satsning på fler människor i den offentliga sektorn (med fasta jobb).
Detta har upprepats till leda, men den nuvarande regeringen vågar inte riktigt ta steget. Och då är risken att vi i nästa val står med ett SD som många tror är enda alternativet. Och ju otydligare både regering och opposition är, desto trovärdigare tycker många att SD är, med sin svartvita världsbild. Är det så vi vill ha det?

Amerikansk shopping

Jag går in på Walmart i någon stat i USA. Jag tar en kundvagn och lägger i ägg, ost, bananer, några äpplen och...men titta där! Ett extraerbjudande: "Köp ett Mausergevär och få fem askar ammunition samtidigt!" Ett sånt erbjudande går ju inte att motstå. Mausern hamnar i kundvagnen. Jag går vidare sen jag läst uppmaningen: Får ej öppnas innan du passerat kassan!"
Detta kanske är något överdrivet, men det är lite så det verkar gå till när vilken stolle som helst kan köpa på sig ett helt lager vapen, som nu den här senaste galningen som sköt ihjäl ett antal elever på ett college i Oregon.
Vad är det för land där kongressen består av ett antal rika gubbar (mest) som vägrar skydda sina medborgare med vettiga vapenlagar som förhindrar den här typen av brott? Presidenten verkar helt maktlös i de här frågorna och vågar/vill inte lägga in sitt veto. Eller så går det inte för att det står inskrivet i konstitutionen om amerikaners rätt att bära vapen och konstitutionen är ju av gud given, så den har samma status som bibeln för somliga.
Man kan inte ha respekt för ett sådant land

SD använder moderat strategi

Idag skriver DN på ledarplats om SDs konversation på facebook om flyktingpolitiken. Den ur SD uteslutne Erik Almqvist (järnrör), tycker SDs flyktingpolitik är för mesig, då partiet föreslagit en ökning av antalet kvotflyktingar från 1900 till 4000.
Richard Jomshof, partisekreterarem försöker dock lugna Erik. Det är bara retorik säger han. En anpassning till det rådande samhällsläget och ett sätt att locka tillräckligt många väljare för att få igenom den politik man egentligen vill ha (stopp för all invandring).
Jag menar att detta luktar Kreab (moderaternas PR-byrå) lång väg. Partiet har ju redan ändrat ståndpunkt om vinster i välfärden med hjälp av Kreab. Och det var ju precis den här strategin moderaterna använde för att kapa åt sig regeringsmakten. En retorik som sade ett men gjorde ett annat. Som påstod sig värna välfärden, men skar ner den. Som talade om skattesänkningar för vanligt folk, men gynnade höginkomsttagarna exceptionellt.
Så det är bra att det kommer fram vad SD är ute efter. Makt att genomföra sina rasistiska idéer.

Fler rika sommargäster gynnar inte skärgården

De borgerliga vill luckra upp strandskyddet i framför allt Stockholms skärgård. De vill öka boendet och möjligheten att försörja sig som skärgårdsbo, säger de. Hur naiv får man bli?
Om man inte villkorar en sådan uppluckring kommer vi bara att få ytterligare pampiga sommarhus längs stränderna för dem som har råd, vilket inte tillför mycket till dem som faktiskt vill bo och verka i skärgården.
För att stränderna, som har mycket starkt skydd i lagen, ska tillåtas bebyggas måste det finnas restriktioner. Förslagsvis ska endast permanentboende tillåtas inom strandskyddat område. Eller att man lägger någon form av arbetsplats där (men varför ska en sådan  ligga i just strandläge?)
Nej, med tanke på hur alliansen verkat under sina åtta år vid makten, är detta bara ännu ett förslag att gynna välbeställda, som nu inte får härja hur de vill längs stränderna. Redan idag är mycket av stränderna i innerskärgården fullbebyggda med stora sommarvillor.
Det enda som skulle gynna dem som nu bor permanent i skärgården är fler permanentboende och fler arbetsplatser, vilket också gör att service som skola och affärer kan vara kvar.
Rika sommargäster, som inte heller betalar skatt i kommunerna, ger bara tillfälliga inkomster under några korta sommarmånader.
Så fortsätt värna strandskyddet därute, så länge det inte tydligt ger skärgårdsborna fördelar.

Nu klubbas Nya Slussen

På måndag klubbas Nya Slussen igenom i Stockholms kommunfullmäktige. Det finns majoritet för en något justerad version av det ursprungliga Nya Slussenförslaget. Det är sorgligt att staden inte törs backa mera från framför allt den vansinniga trafikleden. Den om något kullkastar Stockholms planer på att bli en grönare stad, även om man hela tiden tjatar om att det ska bli så bra för cyklister och gående. Men bilarna ska likväl fram på en åttafilig bro.
SvD skrev idag också om de bortglömda kostnaderna för byggkaoset som kommer att pågå under en tioårsperiod. Det handlar framför allt om de människor, framför allt från Nacka och Saltsjöbaden, som nu får längre resväg när Katarinavägen stängs av och Saltsjöbanan stannar vid Henriksdal.
Men ett tips till dem som nu ändå sjösätter detta jätteprojekt: Skapa en båtlinje från Nacka Strand eller var det nu passar bäst för anknytande kollektivtrafik direkt in till City. Gör det också lätt att ta sig via t-bana från Gullmarsplan genom busstrafik dit.
Men det har väl inte landstinget råd med - det enda de vill är att dra ned på alla kostnader, till förmån för skrytprojekt som Karolinska och Nya Slussen där det senare redan stigit med fyra miljarder i kostnad utan att något blivit gjort i princip. Och Karolinska på löpande räkning....... Man kommer inte att ha råd att ha någon personal och därmed inga patienter där.

Skattehöjningar slår mot rika -hemska tanke

Äntligen har regeringen lagt sin budget. Ganska urvattnat, men ändå små steg på vägen mot något bättre.
Borgarna går dock i taket förstås. Längst går moderaterna, som menar att särskilt män nu drabbas av mindre pengar i plånboken. Ja, hur kan det komma sig? Kan det vara för att män generellt faktiskt tjänar mest. De skattehöjningar som sker på den statliga inkomstsidan, drabbar nu alla dem som i nästan ett decennium fått skatteavdrag för 140 miljarder. De som tjänat mest har också fått mest i plånboken, vilket lett till ökade klyftor i samhället och konsekvenser för hela samhällsutvecklingen.
Lika lite som de av Reinfeldt så omhuldade undersköterskorna märkte de 200 kr de fick i jobbskatteavdrag (generella avgifter har ju hela tiden höjts), lika lite kommer de som tjänar 50-100 000 i månaden att märka att det försvinner några tusenlappar av dem de så generöst fick av alliansen.
Det man sammanfattningsvis minns av alliansens åtta år vid makten är skattesänkningarna och försämringarna för sjuka och arbetslösa. Samt att privata företag och enskilda gynnades med skattemedel.
Måtte regeringen under denna mandatperiod tydligt våga ändra på ovanstående.

Sveket mot de gamla

Några goda vänner som fortfarande har föräldrar i livet söker nu febrilt äldreboende (eller vad det kallas) till sina anhöriga, över 85 eller t o m i övre 90-årsåldern. Förgäves. De blir hänvisade runt, eller får beskedet att föräldrarna är för friska för att komma ifråga, trots att de bor på tre trappor utan hiss. Man måste tydligen vara dement och utgöra fara för annan för att komma ifråga för ett äldreboende.
Detta är en skam för Sverige. Dessa människor är de som arbetat och byggt upp vår välfärd. Nu får de inte ens del av den välfärd som de kämpat för. Och inte nog med det; de fortsätter att betala skatt, högre i förhållande till dem som arbetar nu. Och vad går deras (och allas våra) skattepengar till? Rutbidrag till överklassens städhjälp, medan hemtjänsten rusar som skållade råttor mellan de gamla. Vinster till alla de alltför många s k välfärdsföretag som trängs på en överfull marknad. Det var knappast detta de önskade för sin ålderdom.
Vi vet vilka som har svikit dem. De välbeställda politikerna i alliansen, men också de låtsassossar som också har sina slevar i vinstgrytan.
Jag mår illa av att se hur de redan rika skor sig ytterligare på dem som behöver mest.

Blir Jeremy Corbyn en Juholt?

Det ska bli intressant att se hur den nya labourledaren Jeremyn Corbyn lyckas. Han verkar vara samma typ av person som Håkan Juholt. En entusiastisk talare med vänsterperspektiv. Hu så hemskt ropar alla etablerade labourpolitiker. Men väljarna jublar.
Har just läst boken "Partiledaren som kom in i kylan" av Daniel Suhonen. Det som slår en är hur många låtsassossar det finns på viktiga maktpositioner.
Och av dem som blev avpolletterade under Juholts tid har i stort alla gått till näringslivet, företrädesvis PR-branschen eller fått topposter i banker och i de nya välfärdsföretagen. Det ska bli intressant att se om Löfven vågar göra något åt vinsterna i välfärden och rutavdragen, som hörde till det som Juholt föll på.
Denna livrädsla hos framträdande socialdemokrater att faktiskt stå för det välfärdssamhälle som luckrats upp efter alliansens tid, är pinsam. Hur långt vågar man gå i den budget som snart presenteras?
Och alla journalister som också är livrädda att se sina privilegier rubbas, publicerar mer än gärna lobbyisters pressmeddelanden och uttalanden. Vem undersöker vem som ligger bakom en nyhet och vem som känner vem? Journalister på framträdande poster är numera ofta nära lierade med makten. Och vem kan då granska den?

Tänk regionalt istället för kommunalt

Idag skriver DN Stockholm att år 2045 bor var fjärde svensk i Stockholm och länet har över tre miljoner invånare. Man har extrapolerat befolkningsstatistiken och då får man fram dessa siffror.
Detta gjordes redan på 70-talet och finansborgarrådet Hjalmar Mehr pratade om att Stockholm (kommunen) inom 20 år skulle ha en miljon invånare.
Stockholm har ännu inte en miljon invånare 40 år senare. Så man ska vara oerhört försiktig med den här typen av prognoser.
Men framför allt: vill vi att var fjärde svensk ska bo i Stockholm om 30 år? Det är ju ingen naturlag att detta måste ske. Vi kan bestämma oss för att planera för en helt annan utveckling. Vi har t ex tätorter i hela Mälardalen och numera också en järnväg som binder dem samman. Hur vore det om man tänkte regionalt istället för kommunalt eller länsmässigt.
Allt måste inte hända i Stockholm. Görs det överhuvudtaget försök att tänka regionalt? Stockholm har en enorm bostadsbrist och det kostar skjortan att bygga bort den. Med en expanderande region kan kostnader spridas liksom arbetstillfällen och utbildningar.
När vågar man titta upp från planeringsborden och se sig om?

Dags att ta språnget: Förstatliga skolan

Läste idag Eva Franchells ledare i AB om en mamma som kämpar för sitt barn med ADHD. Hennes son vägrades tillträde till en skola med motiveringen att det inte fanns plats, men när hon testade med ett mail om att hon hade en dotter utan problem, fanns det plötsligt plats.
Det är ingen nyhet att det fria skolvalet innebär att skolorna väljer elever snarare än att föräldrarna gör det. Det blir ju en extra kostnad för skolan att ha elever som kräver speciallärare och extra stöd. Och det går ut över vinsten.
Skulle denna regering faktiskt våga sig på att förstatliga skolan skulle vi ta ett steg i rätt riktning. Inte vara beroende av skolpeng, utan skolorna får äska pengar utifrån de behov eleverna har. Det skulle skapa större likvärdighet. Blandade upptagningsområden vore också bra.
Kommunaliseringen har gjort skolan ojämlik. Staten måste ta ansvar för en så viktig sak som barns utbildning. Annars är vi tillbaka i forna tiders läroverk och folkskola.

Äntligen får andra än SD höras

Äntligen handlar nyhetsförmedlingen om något annat än SD. Alltför länge har medierna vridit och vänt på varför SD har sådana framgångar och ju mer detta har belysts desto mer har SDs popularitet ökat. All uppmärksamhet har gynnat partiet.
Men nu kommer andra tongångar. Plötsligt träder de fram, alla de som vill stödja flyktingar och flyktingmottagande, som vill hjälpa till på alla sätt. Vi som tycker att Sverige ska ha en humanitär och ledande roll när det gäller flyktingmottagande blir äntligen synliggjorda.
Fråga inte vad SD tycker om dagens katastrofsituation. Det är irrelevant. Vi är många som har andra svar och vill något annat. Låt oss höras!

Fler logiska kullerbyttor

Såg Anna Kinberg Batra i Aktuellt i veckan. Hon fick frågan om hon kunde tänka sig att träffa regeringen och diskutera en blocköverskridande överenskommelse om migrationspolitiken.
Kinberg Batras svar var: - Först vill vi se resultat. De har ju inte förslag.
Men om det finns resultat behöver väl inte regeringen överhuvudtaget diskutera med oppositionen, då fungerar ju deras politik. Och om regeringen inte har några förslag (vilket de ju faktiskt har) desto större möjlighet för Kinberg Batra & co att få igenom sina förslag.
Ännu ett borgerligt huvud som slagit slint.

Björklunds logiska kullerbyttor

Jag har redan sågat Björklunds förslag om marknadshyror, men kan inte låta bli att kommentera hans logiska kullerbyttor i SVTs Debatt igår.
Frågan han fick var förstås hur det skulle hjälpa de bostadslösa med fri hyressättning, dvs marknadshyror, som då kommer att bli än högre i nyproduktionen. Hans svar: Det är inte de bostadslösa som ska bo i de nyproducerade lägenheterna, utan andra som ska lämna sina nuvarande bostäder för att flytta in där och så blir det ledigt där de nu bor.
Man kan ju fråga sig varför de som har en bostad vill betala så mycket mer för en annan.
Jo, t ex om de vill ha en större bostad. Men de som redan har en hyresrätt byter väl hellre med någon annan för att få en rimligare hyra.
Att hyrorna kommer att bli så höga i nyproduktion med marknadshyror (det insåg faktiskt Björklund) har att göra med 15-årsregeln, menade han. En regel som säger att efter 15 år kan hyresnämnden gå in och sänka hyran. Har aldrig hört talas om denna regel. Den verkar dessutom märklig. Det är väl efter 15-20 år som renoveringsbehov gör sig påminda. Då brukar ju inte hyrorna sänkas direkt.
Och att folk i så fall skulle flytta ut då, vilket Björklund verkade tro, ter sig ju ännu märkligare i det ljuset. Varför flytta om hyran sänks?
Tala om att trassla in sig i omöjliga resonemang. Bostäder verkar bli ett lika svårt område för Björklund att hantera som skolan var. Gråt folkpartister!

Hedersvåld värsta formen av kvinnoförtryck

Det har pågått en märklig diskussion som handlar om kvinnoförtryck,på vissa ledarsidor, Grunden verkar vara att man måste prata om allt kvinnoförtryck och inte peka ut något särskilt för att inte ge rasisterna poäng. Dvs man ska inte i onödan dra upp det s k hedersvåldet mot kvinnor, för då slår man mot hela kulturer.
Kulturer som tillämpar hedersvåld bör man slå mot menar jag. Det finns absolut inget som rättfärdigar att kvinnor misshandlas och t o m dödas, för att de vill välja sina egna liv. Ibland blir den svenska välvilligheten direkt kontraproduktiv och man blundar för de värsta formerna av kvinnoförtryck för att de förekommer i vissa kulturer.
Jag vill inte klistra på mig etiketten feminist, för jag vet snart inte längre vad det är. Men kvinnoförtryck ska bekämpas i alla sina former. I Sverige kan hedersvåld bekämpas med lagstiftning, t ex mot ofrivilliga giftermål (för både män och kvinnor) och mot barnäktenskap. Som svensk medborgare kan man aldrig vara gift vid 15 års ålder vad än andra säger.
Prata om verkligheten och inte någon teoritiserande form av feminism som ingen begriper.

Snart har vi bokhandelsmonopol

Peter Kadhammar ondgör sig idag över bristen på vettiga bokhandlar i Malmö. Ett stort problem när det gäller bokhandlar, men även andra typer av affärer, är att de monopoliseras. Plötsligt en dag ser jag att en av de två bokhandlarna i Farsta Centrum blivit Akademibokhandeln. Också. För det finns redan en Akademibokhandel i Farsta centrum. Nu finns det två. Varför?
Vart man går i Stockholm hittar man Akademibokhandeln. Det finns några få andra fortfarande, men utvecklingen har hittills varit att en efter en försvinner.
Böcker har blivit en slags "dagligvara". Det går inte att hitta äldre böcker överhuvudtaget i Akademibokhandeln. Och antikvariaten blir också färre. Tur att det finns bibliotek.
En annan bransch är elektronikbranschen. Plötsligt försvann både Onoff och Expert. Det är klart det finns gränser för hur mycket elektronik folk kan köpa. Men monopolismen breder ut sig. De trista galleriorna innehåller ju alltid samma affärer, dvs stora kedjor, främst kläder.
Enkelriktning och monopol är kapitalismens utposter. Vi är på god väg dit.

Varför ökar sjukskrivningarna?

Den utmärkta tidningen Fokus har i senaste numret en artikel om vad som borde debatteras i svensk politik istället för migration - nämligen sjuktalen. Sjukskrivningarna ökar lavinartat, enligt statistik från Försäkringskassan, medan Migrationsverket har skrivit ned sin prognos för asylsökande (bortsett från ensamkommande flyktingbarn).
Varför talar vi inte om den ökande sjukskrivningen, frågar sig Fokus. Och om socialdemokraterna tar bort den bortre tidsgränsen kommer den att öka än mer och utrymmet för reformer kommer att ätas upp av kostnaderna för sjukskrivning.
Men, menar jag, frågan är återigen felställd. Varför ökar sjuktalen? Enligt Försäkringskassan är det främst psykisk ohälsa som ökar. Och det är inom det området som begreppet "att gå in i väggen" hamnar. Och då måste man ju titta på orsakerna till att fler och fler går in i väggen. Inte så svårt att räkna ut med tanke på hur dagens arbetsmarknad ser ut. Färre och färre ska göra alltmer i företag och organisationer. Dessutom ofta med osäkra anställningsvillkor som hindrar människor från långsiktig planering.
Människor bryts ner i alltför slimmade organisationer. Här har Löfven & co sin chans. Den arbetsmarknad som staten förfogar över, nämligen statliga företag och myndigheter, samt i viss mån kommunerna där ju staten fördelar pengar, kan underlättas genom att se till att de finns personal till de uppgifter som behöver genomföras, kanske av fler än en eller två. Arbetet underlättas, folk mår bättre, fler i arbete och skattepengar kommer in (även om det naturligtvis också är en kostnad att anställa, så är det ju bättre än att folk blir sjukskrivna),
Att stoppa sjukskrivningar med alliansens metod var ju bara att skjuta upp problemet. Är folk sjuka så är de och inte blir de friskare av att behöva söka socialhjälp när sjukpenningen tar slut. Men förslaget ovan kanske i alla fall hindrar fler från att bli sjuka. Och det är ett steg mot Löfvens mål om EUs lägsta arbetslöshet.

Jan Björklund har inte förstått någonting

Idag visar Jan Björklund på DN Debatt att han inte förstått någonting av problemen på svensk bostadsmarknad. Fri hyressättning! ropar han. Friare hyressättning på andrahandsmarknaden och bättre skattevillkor när man hyr ut i andra hand.  För få bostäder och för lite marknad!
Ja, vi kan vara överens om att det finns för få bostäder. Men att ännu mer marknad skulle lösa det har vi ju redan sett prov på inte fungerar.
När marknaden får bestämma byggs segregerade bostadsområden med bostadsrätter som ökar gentrifieringen av våra samhällen. Fri hyressättning kommer ju knappast att sänka de för folk med normala inkomster, redan för höga hyrorna. Det gäller även andrahandsuthyrningen. Redan nu, efter alliansens införande av fri andrahandsuthyrning, har dessa hyror stigit till orimliga proportioner på många håll. Ytterligare skattelättnader kommer bara att gynna dem som då har råd att köpa boenden enbart för uthyrning.
Ägarlägenheter i hyresrättsområden är ett annat förslag. Hela tiden detta ägande! Man ska komma ihåg att de borgerliga enbart vänder sig till folk med pengar och detta är ytterligare ett förslag i den riktningen.
Den ombildningshysteri som förekom i Stockholm m fl ställen under alliansens tid, har helt undergrävt en normal bostadsmarknad. Tiotusentals hyresrätter försvann och enskilda har kunnat göra klipp. De får en "bostadskarriär" som borgarna uttrycker det. Underförstått: inte kan man frivilligt vilja bo i hyresrätt. Här hjälper vi folk i karriären genom att till underpris bjuda ut våra gemensamma tillgångar till enskilda.
Jag tror faktiskt inte Jan Björklund förstår det grundläggande problemet; nämligen att dagens bostadsproduktion är för dyr för unga och bostadslösa, både bostads- och hyresrätter.
Att då låta byggbolagen sköta hela proceduren, t o m detaljplaner som han föreslår, är att lämna hela samhällsansvaret till marknaden. Men det är ju det han vill. Men det kommer bara att förvärra problemen.

Var är visionen Löfven?

Vad är det för fel på socialdemokraterna? Hur många uppmaningar till att ta tag i de riktiga problemen behövs?
Nej, här ska allt finansieras krona för krona och inte ett tidigare skattebeslut från alliansen får rubbas. Däremot kan vi höja ett antal skatter som drabbar alla, t ex bensinskatten.
Vad förväntar sig de som nu röstat för en rödgrön regering? Inte att att alla Rut- och Rot ska behållas. Inte att ränteavdrag är en självklarhet. Inte att förmögenheter fortfarande ska vara obeskattade. Inte att enskildas välgörenhet ska vara avdragsgill.
De förväntar sig en fungerande skola och sjukförsäkring, bostäder som folk har råd med och en arbetsmarknad som inte bygger på visstidsanställningar.
De förväntar sig insatser för klimat och miljö, inte ett velande om dödfödda dinosaurielösningar á la kärnkraft och Förbifarter.
De förväntar sig en vision för vår tid. Var är den Löfven?

Bodström har kanske slagit huvudet på spiken

Thomas Bodström, den gamle justitieministern och numera advokaten, har kommit med ett förslag om tiggeriet som innebär en slags tredje väg. Inte förbud, men inte heller att tiggeri kan försiggå hursomhelst. Han föreslår att länsstyrelserna ska utfärda särskilda tillstånd för tiggeri. Dessa ska bara gälla på vissa utpekade platser, ungefär som man idag måste ha tillstånd för att slå upp ett torgstånd.
Idén är faktiskt inte så dum. Dels kan myndigheterna då få mer överblick över hur mycket tiggeri vi kan ha, dels kommer det då att finnas skäl att flytta på vissa tiggare som är alltför påträngande, t ex i tunnelbanan och på pendeltåg.
Sen handlar det förstås om resurser för kontroll. Ska det vara någon vits måste ju tillstånden följas upp och missbruk beivras. Vet inte om detta går att genomföra, men något måste göras när det sitter tiggare i varje hörn. Och att ge några kronor hit eller dit är ju ingen lösning.
Framför allt måste EU sätta hårt mot hårt mot Rumänien och Bulgarien, varifrån de flesta tiggarna kommer. Det är ändå där grundlösningen finns. Och det är ur EU-budgeten pengar till denna lösning måste tas. Fattigdomen kan aldrig lösas på individuell nivå.

SD-sympatisörer är som vi andra, enligt SOM

Idag skriver Daniel Swedin i AB om SOM-institutets senaste undersökning och han tar upp de attityder som särskiljer SD från övriga väljare. SD:s sympatisörer har åsikter som sticker ut från
övriga män med ungefär samma bakgrund som sympatisörerna. Enligt SOM betraktar de invandring som ett hot mot svenska värden och tycker inte att invandrare ska ha religionsfrihet. De är negativa till EU och till internationellt bistånd. De är för dödsstraff och är oengagerade i miljöfrågor.
I övrigt skiljer de sig inte särskilt mycket från den övriga befolkningen.
Och detta är ju rätt deprimerande, eftersom SD:s popularitet hela tiden ökar. Är det verkligen alltfler människor som bekänner sig till ovanstående? Då är vi illa ute.

LAS är satt ur spel

Moderaterna har gått igång igen. De pratar om "det nya utanförskapet". Det är väl så de benämner det utanförskap de själva har skapat under sina åtta år vid makten.
Kinberg Batra & co föreslår en ny anställningsform de kallar första jobbet-anställning. På vilket sätt det skiljer sig från tidigare varianter som hette instegsjobb m m, är oklart.
Det som är klart är dock att det är en tidsbegränsad anställning. Det finns dock ett plus, den innehåller utbildning.
Men det är inte bara förstajobbet som är problemet i Sverige. Vad ska hända efter förstajobbet? Utbudet av fasta jobb är förskräckande litet. Istället staplas visstidsanställningar på varann och sätter hela LAS ur spel.
Idag är det drömläge för arbetsgivarna. De kan välja och vraka bland de arbetslösa, de behöver ju inte vara rädda för att någon blir fast anställd.
Det är nog inte till moderaterna man ska vända sig om man vill ha ett samhälle som ger ungdomar möjligheter. Det gäller jobb såväl som bostäder.
Frågan är vart man ska vända sig.

RUT har inget med feminism att göra

Idag skriver en "liberal feminist" Hanna Marie Björklund om kvinnligt företagande i SvD, som en replik till Fi, som hon kallar socialistisk feminism. Hon menar att FI står för statliga bidrag istället för fri företagsamhet och nämner i sammanhanget RUT.
Är det något som gör kvinnligt företagande bidragsberoende är det väl RUT. Det kallas avdrag, men är ju ett bidrag från oss skattebetalare till en viss sektor, allt från städning till läxhjälp i privata hem. Varför just dessa tjänster ska subventioneras är fortfarande en gåta. (Nåja, gåta, alliansen ville förstås gynna dem som köper sådana här tjänster, företrädesvis i rika kommuner). Nu ropar företagen att om RUT försvinner kommer de att inte kunna driva sina företag längre. Då är man väl beroende om något. Det finns alltså ingen egen lönsamhet i sådana här företag.
Och H M Björklund pratar också om att kvinnor ska få driva företag fria från statlig kontroll. Jag vet inte vad hon syftar på, men de senaste årens skandaler i just de sektorer som hon talar om (vård, skola omsorg) visar snarare på bristande kontroll.
För övrigt förstår jag inte varför just kvinnligt företagande ska särbehandlas. ROT-systemet är ju också subventionerat och behöver likaledes kontroll har det ju visat sig.
När så många samhälleliga verksamheter går på knäna behövs skatterna till dem och inte till subventioner av välbeställdas privata renoveringsprojekt eller barns läxhjälp.

Bygg skyskrapor vid Norrtull

Låt oss slå några flugor i en smäll. Det gnälls hela tiden om att man inte får bygga någonstans. Jag föreslår att man bygger skyskrapor vid Norrtull. Där står redan en och det är svårt att tänka sig att Norra Station kan bli särskilt mysig med Essingeleden m m inpå knutarna. Så man kan bo högt och ha andra verksamheter längre ner i husen.
Då får de som absolut vill ha skyskrapor i Stockholm sitt lystmäte, samtidigt som man värnar de viktiga strandområdena i innerstaden.
Nu finns det ju en risk att flyget protesterar, de är känsliga för höga byggnader. Men då får man ju ännu ett skäl att lägga ner Bromma och därmed plats för ännu fler bostäder.
Låt oss få vårt eget La Defense! (välkänt skyskrapeområde i Paris).

Naiva kommuner gynnar korruption

Idag har vi hört om hur kommuner anställer anhöriga som vårdare åt äldre inom hemtjänsten. Det kan ju låta bra och tryggt för de äldre, att det är ens närmaste som sköter jobbet och dessutom får betalt för det.
Men hur naiv får man vara i kommunförvaltningen? Kan man se ett tydligare upplägg för korruption? Nu är det Södertälje som är i fokus, men det finns fler kommuner med detta upplägg. Anhöriga som tillsammans med sin behövande släkting lurar kommunen att hjälpbehovet är större än det är och kan därigenom tillskansa sig mer skattemedel.
I en kommun med stor arbetslöshet bör man kanske tänka två gånger innan man tillåter ett sådant här upplägg.
Men för dem som tycker den här modellen är OK är det väl som vanligt viktigast att utföraren är privat. Lagen om valfrihet (LOV) står över allt förstånd. Och Sverige blir alltmer korrupt.

Vilka faror svävar vi medborgare i?

Två nyheter i dagarna visar hur det kan gå när konkurrensen är stor, eller när samordningen inte fungerar. Det gäller dels den svenska järnvägen, där man nu talar om sprickor i rälsen som kan brista när som helst. Dels gäller det bussar i passagerartrafik som vid en kontroll visade sig ha ibland livsfarliga brister.
Aftonbladet skriver: "Resultatet visar att 38 av de 161 passagerarbussar som polisen stoppade hade olika typer av brister.

En förare misstänks ha kört med förfalskat förarkort. Sju av bussarna hade någon typ av tekniskt fel. Det mest allvarliga var en buss som fick körförbud på plats på grund av läckande bromssystem. Något som är rent ut sagt livsfarligt, menar Mats Östman, tillförordnad chef på polisens trafiksektion Mitt.

– Det är väl ett tecken på den konkurrenssituation som finns, att man kör så länge det bara går i stället för att reparera i tid."
69 av förarna misstänktes också ha misskött kör- och vilotider och flera färdskrivare var manipulerade.
När det gäller järnvägen är Trafikverket ansvarigt och vi vet ju redan att det mesta inte fungerat inom den myndigheten på senare år. Mats Östman på trafikpolisen säger också att eftersom antalet trafikpoliser halverats har gör man inte längre lika många kontroller som för åtta år sen.
En slutsats man kan dra är att jakten på vinst får företag och myndigheter att strunta i självklart underhåll. När dessutom kontrollinstanserna också brister svävar vi medborgare kanske i en massa faror vi är omedvetna om. 

Bara rika vinner i USAs demokrati

Läser att den republikanske presidentkandidaten Donald Trump nu leder i opinionen mot republikanen Jeb Bush (som bara vill heta Jeb för att slippa associeras med sin bror) i Jebs hemstat Florida där Jeb är guvernör.
Donald Trump är miljardär och ingen verkar veta riktigt vad han egentligen tycker. Utom förstås att rika ska förbli rika och använda planeten hur de vill.
I USA heter valbarhet pengar. För att kunna ställa upp i val måste man vara rik. Redan det utesluter ju något slags folkstyre. Dessutom är det val till alla förtroendeposter, såsom domare, polischef, åklagare m m. De måste också ha pengar för att driva sina kampanjer på lokal nivå. Man kan bara föreställa sig hur det öppnar för korruption. Och kompetens för posten är inte ens en fråga.
Så varför förvånas över att ett rikt mähä som Trump når framgång. Knappt hälften av USAs befolkning ids ens rösta. Man förstår dem.
Mycket hopp ställdes till Obama och att han skulle kunna förändra något för de mindre bemedlade. Det enda det visade var att presidenten inte har särskilt mycket makt om hen har kongressen emot sig. Och där sitter bokstavstroende stollar av alla slag. Men det är förstås ännu värre om presidenten också är en stolle. Risken finns.

Äntligen ett bostadspolitiskt framsteg

Äntligen händer något positivt på bostadsfronten. Regeringen har insett att alliansens bostadspolitik blivit en mardröm för bostadssökande. Inte nog med att man uppmanade allmännyttan att sälja ut sina hyresrätter till den som råkade bo i lägenheten just då, man lät dessutom i stort sett all nybyggnation bli bostadsrätter. Man var bara intresserad av att hjälpa folk med pengar, dvs de egna väljarna.
Inte nog med det, den katastrofale bostadsministern Stefan Attefall, tyckte att de som har möjlighet att hyra ut sin lägenhet, kunde få göra det till högre hyra. Allt under devisen att fler bostäder skulle bli tillgängliga, men naturligtvis bara för dem som har råd.
Och man tog bort regeln om förhandsgranskning för privata köp av hyreshus. Dvs kan nu kreti och pleti äga hus, sköta dem som man vill och tjäna pengar (ju mindre underhåll, ju mer till ägaren).
De två sista galenskaperna tänker nu regeringen i alla fall titta på, dvs tillsätta en utredning. Måtte man komma fram till att bostäder är till för alla, även dem som inte har pengar eller möjlighet till miljonlån.

Vi betalar alla för andras välgörenhet

Läste en artikel i DN om att allt fler drar av välgörenhet på deklarationen, efter att alliansen införde skattereduktion för gåvor som ges som välgörenhet.
Det är inte så att allt fler väljer att göra detta avdrag, det görs automatiskt. Jag skulle aldrig drömma om att dra av pengar från något jag ger utifrån mina preferenser för gåvor och låta andra skattebetalare indirekt vara med och betala. Men på mina senaste deklarationer har detta avdrag gjorts automatiskt.
Den här skattesänkningen är en av alliansens mest idiotiska. KD, vars förslag det var, menar att då får organisationerna mer pengar och det är väl bra. Å andra sidan får ju staten mindre pengar till t ex välfärd, bistånd och flyktinghjälp med skattesänkningar på vartenda område.
Om något ska kallas välgörenhet bör det också stå för givaren ensam.

Hjärntvättade intellektuella

Idag recenserar DN boken "Omprövningar.Svenska vänsterintellektuella i skiftet från 70-tal till 80-tal" av David Brolin. De personer som i huvudsak nämns är Lars Gustafsson, författare, Klas Eklund, ekonom, Göran Rosenberg, författare, Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria och Bo Gustafsson, författare.
Alla dessa personer har gått genom den s k bokstavsvänstern, den ena rabiatare och mer renlärig än den andra och nu kommit ut som högermän.
En sak som recensenten, Maria Schottenius, inte uppmärksammar, men som är ganska tänkvärd, är att dessa personer alla (förutom ev Nordin) varit trogna Mao-anhängare. Man ville i princip applicera den kinesiska ideologin på Sverige. Dessa personer kommer också från borgerliga hem. Att bli maoist var väl bästa sättet att ta avstånd från föräldrarna. Men när det kom till kritan, tio år senare, visade det sig att de borgerliga värderingarna satt väldigt djupt. En del av dessa personer ställde sig i andra änden av skalan och blev extremt nyliberala. Andra kanske nöjde sig med folkpartiet.
När jag själv var aktiv i vissa aktiviströrelser på 70-talet, som Grupp 8 och Chilekommittén, blev man ibland nästan full i skratt åt vissa medlemmar, som till varje pris måste hävda någon maoistisk ståndpunkt i varje situation. Värst var det när SKP-medlemmarna i Grupp 8, på order uppifrån, plötsligt hävdade att det inte behövdes någon separat kvinnokamp och tågade ut från ett årsmöte. Det är då man förstår att även vettiga människor kan bli hjärntvättade, skrämmande nog.
Men många av de här rörelserna var ju väldigt sektbetonade. Många påminde om Jehovas vittnen eller scientologerna, där felaktiga ståndpunkter skulle korrigeras.
Det är tur att de flesta av dessa väl numera har självdött. Istället har vi nu en längre tid haft en extrem högervåg, där vi haft en av de värsta nyliberalerna som statsminister. Och se vad det gjorde med Sverige!

Israel får vad de ber om

Idag har SvD en intervju med Israels ambassadör i Sverige, Isaac Bachman. Även om denna karl inte låter lika hysterisk som den förre ambassadören, förvånas man alltid över Israels perspektiv.
Israel har ockuperat stora delar av ett annat lands territorium, ändå är de helt perplexa över att de blir beskjutna.
När Israel sedan bygger en mur på detta territorium och bygger alltfler hus där, samt kör bort de ursprungliga invånarna, är det Israel som känner sig hotat.
Det är som om inga normala regler gäller Israel. Just deras apartheidpolitik strider inte mot de mänskliga rättigheterna enligt dem själva. Hur kan de förvänta sig att bli tagna på allvar?
Israel bryter ständigt mot internationell rätt, nu senast mot Ship to Gaza, som bordades på internationellt vatten (vilket är olagligt) och där besättning och passagerare sedan fördes iland och hölls i fängslade  utan rättsligt förfarande. Deras mobiler beslagtogs och återlämnades inte. I de s k förhören förekom förtäckta hot enligt en av passagerarna på båten. 
Det låter som ett gisslantagande i någon laglös rebellstat, inte ett beteende man förväntar sig av en stat som vill kalla sig demokrati.
Och allt är alltid någon annans fel. Fler och fler som vill se en annan utveckling i Israel lämnar landet. Kvar blir de som röstar på Netanyahu och får vad de förtjänar.

Mobbas arkitekter som vill passa in?

SvD har idag ett reportage om vad turister tycker om Stockholm.Turisterna tycker om Gamla Stan och att det finaste med Stockholm är vattnen och naturen och flera nämner den vackra färgen på husen.
Det är något för dagens arkitekter att fundera på. Vad gör Stockholm unikt? Jo, vattnen och närheten till naturen. Ändå envisas politikerna med att det hopplösa Slussenförslaget ska genomföras. Arkitekterna tävlar om skrytbyggen i glas och betong. Men detta finns ju överallt!
Inte minst är många arkitekter inne på skyskrapor á la Dubai. Varför ska Stockholm likna städerna i rika oljeemirat eller för den delen växande u-landsstäder? Det är som om man är kvar i 50-talets tänkande om modernism. Just nu är den stora trenden om man ser till de nya hus som byggts SVART! Svarta hus eventuellt med glas. Eller eventuellt i den mörkaste rödbruna tegelfärgen. Varför vill man ha svarta hus i ett land som är så mörkt som vårt?
Det förekommer antagligen någon form av arkitektmobbning, där de som vill rita hus som passar in i befintlig miljö, hånas för att inte våga sticka ut och vara "nyskapande och annorlunda". Ta bara det omöjliga "osthuset" i Gubbängen söder om Stockholm, som man vill pressa in i en park där husen runt omkring är byggda på 40-talet. Ett agerande totalt okänsligt för omgivningen och dem som bor där. Huset kanske är kul på ett ställe där det får stå lite för sig självt som ett utropstecken, men totalt feltänkt i den föreslagna miljön. Får arkitekter ingen utbildning i omvärldsanalys? Är det bara deras egna lilla projekt som räknas oavsett var det ska byggas?

Nätets förtjänst att brottsligheten minskar?

Aftonbladet Kultur skrev igår om att brottsligheten har minskat dramatiskt i hela västvärlden. Det finns många teorier om varför, t ex en åldrande befolkning, eller som i USA att fler än någonsin sitter i fängelse (främst svarta). Trots alla hemska rapporter om mord och misshandel, har vi alltså den lägsta brottsligheten på 20 år eller mer.
En teori som inte kom upp, men som jag funderar på, är om nätet inte tagit över en del av den kriminella verksamheten. Många får utlopp för sitt hat och sin frustration i olika kommentarsfält och forum. De behöver inte gå ut och slå riktiga människor (fast de som utsätts kan må minst lika dåligt psykiskt). Droger kan säljas över nätet. Hela verksamheten blir mer anonymiserad via internet (fast den går naturligtvis att spåra).
En del med våldsamma tendenser kanske nöjer sig med att sitta framför olika våldsamma dataspel och ha ihjäl folk.
För övrigt har ju övervakningskameror och larm utvecklats så att det blir allt svårare att göra inbrott. Man hör ju aldrig om bankrån nuförtiden. Däremot ökar bedrägerierna och identitetsstölderna på nätet, så de kriminella letar nya vägar för att komma åt andras pengar och egendom.
Men det är ju ändå positivt med minskad kriminalitet även om känslan är att den ökar snarare än minskar. Och där har medierna sitt ansvar. Ju färre brott, desto mer uppmärksamhet får de som faktiskt äger rum.

Mest betalt för att sitta still

Läste ett debattinlägg i Aftonbladet av en polis som berättade om sitt hittills tioåriga yrkesliv och vad hon gör/gjort som polis. Allt från trafikövervakning till utryckningar i samband med mord, självmord, misshandel, andra typer av dödsfall, spädbarn som inte setts efter, droger och alkohol. Hon har fått utstå alla sorters spott och spe av våldsamma och hatiska människor.
För det här yrket är grundlönen 21 300/mån och en vanlig polis tjänar sällan mer än 25 000. Här kan vi tillägga att lönerna i vården är ungefär desamma. Dvs att de som sköter de tuffaste och sköraste uppgifterna i vårt samhälle, har bland de lägsta lönerna.
Detta är ju helt oacceptabelt. Jag som varit statligt anställd och suttit på min kontorsstol stor del av tiden, har aldrig tjänat så lite efter några års yrkeserfarenhet. Inte för att det jag gjort varit meningslöst, men i fysisk ansträngning och psykologisk förmåga står det sig slätt.
En vanlig polis/sjuksköterska borde i alla fall ha samma löneläge som t ex ekonomer i statlig/kommunal förvaltning med samma yrkeserfarenhet inom sitt område.
Lönen är ju dessvärre det vi har som belöningssystem och sen individuell lönesättning infördes i många organisationer har det blivit etter värre. Godtycket firar triumfer. Anställda tystas och kritik ger inga extra lönepoäng. Men att ge poliser och vårdpersonal löner i nivå med andra kommun- och statligt anställda är en solidaritetsfråga. Facken borde fundera inbördes på detta för att inte tala om arbetsgivarna.
Vill man ha bra vård och en bra fungerande poliskår borde det kosta.

Bostaden är ingen marknadsvara

Ett bra förslag har kommit från Konkurrensverket, enligt nyhetsbrevet statskoll.se De föreslår att kommunerna ska återta mark som sålts för byggande om inte köparen bygger inom utsatt tid. Nu är det tydligen så att vissa bolag "hamstrar" mark som sen inte bebyggs. Konkurrensverket menar att detta förvärrar bostadsbristen, vilket verkar vara en korrekt slutsats.
Men det är ett problem i sig att kommuner säljer mark. Då har de frånhänt sig möjligheten att utveckla kommunen enligt behov som kan uppstå i framtiden. Bättre då med tomträtt, men det är väl byggherrarna mindre intresserade av. De vill ju helst bygga flådiga bostadsrätter så de kan tjäna pengar. Men boende är inte vilken marknadsvara som helst utan ett samhällsintresse.
Såg att Telia kommer att lämna sina lokaler i Farsta, förort till Stockholm, och att husen där ska göras om till 3000 nya bostäder. Tyvärr ska 2000 vara bostadsrätter. Det är inte rimligt att i denna tid av akut bostadsbrist bygga ännu fler bostadsrätter. Stockholm har mist över 100 000 hyresrätter de senaste åren, särskilt i innerstaden där det bara finns enstaka kvarter kvar. Att då fortsätta bygga denna bostadsform verkar direkt kontraproduktivt.
Jan Björklund talade i Almedalen om bostadskarriär och öka rörligheten på bostadsmarknaden. Ett ungt par som får barn förväntas flytta från sin tvåa till radhus eller villa och äldre förväntas lämna sina villor och köpa bostadsrätt. Han kan inte ens föreställa sig att unga par kanske inte har råd att lämna sin tvåa trots barn. särskilt inte med den arbetsmarknad vi har, med alltfler visstidsanställningar. Det unga paret kanske inte får ett lån med dessa osäkra arbetsförhållanden. Ändå vill Björklund sänka ingångslönerna. Tala om att vara långt från verkligheten.
Bostads- och arbetsmarknaden hänger intimt ihop och politikerna borde förstå att om osäkra arbetsförhållanden fortsätter kommer de unga inte att ha råd med alla dessa nya lägenheter (inte heller hyresrätter för 12 000 i månaden). Något för kommunpolitiker i alla kommuner med bostadsbrist borde inse. En bostad är en del av den sociala hållbarheten. Det borde inte bara vara ett slagord.

Låt Grekland börja från scratch

Det grekiska folket har sagt sitt. De vill inte ha åtstramningar på EUs villkor. Åtstramningar kanske de får i alla fall, men då utgår de från grekiska beslut. Eller?
Trots alla tuffa ord om att nu får Grekland betala eller gå, verkar ändå förhandlingar vara vid handen. Inom EU är man livrädd att Grekland lämnar euron, fast det vore en lättnad för andra euroländer, som t ex Finland, som hela tiden får punga ut med pengar till det skuldsatta Grekland.Och i slutänden är det ju Europas skattebetalare som står för notan.
Men i sin hybris var det från början viktigare för EU-ledarna att få med så många som möjligt i det vidlyftiga europrojektet. Trots att vissa länder uppenbarligen inte hade den ekonomiska styrka som krävdes såg deras ledare till att de kom med (Grekland, Portugal, Spanien t ex). Euron var ett prestigeprojekt, en del i det storvulna "Europas förenta stater", klart att så många som möjligt skulle med. De flesta länder har heller inte fått folkomrösta om att införa euron. Och i Irland fick man rösta tills man sa ja. I många länder har den inget folkligt stöd.
Det mesta blev dyrare i de länder som införde euron (stackars Lettland som fick sin nya valuta så sent som i januari 2014). Men det bekom förstås inte bankerna och ledarna som glassar runt i sin egen värld och inte ens kan fatta att somliga knappt har mat för dagen.
Grekland behöver börja från scratch. Med ny valuta och ett skuldsaneringsprogram som landet kan klara av. Och vi andra kan semestra där av solidaritet.

Det bär utför med M och S

Tillbaka efter några veckors besök i sommarsköna Sverige. Kan konstatera att Almedalsveckan är över. Jag har försökt få en bild av vad som sagts då jag inte sett några tal. Tydligen har det varit lite avslaget överlag.

Mest avslagen verkar Anna Kinberg Batra ha varit. Hur kan man komma på idén att lansera ett begrepp som "nya utanförskapet". Vad är det? Det måste väl vara alla ytterligare personer som efter alliansens åtta år vid makten nu också hamnat utanför. För utanförskapet fanns ju redan när Reinfeldt & co tillträdde.

Och då tror Kinberg Batra att ett jobbskatteavdrag är lösningen. Det ska skapa 10 000 nya jobb. Var hon ens partimedlem under de förra mandatperioderna? Hur kan hon annars ha undgått att se att just de frågor M drev är de som skapat mer utanförskap? Och nu kommer hon med samma hopplösa lösning. 

Moderaternas tid som borgarnas draglok är nog förbi nu. 

Jan Björklund ojade sig i kvällens partiledarsamtal i Almedalen att Löfven målat in sig med MP och V: Han verkade inte ha minsta minne av att det var borgarna som placerade honom där. Dessvärre hade Löfven nog gladeligt tagit Björklunds hand om han sträckt ut den, men Jan B totalvägrade. Men det låtsades han inte om.. Det politiska hyckleriet på sin spets.

Löfven är ju så uppenbart obekväm med MP. Det bästa vore nog att högersossarna gick till borgerligheten och vänstersossarna till V så politiken blir tydligare. Sossarna har blivit lagompartiet som inte törs ta ställning till någonting för att inte stöta sig med någon. Snart är man ett 25-procentparti.

I Sverige råder gruvruschens glada dagar

Noll koll på gruvbolagen, berättar DN om i dagens tidning och hänvisar till en artikel i Naturskyddsföreningens tidning Svensk Natur. Vem som helst kan uppenbarligen begära tillstånd att bryta malm och mineraler i vårt land, utan att vederbörande behöver visa upp företagets soliditet eller kapital. Istället hamnar allt fler i konkurs och kommunerna, dvs skattebetalarna, för stå för notan när den miljöpåverkande verksamheten upphör.
"De myndigheter som har att fatta beslut om tillstånd hänvisar till att de följer minerallagstiftningen. I praktiken görs därför inga lämplighetsprövningar. Inte heller behöver bolagen skicka in årsredovisningar", skriver DN.
Man kan undra vad det är för lagstiftning som ger kreti och pleti möjlighet att ge sig på gruvdrift. Vissa bolag har fått tillstånd trots att de befinner sig i en ekobrottsutredning.
Den förra regeringen litade på sina myndigheter (det ska en regering kunna), men ställde uppenbarligen inga följdfrågor. Man är så desperat att få till jobbtillfällen, så allt annat får stryka på foten. Men det kan kosta mer än det smakar, vilket OECD just konstaterat i en rapport om svenska insatser för att öka sysselsättningen. Inget har fungerat.
Sverige ger ett närmast naivt intryck och oseriösa företag gnuggar händerna. En del jobb kanske kan skapas genom att tillsyn och kontroll skärps på de flesta områden.

Fler skolår löser inga disciplinproblem

Nu gör Löfven en Björklund. Mobiler ska bort från lektionerna, menar han. De stör koncentrationen.
Och det är ju faktiskt riktigt. De nya mobilerna har ju visat sig helt beroendeframkallande, inte bara bland unga. Folk tittar i mobilen vad de än gör i övrigt. Det känns närmast osunt.
Men disciplinproblem handlar inte bara om mobiler. Röran i skolan handlar om mer än det. Det intressanta är att inte heller S/MP verkar vilja se de grundläggande felen. Istället vill de göra gymnasiet obligatoriskt.
Man kan ju säga att det är det nästan redan. Men många som är skoltrötta redan på högstadiet, orkar inte med tre år till av obligatorisk skola. Många som nu kämpar sig igenom de teoretiska linjerna på gymnasiet gör det för att få högskolebehörighet.
Det enklaste vore att låta alla linjer på gymnasiet ge högskolebehörighet. De yrkesinriktade linjerna kan ge behörighet till yrkesinriktade högskolor typ vårdutbildningar etc. Bygg sedan ut Komvux, det är där alla får chansen att hämta upp missad skoltid. Det är viktigare att det finns möjlighet att hämta upp det man missat, när man är mer motiverad, än att tvinga alla att gå ännu längre i skolan. Då får man per automatik disciplinproblem och skolk.
Eller är detta, konspiratoriska tanke, ett sätt att få ungdomsarbetslöshetens siffror att se lägre ut?

Förändrade villkor bara för hyresgäster

Långtidsutredningen föreslår bl a en mindre höjning av fastighetsskatten som en åtgärd bland andra för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Tanken är att det ska finansiera en sänkning av reavinst- och stämpelskatter.
Föreningen Villaägarna går genast i svaromål. Att höja fastighetsskatten eller förändra ränteavdragen vore väldigt riskabelt för svensk bostadsmarknad, menar de.
" - Att ändra de förutsättningar som rådde vid bostadsköpet mitt under ägandet utsätter hushållens ekonomi för risker. Dels ökar kostnaderna, dels minskar värdet på bostaden man köpt. Vi vet inte hur hushållen skulle hantera en sådan, förändring, säger Daniel Liljeberg, chefsekonom vid Villaägarna" enligt nyhetssajten statskoll.se
Ja, villaägarna är uppenbarligen ett känsligt släkte. Annat är det för hyresgästerna. Där ändras förutsättningarna ungefär en gång om året, med nya hyreshöjningar. För en del kan de där två extra hundralapparna göra att man måste lämna lägenheten.
Förmodligen anser ekonomerna att de ständiga hyreshöjningarna bara är bra för rörligheten på bostadsmarknaden. Alltid några somt tvingas röra på sig. Och ännu bättre förstås om hyresregleringen avskaffas. Då kan man definitivt bli av med dem som fortfarande sitter kvar i någon etta i innerstaden som ännu inte försålts till marknaden.
Med Villaägarnas resonemang kan ju ingenting någonsin förändras för någon, för då ändras förutsättningarna. Men detta gäller ju bara på en överhettad marknad där folk skuldsatt sig upp över öronen för att få någonstans att bo.
Eftersom bostadsbristen är så stor i hela länet, ja i hela regionen, kanske man måste lyfta blicken från innerstaden och arbeta mer med hela regionen. Dessvärre kan inte alla bo i Stockholm och staden får inte bli ett rikemansghetto för bara välbärgade. Ett helhetsperspektiv över kommun- och länsgränserna efterlyses!

-

Statistiklurendrejeri

Det blir nästan komiskt att läsa SvD:s försök att få stödet för alliansen att verka större än stödet för regeringen när de tolkar SCBs majmätning. De skriver: "S och MP får tillsammans 36,7 procent av rösterna om det vore val idag. De fyra allianspartierna får 40,3 procent."
Men nu är det ju så att KD hamnar under 4 %-spärren med sina 3,7 procent. Så egentligen har alliansen bara regeringsunderlag för 36,6 procent och då blir stödet för regeringen aningen större.
Med SvDs metod skulle man också kunna räkna in stödet för V på den rödgröna sidan och vips har de rödgröna 43,2 procent mot alliansens 40,3.
Hur man än vrider på det hela så har de rödgröna större stöd än alliansen.

SL vill missgynna dem som bor på mindre orter

SL förnekar sig inte. Nu föreslår man att pendeltågen ska hoppa över ett antal mindre stationer för att tjäna några minuter på vägen till metropolerna. Resenärerna kan tjäna 5-8 minuter. Dvs de som bor vid större stationer. Övriga får väl ta bilen istället...

Kollektivtrafiken är till för alla. Visserligen vill SL att vi ska betala mer för färre turer, men nu ska tydligen de som bor på mindre orter dessutom få sin service ännu mer nedskuren. Och ska taxorna vara olika krävs mer administration som kostar, så någon ekonomisk vinst lär det knappast bli. 

Tågen går ju ändå oregelbundet som det är med alla problem med växlar och kontaktledningar, som vi ständigt hör om, så de där intjänade minuterna går snart upp i rök. Då är det ännu viktigare att de som bor vid mindre stationer verkligen kommer med på alla tåg. 

Risk för korruption med nationella prov

Nu har facit till årets nationella prov i matematik läckt ut igen. Någon som är förvånad. Hur kan man komma på att skicka med facit innan provet är genomfört.
Så länge vinstintresset finns kvar i skolan är det som upplagt för korruption. Vem läckte? En lärare eller rektor som vill peka på goda resultat i sin skola? Varför inte?
Förklaringen till att facit fanns med till provet är att många lärare vill börja rätta direkt efter provet. För det första är det konstigt att lärarna själva får rätta ett nationellt prov (med hänsyn till risk för korruption och fusk). När jag gick i gymnasiet hette det centralprov och rättades också centralt. Vi fick inte tillbaka provet, fick bara veta resultatet. Men det finns väl inte resurser till detta numera. Det är hemskt att behöva säga att det, men det var en hel del som var bättre förr, inte minst i skolan.

Marknadshyror minskar inte bostadsbristen

Högern lobbar vilt för marknadshyror. I DNs huvudledare idag hänvisas till ett antal olika utredningar om hur dåligt det är med hyresreglering och hur bra med marknadshyror.
"Ett fint hyreskontrakt i Stockholms innerstad vill ju ingen mista", skriver man och citerar sen Boverkets analyser från 2013: "På så sätt blir en mindre andel av beståndet tillgänglig för andra än vad som skulle ha varit fallet med marknadshyra. Samtidigt innebär systemet att många som vill hyra stängs ute från hyresmarknaden.” 
DN menar att Hyresgästföreningen som intresseorganisation inte tar hänsyn till dem som idag inte har en hyresrätt och därför inte belyser detta faktum. Man bryr sig bara om "insidern" menar DN.
Nå, dels är det ju så att en intresseorganisation värnar intressenternas intressen, i detta fall hyresgäster.
DN låtsas överhuvudtaget inte om att marknadshyror kommer att driva upp kostnaderna för särskilt innerstaden (fast man talar om segregationen där som ett problem), men kommer inte att sänka dem i andra lägen. (I alla fall inte så länge alliansens lag om att allmännyttan måste ha ett överskott, kvarstår). Det enda marknadshyror kommer att leda till är ännu högre boendekostnader för hyresgäster och ännu svårare för dem med sämre ekonomi att få en bostad (och kanske bli tvungna att lämna den de har). 
Man låtsas heller inte om att en av huvudorsakerna till den enorma bostadsbristen i Stockholm är att alliansen sålde ut tusentals hyresrätter framför allt i innerstan. 
Glöm aldrig att högerns förslag alltid gynnar de redan gynnade, oavsett krångliga ekonomiska uträkningar och konsultutredningar.

EU förvärrar flyktingars situation med militär insats

Nu har EU äntligen börjat diskutera problemet med flyktingarna i Medelhavet. Och vad blir deras slutsats?
En militär insats! Vi hindrar med militärmakt båtarna att korsa Medelhavet.
Man börjar som vanligt i helt fel ända. Varför finns det människosmugglare? Jo, för att EU täppt till alla möjligheter att komma in i Europa. Det är ju där man måste börja.
Det är väl bra att hindra livsfarliga båtar att ge sig ut på havet. Men det löser ju inte ett enda problem för dem som flyr. I värsta fall förvärras snarare deras problem, eftersom de betalat kanske allt de äger för att få en biljett till dessa båtar. Om vi hindrar dem att resa, står de kvar på samma fläck, bara än mer utblottade.
Men för EU är ju inte flyktingarnas väl och ve huvudfokus, utan EU:s önskan att hålla dem borta.
Fredsinsatser, bistånd och en human flyktingpolitik där samtliga EU-länder tar sitt ansvar för en högre flyktingkvot är det långsiktigt bästa för alla parter.  Det senare har ju faktiskt varit uppe, men genast har militärnissarna sett chansen att få använda sin militärmakt. Och varje gång militär och vapen blandas in blir det katastrof, det borde historien ha visat vid det här laget.