Det handlar alltid om pengar

Hanne Kjöller skrev i DN den 19 oktober att det inte bara är pengar som gör att människor "i förorten" lever kortare liv än de på Östermalm och Danderyd. Om man bytte plats med dessa människor, skulle östermalmsdamerna då sluta med yoga och börja äta frityrmat + läsk, resonerar hon. Nej naturligtvis inte,är hennes slutsats. Enligt samma tes skulle då skärholmenborna, som hon tar som exempel, inte sluta med frityrmat. De skulle ändå ha dålig tandhälsa, röka mer, vara överviktiga etc.
För Hanne Kjöller ser inte att just pengar är problemet. Om man har ett dåligt betalt jobb, har man kanske inte råd att gå på yoga eller äta ångad torskrygg, som de på Östermalm. Dålig ekonomi är själva grunden till fattigdom. Med brist på pengar följer att man köper billig mat, att röka kanske är den guldkant på tillvaron man kostar på sig (och man blir dessutom beroende så småningom). Allt det som Kjöller räknar upp som effekter av att bo i förorten, kommer sig främst av just dålig ekonomi. Dvs det handlar om pengar. Alltid.

Pengar går alltid före människovärdet

Vi har en statsminister som tvekar om vad som är en diktatur. På frågan om Saudiarabien är en diktatur svamlar han något om att det får en utredning avgöra, för att sedan säga att om man bara har att välja mellan begreppen diktatur och demokrati är Saudiarabien en diktatur.
Det är mer än pinsamt. Sverige som försöker framstå som ett land som värnar mänskliga rättigheter och kallas (sig) en "human stormakt", har en ledare som inte vågar ta bladet från munnen ens när Saudiarabien kritiseras av hela världen för sina omänskliga och medeltida straffmetoder, sin kvinnosyn och sin censur av allt fritt tänkande.
Är svenska jobb viktigare än att stå för människovärdet? Uppenbarligen är det så för vår statsminister, som tycker att sälja vapen till denna diktatur är viktigare än att slåss för människovärdet. Och i den minut man definierat Saudiarabien som en diktatur förbjuder svensk lag vapenexport dit, så därför darrar Löfven lika mycket på manschetten som förra försvarsministern Karin Eneström när hon fick samma fråga.
Det kostar för mycket att säga som det är: Saudiarabien är en diktatur. Därför fortsätter hyckleriet.
I vår går det militära avtalet med Saudiarabien ut. Ska bli intressant att se hur MP ställer sig när frågan ställs på sin spets - ska denna förnedrande export äntligen upphöra eller ska vi fortsätta trampa på människovärdet?

Bostäder bara för dem med pengar

För vilken gång i ordningen nu: Vad var det jag sa. Det har närmast blivit ett mantra när man ser hur alliansens politik hela tiden missgynnar dem som inte har tillräckligt med pengar.
Andrahandshyrorna har stigit sedan lagen om att de som hyr ut i andra hand kan ta mer betalt för detta. Ja, vad kunde man vänta sig? Inte att det skulle gynna de bostadslösa i alla fall.
"– Om jag flyttar till Stockholm för att jag får ett jobb så är det primärt viktigt att få en bostad, sedan kan jag börja se på det mer långsiktigt," säger den aningslöse Stefan Attefall, bostadsministern.
Han kan inte ens föreställa sig att en högre hyra utesluter en hel del som plötsligt inte får råd. Med tanke på att vissa inom alliansen (läs C) vill sänka ungdomslönerna, gör det ju inte mer möjligt att få tag i en bostad.
De hyresrätter som byggs idag är dessutom så dyra att folk med normala inkomster inte har råd att bo i dem. Och fortfarande är merparten av det som byggs bostadsrätter för en ökad valfrihet för dem som har. Och omvandlingen av hyresrätter fortsätter. Noll valfrihet för dem som vill bo i hyresrätt.
Så ser alliansens bostadspolitik ut i all sin skröplighet. Kanske t o m somliga som har bostadsrätter tycker att det gått för långt och kan tänka sig att rösta bort denna utslagningspolitik.

Gå med i soffliggarfonden

Pensionsmyndigheten oroar sig för att folk inte byter sina PPM-fonder. Många har haft samma fond i elva år, utan att byta trots att den valda fonden går urdåligt. Denna"tvångsreform" genomfördes för elva år sedan. Staten hittade på ett nytt sätt att komma över våra pengar. Många gick på eländet och valde någon fond helt utan kunskap, eller rådda därtill av någon nisse på banken, som fick provision på någon speciell fond.
Pengar är som växter, de kräver skötsel. Är man inte road ska man inte hålla på. Men staten vill att vi ska hålla på och dutta med våra pengar hela tiden. Därför ska vi övertalas genom en ny informationskampanj att återigen välja.
Men man kunde låta bli att välja från början. Det har gått ekonomiskt bättre för oss som struntade i lockropen från olika fondförvaltare och stannade kvar i det som kallas Såfa eller soffliggarfonden.
Att inte välja är också valfrihet.