Det handlar alltid om pengar

Hanne Kjöller skrev i DN den 19 oktober att det inte bara är pengar som gör att människor "i förorten" lever kortare liv än de på Östermalm och Danderyd. Om man bytte plats med dessa människor, skulle östermalmsdamerna då sluta med yoga och börja äta frityrmat + läsk, resonerar hon. Nej naturligtvis inte,är hennes slutsats. Enligt samma tes skulle då skärholmenborna, som hon tar som exempel, inte sluta med frityrmat. De skulle ändå ha dålig tandhälsa, röka mer, vara överviktiga etc.
För Hanne Kjöller ser inte att just pengar är problemet. Om man har ett dåligt betalt jobb, har man kanske inte råd att gå på yoga eller äta ångad torskrygg, som de på Östermalm. Dålig ekonomi är själva grunden till fattigdom. Med brist på pengar följer att man köper billig mat, att röka kanske är den guldkant på tillvaron man kostar på sig (och man blir dessutom beroende så småningom). Allt det som Kjöller räknar upp som effekter av att bo i förorten, kommer sig främst av just dålig ekonomi. Dvs det handlar om pengar. Alltid.

Välfärdsmiljarder går till rut och rot

Just nu debatteras rut-avdraget efter en artikel av Nina Björk som ifrågasatte detta bidrag (avdrag menar jag). Hon har fått mothugg från DNs ledarsida och den nyliberale skribenten Fredrik Segerfeldt. Men problemet har inte med känslor att göra, som framför allt DN-ledaren hävdar, utan om ekonomi.
Är det verkligen rimligt att staten subventionerar den typ av tjänster som rut-avdraget omfattar? Det är trots allt saker som de flesta kan utföra själva. Och vill man ha dessa tjänster får man självklart betala vad de kostar. Det är orimligt att övriga skattebetalare ska stå för en del av kostnaden för, framför allt mer välbeställda, personers önskan om städhjälp m m. (Statistik visar att flest rut-tjänster köps i Danderyd).
Särskilt i dessa tider av närmast haveri i de offentliga systemen (som numera tvingas bekosta mer eller mindre seriösa privata utförare dessutom). Hur mycket mer skulle inte staten kunna dra in om man skrotar rut och rot.
Jamen, säger då många, dessa bidrag ger ju jobb. Försvinner rut kan jag inte fortsätta med mitt företag säger andra. Men man kan fråga sig hur mycket jobbskapande får kosta. Och det måste vara något fel på affärsidén om man måste ha bidrag för att klara jobbet.
Senast igår sa finansministern att det behövs miljarder för att klara välfärden. Satsa på den då, och kasta inte bort pengarna på sådant som folk kan betala själva.

Låg skatt viktigare än bra kollektivtrafik

Det märks att alliansen fortfarande sitter vid makten i Stockholms läns landsting. Landstinget bestämmer över sjukvård och kollektivtrafik. Därför bör man inte förvånas över att sjukhusen fått ännu ett sparbeting (snart är bara kaklet kvar att springa in i)och nu ska också SL spara genom att dra in turer på både buss, tunnelbana och pendeltåg. Så mycket för storvulna löften om satsning på kollektivtrafik.
Allt för att inte höja skatten. Det är som vanligt det enda viktiga för alliansen. För dem är inte samhällsservice något de förväntar sig att medborgarna vill betala för. Det är redan en uppoffring att de inte kan sänka skatten.
Är det så illa att väljarna inte förstått skillnaden mellan vad kommunen respektive landstinget gör? Eller det kanske är så enkelt som att de bilburna väljarna i Danderyd, Täby, Nacka och Värmdö tycker att låg skatt är viktigare än god medborgarservice.

Borgerlig press försöker motbevisa verkligheten

Regeringspolitik är något helt annat än de skandalartiklar vi får läsa i tidningarna om hur samhället fungerar. Det skriver förra moderata riksdagsledamoten Helena Rivière i en ledare i SvD. Här är ”hela listan” som hon kallar det på vad alliansen faktiskt åstadkommit:

”Vi har fått skattelättnader på arbete, anställning och företagande. Men skattelättnaderna har inte minskat skatteintäkterna. De har i stället ökat jämfört med 2006. När 200000 fler jobbar blir det fler som är med och finansierar välfärden. Det blir mer resurser till skolan, vården, omsorgen. Det är mer per elev i grundskolan, mer per elev i gymnasieskolan. Som andel av BNP är de offentliga investeringarna i utbildningsväsendet bland de högsta i hela OECD.

Det är fler händer i välfärden. Antalet sysselsatta i kommunfinansierad välfärd har ökat. Antalet arbetade timmar har ökat. Sverige har fler läkare, fler sjuksköterskor, fler vårdcentraler och fler apotek i dag än 2006. Vi har kortare vårdköer. Skolorna har högre lärartäthet med fler behöriga lärare i dag än 2006. Vi har fler barn i förskolan i dag än 2006 utan att barngrupperna har blivit större. Vi har fler studenter i dag vid universiteten än 2006. Vuxenutbildningen har fått större resurser.”

Någon som känner igen sig?

Ingen uppgift om var dessa uppgifter kommer ifrån. Finns de bara i moderaternas valmaterial?

Är det uppgifter från Täby och Danderyd och välmående skånekommuner?

Vad spelar det t ex för roll om vi har de högsta investeringarna i utbildningsväsendet i hela OECD, när en stor del av investeringarna går till vinster hos riskkapitalister och utbildningsresultaten sjunker?

Och Per Gudmundsson i dagens ledare i SvD vill tapetsera hela Sverige med budskapet att jobben kommer och det är Reinfeldts och Borgs förtjänst.

Den borgerliga pressen går till offensiv. Har de rödgröna motsvarande kanaler att föra ut sin politik igenom? Eller räcker det med att verkligheten talar?

Snyltarsamhället

Rut-avdraget är populärast i Danderyd, menar Svenskan idag. Även i Täby och Lidingö utnyttjas det flitigt. Och det var ju knappast oväntat.
Alliansens reformer är till för de välbeställda. De kallar det "arbetslinje" och påstår att det skapar jobb. Ja, kanske en del vita företag i marginalen. Men andra undersökningar visar att svartjobben i branschen inte minskat. Och det är i den här branschen och restaurangbranschen som arbetskraftsinvandringen är som störst. Och här finns gott om oseriösa företag som utnyttjar människor som kommer hit utan kunskap om lagar och regler.
Men vad har vi fått för samhälle när välbeställda människor kan få skattereduktion vid köp av vissa tjänster, där vi andra indirekt får vara med och betala, medan sjuka får se högkostnadsskyddet höjt.
Argumentet för detta är att "det har inte höjts på tio år", vilket ju är ett ganska märkligt argument, när man samtidigt tycker sig ha råd med rut och rot och sänkt restaurangmoms. Men sjuka är ju en särskilt förhatlig grupp för alliansen.
"Man ska inte ligga samhället till last" är en gammal feodal devis. Men det är just vad rut leder till. Välbeställda människor som snyltar på dem som inte har råd.
Om det åtminstone vore inkomstprövat, så att man bara fick avdrag under en viss inkomst. Då kunde behövande pensionärer som inte orkar städa själva, men som inte har råd med hjälp få det. Medan de som har råd får betala själva. Fast många rika är nolltaxerare förstås..............

Ska Stockholm bli ett ghetto?

Just nu berättas i kvällens ABC att alliansen börjar ta över Söder och närförorterna enligt forskning. Inte så konstigt. Alliansens utförsäljning och ombildning av allmännyttan har ju gynnat människor med god ekonomi. Och nybyggena består av bostadsrätter. Man bygger med andra ord sitt väljarunderlag. Och det ger utdelning.
Men till slut kommer man att bita sig själv i svansen. I Danderyd, Täby och Vaxholm har man sålt ut hela allmännyttan. Men i Vaxholm har man upptäckt att många som arbetar i tjänstesektorn inte har råd att bo kvar där, utan söker sig någon annanstans och kanske också lämnar jobbet. Man har skapat ett rikemansghetto.
Det står 300 000 personer varav 27 000 som helt saknar bostad i bostadskön idag. (Källa Kent Wernes Du sköna nya hem)Personer som av olika skäl inte kan eller vill hosta upp några miljoner för att få någonstans att bo. Bland dem väldigt många studenter. Många ungdomar är också tvungna att bo kvar hemma i brist på jobb och bostad.
Utsålda lägenheter kommer aldrig tillbaka. Och det är de äldre och billigare lägenheterna som ombildas. Och eventuellt nya hyresrätter är väldigt mycket dyrare och unga har inte råd med de hyrorna.
Vill vi ha en innerstad reserverad för rika? Och att närförorterna går samma väg? Vill vi bo i ett ghetto?

Östermalmsfamilj behöver RUT för att gå på bio

Idag slår DN ett slag för RUT-avdraget med en stort uppslagen artikel om att "många" nu utnyttjar RUT och att det är en boom för RUT-avdrag för barnflickor. Explosivt menar DN när 8,4 procent i Danderyd (som har de högsta siffrorna) utnyttjar RUT.
Det mest absurda är dock den familj de intervjuar som exempel på denna "trend" som de kallar det. En tvåbarnsfamilj i en stor Östermalmslägenhet från sekelskiftet som den beskrivs. Båda arbetar med marknadsföring, han i Norrköping. Jobben kräver resor och att de ständigt är nåbara. Jaha, men varför ska jag och andra skattebetalare vara med och bidra till deras livsstil och privata val de gjort i livet?
"- Utan RUT-avdraget skulle det kosta oss 900 kr att gå på bio. Det klarar vi inte" säger mamman i faniljen.
Det måste vara ett skämt. Barnen är 4 och 2, bio är väl knappast aktuellt ännu och vilka filmer har sådana priser? Och hur många föräldrar måste gå på bio när barnen är små?
Detta bekräftar ju bara att det är människor som vill ha kakan och äta den och som dessutom inte vill betala för den, som vill ha RUT-avdrag. Jag har inte minsta lust att subventionera den här livsstilen.

Att bygga sitt väljarunderlag

Läser i DN att Danderyd m fl rika kommuner inte vill bygga mer. De är rädda att rubba väljarunderlaget. Det är det moderaterna värnar om när de säljer ut allmännyttan. Stockholm ska bli ett ghetto för de välbärgade och det är på god väg. Men kommunen kommer att självdö om inte hyresrätter till rimliga priser kommer fram. Någonstans måste ungdomarna börja sin bostadskarriär. Men alliansen tål uppenbarligen inte begreppet hyresrätt och förutsätter att allt ska ägas och skötas privat. Men marknaden har redan slutat fungera på bostadsområdet i Stockholm.
Bubblorna växer kring alliansens samhällsbygge som spricker en efter en. Men blindbockarna leker vidare.