Demokrati under press

Såg ett föredrag på SVT Forum med opinionsanalytikern Sören Holmberg som berättade om internationella mätningar gällande demokrati. Sverige låg i topp när det gällde hur viktigt människor tycker det är att leva i en demokrati, men trenden är något vikande under en 30-årsperiod. 

Valdeltagandet sjunker i alla länder, också i Sverige. Det låg på topp på 70-talet i Sverige (1976) och andra europeiska länder. Förtroendet för parlamenten har också minskat över tid. I Sverige har det dock ökat något igen.

Mest nedslående är resultaten i de länder som brukar kallas nya tillväxtländer: Indien, Kina, Sydafrika och Brasilien. Där går resultaten märkbart ner på alla de ovanstående parametrarna. Det är fortfarande majoriteter som tycker det är viktigt att leva i en demokrati, men den minskar.

Vad beror det här på då? Jag tror att det, förstås, har med samhällsutvecklingen att göra. Enskilda länder har mycket mindre handlingsutrymme idag än för 30 år sedan. Ekonomierna är alltmer beroende av varandra. Parlamenten i de olika länderna kan allt mindre styra över valutautveckling m m. Och för många i de tidigare fattiga länderna, upplever många att demokratin inte har medfört särskilt stor förbättring. Besvikelsen är störst i Sydafrika.

Dessutom ökar klyftorna överallt. Det får många att resignera, inte minst de drabbade, men också de som det går bra för. Man upplever att det som enskild individ blir allt svårare att påverka utvecklingen och ägnar sig åt sin egen värld på facebook etc. Det är ingen tillfällighet att valdeltagandet var på topp på 70-talet, peaken för välfärdssamhällena.

Många ser också auktoritära lösningar som alternativ. Där det finns syndabockar och svartvita världsbilder. Holmberg visade att främlingsfientliga partier gått fram i många europeiska länder. Sverige kom på fjärde plats i procentenheter för hur mycket främlingsfientliga partier ökat i det senaste valet. Glädjande nog har stödet sjunkit för sådana partier när de kommit i regeringsställning (Norge och Nederländerna). 

Man kan ändå se att i de tider vi nu befinner oss i, är demokratin inte lika självklar som för 30 år sedan. Det är något att verkligen ta på allvar. Demokratin måste alltid erövras och utvecklas på nytt.

SD vinner terräng hos borgarna

Nu är vi där! Idag redovisade DN en opinionsundersökning med frågeställningen "Anser du att de andra partierna i riksdagen bör samarbeta med sverigedemokraterna?" 60 % av KDs och 55 % av moderaternas sympatisörer tyckte att det ska man.
Med andra ord börjar vi hamna i samma sits som de övriga nordiska länderna, där man redan samarbetar med sina främlingsfientliga partier. KD har ju redan lagt fram ett av de mer främlingsfientliga förslagen, nämligen att bara ge tillfälliga uppehållstillstånd till flyktingar. Man undrar hur det ska fungera i praktiken. Och med barn som är födda här.
Många av medlemmarna i de tre största borgerliga partierna (alltså inte FP) vill ju också riva upp decemberöverenskommelsen.. Det öppnar ju också för samarbete med SD. Och fasa! Ytterligare en period med borgerlig regering. Vi är ändå rätt många som inte orkar det.

Sverige är inte främlingsfientligt

"I Sverige är medborgare generellt mer oroade för ökad främlingsfientlighet. Medan 78 procent känner oro för ökad rasism och främlingsfientlighet så oroas 49 procent av ökad invandring, enligt en SOM-undersökning från i fjol."
Det skriver DN apropå den senaste EU-barometern, som visar att Sverige är det land som är mest positivt till invandring, både från EU och utanför unionen. Eurobarometern visar att 72 procent av de tillfrågade svenskarna ser ganska eller mycket positivt på utomeuropeisk invandring. De näst mest positiva, Spanien och Kroatien, har positiva siffror på 48 procent för invandring.
Återigen måste konstateras att Sverige är ett invandrarland och har så varit sedan medeltiden och tidigare. Nästan all utveckling i vårt land har åstadkommits av invandrare eller i samarbete med utländsk kunskap. Vi har dragit nytta av andra länders bästa kunnande, men också av andra länders arbetskraft i mer monotona jobb vid löpande bandet.
Sverige står också sedan lång tid bakom ett bistånd både i katastrofsituationer och för långsiktig utveckling. Det i sin tur bidrar till en positiv inställning till att ta hand om människor som flyr för sina liv.
Vårt land är inte främlingsfientligt. Kanske inte ens de knappt 13 procent som röstade på SD i valet är främst främlingsfientliga. De har bara köpt SDs bild av ett Sverige som kanske aldrig existerat. Vår stora utmaning nu är inte invandringen, utan integrationen. Och den handlar om samma problem som möter oss svenskar, nämligen arbetslöshet och ökade klyftor. Kan vi hantera dessa frågor, kommer också integrationen att gå lättare.

Talmansrollen tappar värdighet

Tittade på riksdagens öppnande idag. Det kändes märkligt när de tre talmännen (och en kvinna) gick upp på podiet. Urban Ahlin, helt otippad i denna roll, men den är tillräckligt prestigeladdad för att han ska avstå från utrikesministerposten. Tobias Billström, licensskolkaren med en hel räcka av främlingsfientliga uttalanden i bagaget. En Ehrlichman/Haldeman som kunde göra smutsjobbet när moderaterna skulle blidka sina främlingsfientliga väljare. Men det hjälpte inte och på podiet stod nu "the real thing" i rasistbranschen, Björn Söder, andre vice talman. En högst deprimerande syn. Istället för att åka dit för hets mot folkgrupp har han fått ett av Sveriges mest prestigefyllda uppdrag. Man mår illa.

PS Peter Jöback stod för underhållningen vid mötets öppnande (varför nu underhållning skulle behövas) och han sjöng bl a sin gamla slagdänga "Guldet blev till sand". Var det månne en sammanfattning av de senaste mandatperioderna?

Äntligen ett positivt utspel från S

Äntligen kommer socialdemokraterna med ett utspel som känns relevant för ett jämlikare Sverige. Tillsammans med LO föreslår man att svenska kollektivavtal ska omfatta alla på svensk arbetsmarknad. M a o slut på lönedumpning och att utnyttja utländsk arbetskraft med sämre löner och villkor.

Reinfeldt, Svenskt näringsliv och SvDs ledarsida får självklart spader. Genast vill man pådyvla S och LO främlingsfientliga tendenser och att man vill stoppa arbetskraftsinvandringen. ”Att reglera för att få bort avarter är en sak, men här ser vi snarare ett utspel på vägen mot att skapa riksdagsmajoritet för att om inte riva upp så i alla fall kraftigt begränsa arbetskraftsinvandringen”, skriver t ex Svenskan.

Det mesta vi sett av arbetskraftsinvandring á la Lex Laval är just avarter. Människor som kommer hit och får arbeta för svältlön och orimliga arbetstider. Seriösa företagare är inte intresserade av sådant och använder justa villkor för sina arbetstagare oavsett varifrån de kommer.

Alliansregeringen har gjort det möjligt att strunta i rimliga arbetsvillkor och underlättat för oseriösa företagare att utnyttja arbetskraft. Det är som vanligt bara retorik när regeringen säger att de är för den svenska modellen.

Hyckleri om SD

Vilket hyckleri av alliansen och inte minst medierna, när det handlar om jobbskatteavdraget och höjd brytpunkt för statlig skatt. Borg håller på att uppfylla Bo Lundgrens våta dröm med skattesänkningar man inte sett maken till tidigare. Det gäller att smida nu, för järnet kanske har kallnat till nästa år.

Nu ojar sig alliansen och medierna över att åtminstone en del i denna skattesänkaryra kan äventyras om SD väljer att rösta med de rödgröna mot höjd brytpunkt för statlig skatt (en ren höginkomsttagarreform). Åh, så kontroversiellt, kan de rödgröna verkligen gå ihop med SD på detta sätt?

Men man kan väl inte sluta föra sin egen politik för att någon annan håller med. Det är väl i så fall lika kontroversiellt att alliansen får igenom jobbskatteavdraget med hjälp av SD. Liksom de fått igenom det mesta av sin politik med stöd av detta parti. Det är ju så en minoritetsregering fungerar.

Men man borde hålla sig för god att prata om att gå ihop för det är ju inte det det handlar om. Vi har ett främlingsfientligt parti i riksdagen och de röstar som de vill. Det gör även regeringen och oppositionen. Men det är olyckligt att det är SD som står för utslagsrösten.

Vems debatt ska vi ta om integration?

"Vi måste ta debatten om integrationsfrågorna", utropar Jasenko Selimovic, folkpartist och statssekreterare hos integrationsminister Erik Ullenhag.
Men vad är det för debatt som ska tas? Är det sverigedemokraternas debatt? Invandrarna som problem är deras vinkel på debatten. Varför ska vi ta den?
 "Om människor är arbetslösa och saknar bostad är det inte ett ”integrationsproblem” utan brist på jobb och bostäder. Lösningen är fler jobb och fler bostäder, inte svammel om kultur.", skriver Karin Pettersson i en ledare i Aftonbladet.
Frågor som berör integration och invandrares situation diskuteras hela tiden. Men de diskuteras inte på det sätt som sverigedemokraterna, eller för den delen folkpartiet, vill och då heter det att man inte tar debatten.
Som Karin Pettersson mycket riktigt påpekar: i Danmark tog man debatten och nu är landet ett av de mest främlingsfientliga i Europa.
Men det är ju inte invandrarna som är problemet. Det är vår egen främlingsfientlighet som gör att vi inte anställer människor med utländska namn trots att de ofta är minst lika högutbildade som andra sökande. Vi tillåter arbetskraftsinvandring till låglönejobb, samtidigt som flyktingar som varit här länge inte får dem, för de skulle ju kunna ställa krav på t ex kollektivavtal.
Dubbelmoral gör att vi inte kan hantera integrationsfrågorna. Det är våra egna attityder vi borde jobba med, istället för att debattera med Jimmie Åkesson & co.

Vi är främlingsfientliga

Daniel Swedin skriver i en ledare i dagens AB att Sverige "är det OECD-land med störst skillnader i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och ­utrikes födda."
Han fortsätter: "2010 ökade arbetslös­heten bland unga ­invandrare med tre procent. Samtidigt sjönk arbetslösheten bland unga svensk­födda med tio procent. För ­vissa människor gör konjunkturuppgångarna ingen ­skillnad. Samtidigt har vi en av världens mest väl­utbildade invandrar­grupper.... Förklaringarna till varför arbetslösheten är högre bland invandrare är många. ­Bostadsbrist på platser där jobben finns, inga förskoleplatser och andra ­brister i välfärdssystemen, långa handläggningstider, dålig svensk­undervisning, bristfällig ­information till nyanlända. Mycket av det där går att ­lösa politiskt, men det är ­uppenbart att det finns en struk­turell diskriminering på svensk ­arbetsmarknad som är svårare att komma åt."Låt oss kalla det för vad det är: främlingsfientlighet, t o m rasism. Vi svenskar berömmer oss ofta av att vara så toleranta och öppna mot personer med annan härkomst. Men när det kommer till kritan så är det ju uppenbart att det är det här det handlar om. Det kan ju varenda invandrare berätta om, att med ett utländskt namn blir man bortsorterad ur jobbansökningshögen direkt. Och vi har ett främlingsfientligt parti i riksdagen som är större än tre av regeringspartierna.
Hur hanterar vi denna "strukturella diskriminering", omskrivningen för främlingsfientlighet? Det är mycket svårt att ändra attityder. En viktig sak är att vi slutar tala om "andra generationens invandrare". Är man uppväxt i Sverige och talar svenska är man svensk (även med bibehållet eller dubbelt medborgarskap). Det ska inte vara intressant var ens föräldrar kom ifrån när man söker jobb.
Kanske behövs det kvotering. Det är ju bara när vi jobbar med folk från andra länder som vi upptäcker att de är som folk är mest.
För det är ju hos oss svenskar problemet ligger. Så det är vi som måste lösa det.

Billström gör SD rumsrent

Jag är inte förvånad över Billströms hållning i migrationspolitiken. Sedan han blev migrationsminister har asyl- och invandringspolitiken skärpts åtskilligt. Han försöker kompensera genom att tillåta arbetskraftsinvandring (där de flesta tycks vara restaurantpersonal och städare märkligt nog, med tanke på den stora gruppen arbetslösa invandrare som redan finns i Sverige).
Billström går i bräschen för att göra SDs politik rumsren. Hittills har han klarat sig genom att uttala en massa snömos, men tillsammans med amerikaner verkar vår regering släppa alla hämningar. Då vågar man stå för sina åsikter.
Det är skamligt att låta Billström komma undan med sitt tredjepartsmantra om Wikileaks som han körde i TV. På´n igen. Han borde ha fått avgå redan i samband med sitt fuskande med TV-licensen, men nu står han helt utan byxor. Vi kan inte ha en person med främlingsfientliga åsikter som migrationsminister.