Synd att vi har en moderat finansminister

Räntan är noll och insatser för nybyggnation, underhåll både av fastigheter och järnvägsnät är akut. Investeringar behövs i mängder av (ännu) offentliga branscher. Ändå vill inte Magdalena Andersson låna pengar för att finansiera t ex järnvägsunderhållet som är extremt eftersatt. Stora investeringar som får åtskilliga hjul att snurra kan göras i detta gynnsamma ekonomiska läge. Enligt nyhetsbrevet statskoll.se är statsskulden nere på 70-talsnivå, dvs ca 30 procent av BNP.

Men Magdalena Andersson har gått i samma skola som Anders Borg. Krona för krona ska det vara när något ska finansieras. Istället för lån måste man ta till skattehöjningar. Men det vill man ju inte heller, i alla fall inte den typ av skatter som drabbar högavlönade. Med en moderat finansminister blir det svårt med en offensiv arbetsmarknadspolitik.  

Äntligen ett bostadspolitiskt framsteg

Äntligen händer något positivt på bostadsfronten. Regeringen har insett att alliansens bostadspolitik blivit en mardröm för bostadssökande. Inte nog med att man uppmanade allmännyttan att sälja ut sina hyresrätter till den som råkade bo i lägenheten just då, man lät dessutom i stort sett all nybyggnation bli bostadsrätter. Man var bara intresserad av att hjälpa folk med pengar, dvs de egna väljarna.
Inte nog med det, den katastrofale bostadsministern Stefan Attefall, tyckte att de som har möjlighet att hyra ut sin lägenhet, kunde få göra det till högre hyra. Allt under devisen att fler bostäder skulle bli tillgängliga, men naturligtvis bara för dem som har råd.
Och man tog bort regeln om förhandsgranskning för privata köp av hyreshus. Dvs kan nu kreti och pleti äga hus, sköta dem som man vill och tjäna pengar (ju mindre underhåll, ju mer till ägaren).
De två sista galenskaperna tänker nu regeringen i alla fall titta på, dvs tillsätta en utredning. Måtte man komma fram till att bostäder är till för alla, även dem som inte har pengar eller möjlighet till miljonlån.