Större risk med tåg än bil

Åkte tåg förra veckan. Ett mycket trevligt sätt att färdas. Och miljövänligt. Men nu läser jag att på miltals svenska tågsträckor måste hastigheten minska för att underhållet inte skötts.
Det har i decennier talats om att tåg är det mest miljövänliga alternativet att resa. Men under samma decennier har mindre och mindre resurser satsats på tågtrafiken. Den statliga järnvägstrafiken har privatiserats i olika bolag där ingen verkar veta vad det andra gör. Ingen har tagit ett helhetsansvar. Istället för att faktiskt se till att den järnväg vi har faktiskt går som tåget, pratar man i storvulna ordalag om höghastighetståg som inte heller får kosta något.
Det ena behöver inte utesluta det andra, men se nu till att få igång underhållet på eftersatta spårsträckor. Det fattas inte arbetskraft, så det är en prioriteringsfråga. För om man reser med bil i landet kan ingen undgå att märka de ständiga avstängningarna för underhåll och nya vägbyggen. Då fattas aldrig pengar.
Trafiksäkerhet på vägarna har prioriterats med 1+2-vägar med vägräcken över stora delar av landet. När ska detsamma börja gälla tågtrafiken? Nu är det snart säkrare med bil än tåg.

Prioritera rätt i hemtjänsten

Igår meddelades att Sollentuna kommun måste spara 20 miljoner på hemtjänsten. Denna summa ska sparas på de äldres tid. Det innebär naturligtvis sämre service, ännu mer stress för personalen eller t o m färre anställda. Det gäller att prioritera uttalade sig den liberala ansvariga politikern glatt. Hemtjänsten har överskridit sin budget heter det. Men hur är det med antalet hemtjänstföretag, som alltid är fria att etablera sig där de vill. De är välkomna att ragga kunder bland de övriga 50-tal eller hur många hemtjänstföretag det nu kan finnas i Sollentuna. I Stockholm finns över 200.
Om kommunen inte behövde ösa skattemedel över mer eller mindre seriösa företag, utan skötte ruljangsen själva, skulle suboptimeringen bli mindre, liksom administration och kontroll. Men kontroll måste ändå finnas, för inte heller kommunens hemtjänst är alltid tiptop.
Men mer skulle kunna satsas på verksamhet istället för vinst och det kanske skulle göra det lättare att hålla budget. Den prioriteringen skulle man gärna vilja se.

En liberals syn på prioriteringar i vården

Ett antal cancerläkare har i en debattartikel i SvD lyft fram att den svenska cancervården nu går på knäna i brist på resurser. Bloggaren Foto-Lasse kommenterar detta förtjänstfullt i ett inlägg http://fotolasse.se/index.php/samhalle/spara-skattesankningen-den-behovs.htm
Liberala Ungdomsförbundets sjukvårdspolitiska talesperson Kajsa Dovstad kommenterar också läkarnas inlägg i en replik i SvD. För henne är slutsatsen självklar: Vården måste prioritera och framför allt inte lägga resurser på de svårast sjuka, de kommer ju ändå att dö inom kort.
Att höja skatten är inte tänkbart för denna liberal, det orkar inte svenska folket med och företagen flyttar utomlands om så sker. Istället är det mellan skolan, försvaret och bidragssystemen man måste prioritera. Och Kajsa tycker att bidragssystemen är det självklara valet. Och det kan hon ju ha rätt i om hon med bidragssystem menar bidragen till aktörer inom vård, skola och omsorg som nu skor sig på våra skattepengar. För att inte tala om Rut och Rot och allehanda stöd till företag för att de ska anställa.
Men troligtvis menar inte Kajsa dessa bidrag. Istället anser hon att det som många av oss kallar försäkringar, såsom a-kassa och sjukförsäkring, samt socialbidrag, är det som ska stramas åt.
Men enklast är ju att inte vårda de sjukaste, de dör ju snart i alla fall, så kan vi öppna ytterligare en vårdcentral för förkylda.

Vilka är alternativen till RUT?

Sextio procent av svenskarna är för RUT meddelades på Aktuellt idag. Det är ju inte så konstigt. För många är allt som minskar skatten alltid bra.
Men man kan fråga sig varför man är beredd att betala fullt pris hos en frisör, en skräddare eller något annat småföretag som håller med tjänster, men inte för städning.
Varför ska just städning subventioneras, något som de allra flesta dessutom kan utföra själva, till skillnad från att klippa håret, laga en bil eller vad det nu kan vara.
Man kan ju också fundera ett steg längre. Vad annat´skulle dessa skattemedel som nu går förlorade, kunna användas till? Högre löner i vård, skola och omsorg t ex. Eller mer personal i de sektorer där folk går på knäna. Det är ju också en prioriteringsfråga som folk borde ställas inför samtidigt. Fortsätta med RUT eller finansiera något annat. Kanske resultatet då skulle se annorlunda ut.