Välfärdsmiljarder går till rut och rot

Just nu debatteras rut-avdraget efter en artikel av Nina Björk som ifrågasatte detta bidrag (avdrag menar jag). Hon har fått mothugg från DNs ledarsida och den nyliberale skribenten Fredrik Segerfeldt. Men problemet har inte med känslor att göra, som framför allt DN-ledaren hävdar, utan om ekonomi.
Är det verkligen rimligt att staten subventionerar den typ av tjänster som rut-avdraget omfattar? Det är trots allt saker som de flesta kan utföra själva. Och vill man ha dessa tjänster får man självklart betala vad de kostar. Det är orimligt att övriga skattebetalare ska stå för en del av kostnaden för, framför allt mer välbeställda, personers önskan om städhjälp m m. (Statistik visar att flest rut-tjänster köps i Danderyd).
Särskilt i dessa tider av närmast haveri i de offentliga systemen (som numera tvingas bekosta mer eller mindre seriösa privata utförare dessutom). Hur mycket mer skulle inte staten kunna dra in om man skrotar rut och rot.
Jamen, säger då många, dessa bidrag ger ju jobb. Försvinner rut kan jag inte fortsätta med mitt företag säger andra. Men man kan fråga sig hur mycket jobbskapande får kosta. Och det måste vara något fel på affärsidén om man måste ha bidrag för att klara jobbet.
Senast igår sa finansministern att det behövs miljarder för att klara välfärden. Satsa på den då, och kasta inte bort pengarna på sådant som folk kan betala själva.

Sveket mot de gamla

Några goda vänner som fortfarande har föräldrar i livet söker nu febrilt äldreboende (eller vad det kallas) till sina anhöriga, över 85 eller t o m i övre 90-årsåldern. Förgäves. De blir hänvisade runt, eller får beskedet att föräldrarna är för friska för att komma ifråga, trots att de bor på tre trappor utan hiss. Man måste tydligen vara dement och utgöra fara för annan för att komma ifråga för ett äldreboende.
Detta är en skam för Sverige. Dessa människor är de som arbetat och byggt upp vår välfärd. Nu får de inte ens del av den välfärd som de kämpat för. Och inte nog med det; de fortsätter att betala skatt, högre i förhållande till dem som arbetar nu. Och vad går deras (och allas våra) skattepengar till? Rutbidrag till överklassens städhjälp, medan hemtjänsten rusar som skållade råttor mellan de gamla. Vinster till alla de alltför många s k välfärdsföretag som trängs på en överfull marknad. Det var knappast detta de önskade för sin ålderdom.
Vi vet vilka som har svikit dem. De välbeställda politikerna i alliansen, men också de låtsassossar som också har sina slevar i vinstgrytan.
Jag mår illa av att se hur de redan rika skor sig ytterligare på dem som behöver mest.

Inkomstpröva samhällsservice

Några moderater har förstått principen om progressivitet. De hävdar att det är orättvist att låginkomsttagare betalar samma summa i TV-licens som höginkomsttagare. M a o; det är dyrare att ha TV för människor med lägre lön.
Om de nu kunde upplysa sitt parti om att denna princip gäller alla kostnader. För moderaterna vill ju att vi ska köpa alla tjänster från privata utförare. Det är väl en tidsfråga när skattepengarna inte längre räcker för att ösa ut över kreti och pleti som startat skolor och vårdcentraler (man vill ju också sälja ut statens företag så var ska pengarna komma från till slut och ju rikare du är desto fler avdrag kan du göra). Då kommer det att börja kosta på allvar. Redan idag har många inte råd att gå till tandläkaren eller ta ut sina mediciner.
Samhällsservice borde vara inkomstprövad. Istället för att hitta på en massa småavdrag på tjänster som städhjälp och restauranger eller för välgörenhet, borde man se till att alla har råd att vid behov ta del av samhällstjänsterna.
Men det skulle ju inte gynna moderaternas målgrupp så det lär vi väl inte se något av.

Den privata offentliga sektorn

1,3 miljarder betalar vi skattebetalare för att några inte vill betala fullt pris för städhjälp. Ja, men det ger ju vita jobb, argumenterar somliga. Men vid det här laget är vi uppe i samma skattebortfall svarta jobb kostar, som att subventionera Rut.
Precis som väntat är det dessutom främst de som skulle ha råd med vit städhjälp som utnyttjar Rut. Så vi andra subventionerar deras övriga konsumtion.
Och varför just städhjälp? Varför inte hårvård, bilverkstäder, restaurangbesök? Den verkliga valfriheten borde väl vara att varje medborgare fick ett antal kuponger att subventionera olika tjänster med.
- Jag skulle få lägga ned mitt städbolag om inte Rut fanns, säger en städföretagare. Ja, liksom flertalet skolor, vårdinrättningar och äldreboenden, som kallas privata, men som betalas med skattemedel. Men bolagssekretess hävdar de....
I alliansens Sverige är den offentliga sektorn privat.