Nu är Björklund m fl igång igen och talar om att vi måste sänka lönerna. Inte för överbetalda direktörer gubevars, utan för dem som redan har låg lön.
Hans perspektiv är arbetsgivarens eller hur han tror arbetsgivare tänker. Här kan vi få billig arbetskraft och då kanske vi anställer någon eller några. Men svenska arbetsgivare är oftast intresserade av kompetent arbetskraft, dvs med allra minst gymnasieutbildning.
Sen visar han, och övriga allianspartners, att de inte har en aning om hur det är att ha låg lön. När pengarna är slut i slutet av månaden. Han verkar ha samma inställning som den förra folkpartistiska finansministern Ann Wibble, som tyckte alla skulle ha en årslön på banken.
Att få, som Björklund & co t o m kan tänka sig lagstifta om, en lön på 14-16 000 i månaden, är ju ett hån utan like. Kommer de någonsin att få någonstans att bo till att börja med. Inga hyresvärdar kommer att godkänna någon med så låg lön (och de ensamkommande har inga föräldrar att bo hos). Dessutom har ju alliansen sett till att man numera kan ta ut hur mycket som helst i andrahandshyra.
Och skulle man till nöds få ihop några stycken personer att tränga ihop sig någonstans, vad räcker denna lön i övrigt till? El? Mat? Kläder? Jobbresor? I själva verket är ju detta det bästa sättet att få personer att bli beroende av bidrag.
Hur verklighetsfrämmande får man bli som politiker?
Visar inlägg med etikett arbetskraft. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett arbetskraft. Visa alla inlägg
torsdag 17 augusti 2017
söndag 15 januari 2017
Kommer Trump att upprepa 30-talets deportationer?
Såg ett program i veckan på Kunskapskanalen som handlade om latinamerikaner i USA. Mycket intressant, inte minst för att dessa nu står inför en liknande situation som på 30-talet. Då deporterades nämligen 100-tusentals framför allt mexikaner, som arbetade i USA. När depressionen kom var de inte längre välkomna som arbetskraft.
Det kändes som en hel del av argumenten från då kan återfinnas i Trumps & co:s retorik. Enligt honom själv ska han sätta igång med bl a att deportera tiotusentals papperslösa när han tillträder. Ingen vet hur det ska gå till, men det har gjorts en gång, så risken för en upprepning är stor.
Papperslösa invandrare är ett stort problem, också hos oss. Framför allt gäller det barnen, varav många är födda här. Jag har heller ingen lösning, men att bara kasta ut folk till länder där de inte längre har någon anknytning känns oerhört inhumant.
Det kändes som en hel del av argumenten från då kan återfinnas i Trumps & co:s retorik. Enligt honom själv ska han sätta igång med bl a att deportera tiotusentals papperslösa när han tillträder. Ingen vet hur det ska gå till, men det har gjorts en gång, så risken för en upprepning är stor.
Papperslösa invandrare är ett stort problem, också hos oss. Framför allt gäller det barnen, varav många är födda här. Jag har heller ingen lösning, men att bara kasta ut folk till länder där de inte längre har någon anknytning känns oerhört inhumant.
onsdag 14 september 2016
Vad ska vi ha EU till?
EU-kommissionens ledare, Jean-Claude Juncker, har nu hållit ett linjetal om unionens fortsatta inriktning. Entusiasmen bland EU:s ledare är lägre än någonsin.
Och vad är då huvudnumret? Ett militärt högkvarter! Är det vad EU behöver bäst? Ytterligare en överdimensionerad byggnad att fylla med högt betalda tjänstemän som undrar vad deras roll kommer att vara i förhållande till Nato. Vilket också verkar vara reaktionen på förslaget bland EU-ledarna.
Dessutom verkar man ge upp ambitionen att EU-länderna solidariskt ska dela på flyktingmottagningen. Direkta protester från östhåll. Man tänker inte ställa upp trots att justitieministrarna faktiskt beslutat just detta. EU som "lame duck". Danmark aviserar att de inte ens tänker ta emot kvotflyktingar längre.
Men -en ljuspunkt fanns dock. Kommissionen föreslår att när EU-medborgare jobbar i ett annat EU-land ska landets regler för arbetskraft gälla. Ett förslag från bl a Sverige. Tror någon att detta kommer att genomföras? Jag tvivlar.
Förslag läggs, men axlar rycks på bland medlemsländerna. Vi vill ha de ekonomiska fördelarna, men de jobbiga bitarna med gemensamma regler om det ena eller andra struntar vi i.
Men snart finns inga russin i kakan kvar. Hur länge ska nettoinbetalarna (som bl a Sverige och Tyskland som betalar mest) finna sig i denna form av medlemskap? Storbritannien fick nog (åtminstone folket, tyvärr av mer tvivelaktiga skäl) och EU känns alltmer som en koloss på lerfötter som mest ägnar sig åt att administrera sig självt.
EU kom till för att kapital skulle kunna vandra fritt över gränserna. EU kanske bör reduceras till den inre marknaden, vilken fortfarande tycks fungera. Resten vacklar i sina grundvalar.
Och vad är då huvudnumret? Ett militärt högkvarter! Är det vad EU behöver bäst? Ytterligare en överdimensionerad byggnad att fylla med högt betalda tjänstemän som undrar vad deras roll kommer att vara i förhållande till Nato. Vilket också verkar vara reaktionen på förslaget bland EU-ledarna.
Dessutom verkar man ge upp ambitionen att EU-länderna solidariskt ska dela på flyktingmottagningen. Direkta protester från östhåll. Man tänker inte ställa upp trots att justitieministrarna faktiskt beslutat just detta. EU som "lame duck". Danmark aviserar att de inte ens tänker ta emot kvotflyktingar längre.
Men -en ljuspunkt fanns dock. Kommissionen föreslår att när EU-medborgare jobbar i ett annat EU-land ska landets regler för arbetskraft gälla. Ett förslag från bl a Sverige. Tror någon att detta kommer att genomföras? Jag tvivlar.
Förslag läggs, men axlar rycks på bland medlemsländerna. Vi vill ha de ekonomiska fördelarna, men de jobbiga bitarna med gemensamma regler om det ena eller andra struntar vi i.
Men snart finns inga russin i kakan kvar. Hur länge ska nettoinbetalarna (som bl a Sverige och Tyskland som betalar mest) finna sig i denna form av medlemskap? Storbritannien fick nog (åtminstone folket, tyvärr av mer tvivelaktiga skäl) och EU känns alltmer som en koloss på lerfötter som mest ägnar sig åt att administrera sig självt.
EU kom till för att kapital skulle kunna vandra fritt över gränserna. EU kanske bör reduceras till den inre marknaden, vilken fortfarande tycks fungera. Resten vacklar i sina grundvalar.
måndag 12 september 2016
Större risk med tåg än bil
Åkte tåg förra veckan. Ett mycket trevligt sätt att färdas. Och miljövänligt. Men nu läser jag att på miltals svenska tågsträckor måste hastigheten minska för att underhållet inte skötts.
Det har i decennier talats om att tåg är det mest miljövänliga alternativet att resa. Men under samma decennier har mindre och mindre resurser satsats på tågtrafiken. Den statliga järnvägstrafiken har privatiserats i olika bolag där ingen verkar veta vad det andra gör. Ingen har tagit ett helhetsansvar. Istället för att faktiskt se till att den järnväg vi har faktiskt går som tåget, pratar man i storvulna ordalag om höghastighetståg som inte heller får kosta något.
Det ena behöver inte utesluta det andra, men se nu till att få igång underhållet på eftersatta spårsträckor. Det fattas inte arbetskraft, så det är en prioriteringsfråga. För om man reser med bil i landet kan ingen undgå att märka de ständiga avstängningarna för underhåll och nya vägbyggen. Då fattas aldrig pengar.
Trafiksäkerhet på vägarna har prioriterats med 1+2-vägar med vägräcken över stora delar av landet. När ska detsamma börja gälla tågtrafiken? Nu är det snart säkrare med bil än tåg.
Det har i decennier talats om att tåg är det mest miljövänliga alternativet att resa. Men under samma decennier har mindre och mindre resurser satsats på tågtrafiken. Den statliga järnvägstrafiken har privatiserats i olika bolag där ingen verkar veta vad det andra gör. Ingen har tagit ett helhetsansvar. Istället för att faktiskt se till att den järnväg vi har faktiskt går som tåget, pratar man i storvulna ordalag om höghastighetståg som inte heller får kosta något.
Det ena behöver inte utesluta det andra, men se nu till att få igång underhållet på eftersatta spårsträckor. Det fattas inte arbetskraft, så det är en prioriteringsfråga. För om man reser med bil i landet kan ingen undgå att märka de ständiga avstängningarna för underhåll och nya vägbyggen. Då fattas aldrig pengar.
Trafiksäkerhet på vägarna har prioriterats med 1+2-vägar med vägräcken över stora delar av landet. När ska detsamma börja gälla tågtrafiken? Nu är det snart säkrare med bil än tåg.
onsdag 13 april 2016
Företag bedriver utpressning
Fler bostäder, framför allt hyresrätter, programmering på skolschemat och sänkt beskattning på företagsoptioner. Det kräver företaget Spotify av svenska politiker, annars flyttar de utomlands. Jaha och hur ser svenska politiker på det? - Vi är på bollen, säger näringsminister Mikael Damberg.
Och om något annat svenskt företag kräver någon politisk insats, bollar man vidare då?
Naturligtvis ska man ha en dialog med näringslivet, men är det rimligt att den ska ske under utpressning och hot?
Sverige ska ha ett företagsvänligt klimat. Och är det något Sverige har så är det just det. Företagen beskattas ju knappt alls, särskilt inte de större (ju mer pengar, desto mindre skatt betalas, det har vi ju nu sett åtskilliga exempel på). Arbetskraft väller in i landet. Det kanske är lönsamt för Spotify att ha en egen företagsutbildning i programmering?
Och bostäder byggs för fullt (alltför få hyresrätter dock, alliansens utförsäljning av hyresrätter i Stockholm blir svår att ersätta).
Att ta till utpressning låter mer som ryska affärsmetoder. Men det kanske är dit man vill flytta?
Och om något annat svenskt företag kräver någon politisk insats, bollar man vidare då?
Naturligtvis ska man ha en dialog med näringslivet, men är det rimligt att den ska ske under utpressning och hot?
Sverige ska ha ett företagsvänligt klimat. Och är det något Sverige har så är det just det. Företagen beskattas ju knappt alls, särskilt inte de större (ju mer pengar, desto mindre skatt betalas, det har vi ju nu sett åtskilliga exempel på). Arbetskraft väller in i landet. Det kanske är lönsamt för Spotify att ha en egen företagsutbildning i programmering?
Och bostäder byggs för fullt (alltför få hyresrätter dock, alliansens utförsäljning av hyresrätter i Stockholm blir svår att ersätta).
Att ta till utpressning låter mer som ryska affärsmetoder. Men det kanske är dit man vill flytta?
lördag 17 januari 2015
Sverige är inte främlingsfientligt
"I Sverige är medborgare generellt mer oroade för ökad främlingsfientlighet. Medan 78 procent känner oro för ökad rasism och främlingsfientlighet så oroas 49 procent av ökad invandring, enligt en SOM-undersökning från i fjol."
Det skriver DN apropå den senaste EU-barometern, som visar att Sverige är det land som är mest positivt till invandring, både från EU och utanför unionen. Eurobarometern visar att 72 procent av de tillfrågade svenskarna ser ganska eller mycket positivt på utomeuropeisk invandring. De näst mest positiva, Spanien och Kroatien, har positiva siffror på 48 procent för invandring.
Återigen måste konstateras att Sverige är ett invandrarland och har så varit sedan medeltiden och tidigare. Nästan all utveckling i vårt land har åstadkommits av invandrare eller i samarbete med utländsk kunskap. Vi har dragit nytta av andra länders bästa kunnande, men också av andra länders arbetskraft i mer monotona jobb vid löpande bandet.
Sverige står också sedan lång tid bakom ett bistånd både i katastrofsituationer och för långsiktig utveckling. Det i sin tur bidrar till en positiv inställning till att ta hand om människor som flyr för sina liv.
Vårt land är inte främlingsfientligt. Kanske inte ens de knappt 13 procent som röstade på SD i valet är främst främlingsfientliga. De har bara köpt SDs bild av ett Sverige som kanske aldrig existerat. Vår stora utmaning nu är inte invandringen, utan integrationen. Och den handlar om samma problem som möter oss svenskar, nämligen arbetslöshet och ökade klyftor. Kan vi hantera dessa frågor, kommer också integrationen att gå lättare.
Det skriver DN apropå den senaste EU-barometern, som visar att Sverige är det land som är mest positivt till invandring, både från EU och utanför unionen. Eurobarometern visar att 72 procent av de tillfrågade svenskarna ser ganska eller mycket positivt på utomeuropeisk invandring. De näst mest positiva, Spanien och Kroatien, har positiva siffror på 48 procent för invandring.
Återigen måste konstateras att Sverige är ett invandrarland och har så varit sedan medeltiden och tidigare. Nästan all utveckling i vårt land har åstadkommits av invandrare eller i samarbete med utländsk kunskap. Vi har dragit nytta av andra länders bästa kunnande, men också av andra länders arbetskraft i mer monotona jobb vid löpande bandet.
Sverige står också sedan lång tid bakom ett bistånd både i katastrofsituationer och för långsiktig utveckling. Det i sin tur bidrar till en positiv inställning till att ta hand om människor som flyr för sina liv.
Vårt land är inte främlingsfientligt. Kanske inte ens de knappt 13 procent som röstade på SD i valet är främst främlingsfientliga. De har bara köpt SDs bild av ett Sverige som kanske aldrig existerat. Vår stora utmaning nu är inte invandringen, utan integrationen. Och den handlar om samma problem som möter oss svenskar, nämligen arbetslöshet och ökade klyftor. Kan vi hantera dessa frågor, kommer också integrationen att gå lättare.
onsdag 18 december 2013
Det finns inga människor i Lars Calmfors´ värld
Ekonomen Lars Calmfors skriver i en kolumn i DN att det är bra med låglönekonkurrens. Det gynnar Sverige att människor kommer hit och arbetar för lägre löner, menar han.
Han skriver bl a: ”Min ståndpunkt är att vi bör tillåta ¬utländska företag att utföra uppdrag här med tillfälligt utstationerad arbetskraft som betalas med lägre löner än de svenska. Givetvis finns det avarter där dessa företag bryter mot hem¬ländernas egna lagar och avtal. Detta bör förstås motverkas med all kraft. Men det bör ske genom bättre sam¬arbete med dessa länder och inte genom att tvinga på företagen svenska avtals¬villkor som begränsar deras möjlig¬heter att konkurrera.”
Handel med tjänster utförda av ”utstationerad arbetskraft”, som han kallar det, ger samma slags välfärdsvinster som traditionell handel med varor som transporteras över gränserna, menar han vidare.
Calmfors är ett typiskt exempel på den verklighetsfrämmande världsbild som råder bland väldigt många ekonomer. De svävar någonstans ovanför och ser allt ur sitt makroperspektiv. För Calmfors finns inga människor, bara siffror och kalkyler. Det är ju bara i en tabell (och i företagens direktionsrum) som det kan se bra ut att det kommer hit personer som jobbar för hälften av den lön svenskar får. Vi har sett alltför många exempel på hur människor far illa av sämre villkor och vi behöver inte ens gå till bärplockare eller andra omskrivna fall. Du har dem i riskkapitalets äldrevård, på byggen, i restauranger, bland städpersonal etc. Dessutom skapar det ett ”vi och dom”-tänkande mellan svenskar och utländska anställda.
I Lars Calmfors´ värld är människor reducerade till samma kategori som traditionell handel med varor.
Det är ekonomer som Calmfors som inspirerar regeringen till alltmer cyniska regelverk för människor i arbetslivet.
Han skriver bl a: ”Min ståndpunkt är att vi bör tillåta ¬utländska företag att utföra uppdrag här med tillfälligt utstationerad arbetskraft som betalas med lägre löner än de svenska. Givetvis finns det avarter där dessa företag bryter mot hem¬ländernas egna lagar och avtal. Detta bör förstås motverkas med all kraft. Men det bör ske genom bättre sam¬arbete med dessa länder och inte genom att tvinga på företagen svenska avtals¬villkor som begränsar deras möjlig¬heter att konkurrera.”
Handel med tjänster utförda av ”utstationerad arbetskraft”, som han kallar det, ger samma slags välfärdsvinster som traditionell handel med varor som transporteras över gränserna, menar han vidare.
Calmfors är ett typiskt exempel på den verklighetsfrämmande världsbild som råder bland väldigt många ekonomer. De svävar någonstans ovanför och ser allt ur sitt makroperspektiv. För Calmfors finns inga människor, bara siffror och kalkyler. Det är ju bara i en tabell (och i företagens direktionsrum) som det kan se bra ut att det kommer hit personer som jobbar för hälften av den lön svenskar får. Vi har sett alltför många exempel på hur människor far illa av sämre villkor och vi behöver inte ens gå till bärplockare eller andra omskrivna fall. Du har dem i riskkapitalets äldrevård, på byggen, i restauranger, bland städpersonal etc. Dessutom skapar det ett ”vi och dom”-tänkande mellan svenskar och utländska anställda.
I Lars Calmfors´ värld är människor reducerade till samma kategori som traditionell handel med varor.
Det är ekonomer som Calmfors som inspirerar regeringen till alltmer cyniska regelverk för människor i arbetslivet.
torsdag 30 maj 2013
Arbetsmarknadsprövning är bra
LOs rapport om brister i arbetskraftsinvandringen får givetvis hård kritik på DNs ledarplats, men också Aftonbladets ledare är tveksam. Lena Mellin, ABs politiska redaktör, gastar om att gå främlingsfientliga ärenden.
Det är väl mer främlingsfientligt att ta hit folk på falska premisser. Skumma företag som vill ha lågavlönad arbetskraft utan rättigheter. Inte minst att de luras att de fått ett kontrakt, när det är Migrationsverket som sagt OK. Dessa avarter måste upphöra.
Självklart ligger det inte i regeringens intresse, att ändra på detta, man vill ju ha en låglönemarknad á la USA.
LO vill återgå till det gamla systemet med arbetsmarknadsprövning, dvs en myndighetsprövning för att se att det verkligen finns en brist i den yrkeskategori som vill invandra. Jag kan inte se något fel i detta. Idag kommer arbetskraftsinvandrarna till branscher där det inte finns bristande yrkeskompetens, i städ- och restaurangbranschen. För många arbetslösa i Sverige är det branscher där de kan börja sitt yrkesliv, framför allt om man saknar högskoleutebildning.
DN talar föraktfullt om att en indisk restaurang måste anställa en "korvmojsnisse" istället för en indisk kock. Men man behöver faktiskt inte vara indier för att laga indisk mat. Man kan vara av vilken nationalitet som helst som redan finns här (kanske även indier).
Det är väl mer främlingsfientligt att ta hit folk på falska premisser. Skumma företag som vill ha lågavlönad arbetskraft utan rättigheter. Inte minst att de luras att de fått ett kontrakt, när det är Migrationsverket som sagt OK. Dessa avarter måste upphöra.
Självklart ligger det inte i regeringens intresse, att ändra på detta, man vill ju ha en låglönemarknad á la USA.
LO vill återgå till det gamla systemet med arbetsmarknadsprövning, dvs en myndighetsprövning för att se att det verkligen finns en brist i den yrkeskategori som vill invandra. Jag kan inte se något fel i detta. Idag kommer arbetskraftsinvandrarna till branscher där det inte finns bristande yrkeskompetens, i städ- och restaurangbranschen. För många arbetslösa i Sverige är det branscher där de kan börja sitt yrkesliv, framför allt om man saknar högskoleutebildning.
DN talar föraktfullt om att en indisk restaurang måste anställa en "korvmojsnisse" istället för en indisk kock. Men man behöver faktiskt inte vara indier för att laga indisk mat. Man kan vara av vilken nationalitet som helst som redan finns här (kanske även indier).
måndag 10 december 2012
Tji Nobelpris för Sverige
Nobeldagen är här och eminenta forskare får ta emot pris för långvarig forskning. Karin Pettersson hänvisar i en ledare i AB till en rapport från Högskoleverket. Den var allt annat än rolig läsning:
"Rapporten visar följande: utbildningsnivån sjunker i Sverige. Andelen unga som får en högskoleexamen blir allt färre.Samtidigt, i vår omvärld, går utvecklingen åt motsatt håll. Där satsas det på högre utbildning, trots ekonomisk kris.
I Danmark och Finland kommer hälften av landets unga få en högskoleexamen i framtiden. I Polen 55 procent.
Samma år som Jan Björklund blev utbildningsminister nådde Sverige sin toppnotering – andelen unga som fick en examen från högre utbildning nådde 41 procent. Sex år senare är andelen nere i 37 procent. Och nu sjunker antalet platser på högskolan."
Detta är utbildningssituationen i krisens Sverige. Samtidigt ifrågasätter en ledare i DN att vi ska ha så mycket utbildning. "Även samhället kan satsa för mycket på utbildning. Studier innebär inte bara utgifter för själva utbildningsplatserna utan har också en alternativkostnad. Det vill säga: Studenterna hade kunnat börja arbeta tidigare och på så sätt bidra till att höja välstånd och skatteintäkter." skriver DN.
DN har väl lyssnat på Jan Björklund. Han tycker inte heller högre utbildning är så viktigt. Att säga att studenterna kunnat börjat arbeta tidigare är ju ren cynism i ett samhälle där ungdomar med t o m flera examina har svårt att få jobb. I så fall får de väl börja på MacDonalds eller liknande, men där importerar man ju istället arbetskraft. Det är ju i lågkonjunkturer det är bra att satsa på utbildning, så att det finns välutbildad arbetskraft när hjulen börjar snurra igen. Utbildning är alltid välinvesterade pengar, om inte annat så för individen själv.
"Rapporten visar följande: utbildningsnivån sjunker i Sverige. Andelen unga som får en högskoleexamen blir allt färre.Samtidigt, i vår omvärld, går utvecklingen åt motsatt håll. Där satsas det på högre utbildning, trots ekonomisk kris.
I Danmark och Finland kommer hälften av landets unga få en högskoleexamen i framtiden. I Polen 55 procent.
Samma år som Jan Björklund blev utbildningsminister nådde Sverige sin toppnotering – andelen unga som fick en examen från högre utbildning nådde 41 procent. Sex år senare är andelen nere i 37 procent. Och nu sjunker antalet platser på högskolan."
Detta är utbildningssituationen i krisens Sverige. Samtidigt ifrågasätter en ledare i DN att vi ska ha så mycket utbildning. "Även samhället kan satsa för mycket på utbildning. Studier innebär inte bara utgifter för själva utbildningsplatserna utan har också en alternativkostnad. Det vill säga: Studenterna hade kunnat börja arbeta tidigare och på så sätt bidra till att höja välstånd och skatteintäkter." skriver DN.
DN har väl lyssnat på Jan Björklund. Han tycker inte heller högre utbildning är så viktigt. Att säga att studenterna kunnat börjat arbeta tidigare är ju ren cynism i ett samhälle där ungdomar med t o m flera examina har svårt att få jobb. I så fall får de väl börja på MacDonalds eller liknande, men där importerar man ju istället arbetskraft. Det är ju i lågkonjunkturer det är bra att satsa på utbildning, så att det finns välutbildad arbetskraft när hjulen börjar snurra igen. Utbildning är alltid välinvesterade pengar, om inte annat så för individen själv.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)