Globen fyller 25 år. Och i 25 år har arenan gått med förlust. En miljard hittills. Hur den ska kunna gå med vinst med ytterligare en överdimensionerad arena bredvid är obegripligt.
Men Sten Nordinm(m), det ansvariga borgarrådet säger i tidningen Årsta/Enskede:"Samtidigt ska man komma ihåg att vissa stora kommunala investeringar och verksamheter måste få gå med förlust eftersom de ger arbetstillfällen och är till nytta för stockholmarna".
Sten Nordin menar alltså att de verksamheter som äger rum i Globen gör större nytta för stockholmarna än t ex SL och hela den av vinst präglade äldrevården, sjukvården, skolan etc. Karolinska sjukhuset kämpar ständigt med sin underdimensionerade budget, men där krävs att budget hålls. 25 miljarder på 25 år. I förlust.
Är det inte något skevt med att bygga ytterligare en jättearena (ja två egentligen om man räknar grannkommununen Solnas investering som vänder sig till samma publik)när man redan vet att det är en förlustaffär?
Sport och nöje i all ära, men när övriga kommunala verksamheter går på knäna??
Visar inlägg med etikett äldrevård. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett äldrevård. Visa alla inlägg
lördag 22 februari 2014
Globen - en förlustaffär i 25 år
Etiketter:
affär,
arbetstillfällen,
arena,
budget,
förlust,
Globen,
investering,
Karolinska,
nytta,
nöje,
publik,
sjukvård,
SL,
Solna,
sport,
Sten Nordin,
äldrevård
onsdag 18 december 2013
Det finns inga människor i Lars Calmfors´ värld
Ekonomen Lars Calmfors skriver i en kolumn i DN att det är bra med låglönekonkurrens. Det gynnar Sverige att människor kommer hit och arbetar för lägre löner, menar han.
Han skriver bl a: ”Min ståndpunkt är att vi bör tillåta ¬utländska företag att utföra uppdrag här med tillfälligt utstationerad arbetskraft som betalas med lägre löner än de svenska. Givetvis finns det avarter där dessa företag bryter mot hem¬ländernas egna lagar och avtal. Detta bör förstås motverkas med all kraft. Men det bör ske genom bättre sam¬arbete med dessa länder och inte genom att tvinga på företagen svenska avtals¬villkor som begränsar deras möjlig¬heter att konkurrera.”
Handel med tjänster utförda av ”utstationerad arbetskraft”, som han kallar det, ger samma slags välfärdsvinster som traditionell handel med varor som transporteras över gränserna, menar han vidare.
Calmfors är ett typiskt exempel på den verklighetsfrämmande världsbild som råder bland väldigt många ekonomer. De svävar någonstans ovanför och ser allt ur sitt makroperspektiv. För Calmfors finns inga människor, bara siffror och kalkyler. Det är ju bara i en tabell (och i företagens direktionsrum) som det kan se bra ut att det kommer hit personer som jobbar för hälften av den lön svenskar får. Vi har sett alltför många exempel på hur människor far illa av sämre villkor och vi behöver inte ens gå till bärplockare eller andra omskrivna fall. Du har dem i riskkapitalets äldrevård, på byggen, i restauranger, bland städpersonal etc. Dessutom skapar det ett ”vi och dom”-tänkande mellan svenskar och utländska anställda.
I Lars Calmfors´ värld är människor reducerade till samma kategori som traditionell handel med varor.
Det är ekonomer som Calmfors som inspirerar regeringen till alltmer cyniska regelverk för människor i arbetslivet.
Han skriver bl a: ”Min ståndpunkt är att vi bör tillåta ¬utländska företag att utföra uppdrag här med tillfälligt utstationerad arbetskraft som betalas med lägre löner än de svenska. Givetvis finns det avarter där dessa företag bryter mot hem¬ländernas egna lagar och avtal. Detta bör förstås motverkas med all kraft. Men det bör ske genom bättre sam¬arbete med dessa länder och inte genom att tvinga på företagen svenska avtals¬villkor som begränsar deras möjlig¬heter att konkurrera.”
Handel med tjänster utförda av ”utstationerad arbetskraft”, som han kallar det, ger samma slags välfärdsvinster som traditionell handel med varor som transporteras över gränserna, menar han vidare.
Calmfors är ett typiskt exempel på den verklighetsfrämmande världsbild som råder bland väldigt många ekonomer. De svävar någonstans ovanför och ser allt ur sitt makroperspektiv. För Calmfors finns inga människor, bara siffror och kalkyler. Det är ju bara i en tabell (och i företagens direktionsrum) som det kan se bra ut att det kommer hit personer som jobbar för hälften av den lön svenskar får. Vi har sett alltför många exempel på hur människor far illa av sämre villkor och vi behöver inte ens gå till bärplockare eller andra omskrivna fall. Du har dem i riskkapitalets äldrevård, på byggen, i restauranger, bland städpersonal etc. Dessutom skapar det ett ”vi och dom”-tänkande mellan svenskar och utländska anställda.
I Lars Calmfors´ värld är människor reducerade till samma kategori som traditionell handel med varor.
Det är ekonomer som Calmfors som inspirerar regeringen till alltmer cyniska regelverk för människor i arbetslivet.
tisdag 6 december 2011
Tvångslag räddar Carema m fl
Stockholms kommun går med miljoner i vinst. Ändå ska det sparas på äldrevården. Och på gymnasielärare. Och i sjukvården. Hur är det möjligt att vi de senaste tjugo åren, genom låg- som högkonjunktur endast har hört ordet spara så fort det handlar om offentliga tjänster? De äldre blir allt fler, och de blir allt äldre, men också sjukare. Ändå drar samhället in på vården? VArför?
Därför att det inte är offentliga tjänster längre. Visserligen drivs de med skattemedel, men dessa medel har vi ju i höst fått lära oss, går till skatteparadis, bonusar och miljonlöner, medan verksamheterna lider sotdöden. Så därför sparas det hela tiden på dessa verksamheter. Inte en extra blöja får spenderas och ta vinst från de s k utförarna.
Och nu vill moderatregeringen dessutom pracka på de kommuner som ännu bedriver hemtjänst och hemsjukvård i egen tjänst, tvinga dem med en lag, att ta in privata utförare. "Valfrihet ska vara rättvist", menar företrädare från höger till höger. Medan människorna på bygden säkert betackar sig efter vad de fått höra. Finns det möjlighet att välja bort dessa roffarföretag? Eller är det dags att ta fram ättesprutan?
Därför att det inte är offentliga tjänster längre. Visserligen drivs de med skattemedel, men dessa medel har vi ju i höst fått lära oss, går till skatteparadis, bonusar och miljonlöner, medan verksamheterna lider sotdöden. Så därför sparas det hela tiden på dessa verksamheter. Inte en extra blöja får spenderas och ta vinst från de s k utförarna.
Och nu vill moderatregeringen dessutom pracka på de kommuner som ännu bedriver hemtjänst och hemsjukvård i egen tjänst, tvinga dem med en lag, att ta in privata utförare. "Valfrihet ska vara rättvist", menar företrädare från höger till höger. Medan människorna på bygden säkert betackar sig efter vad de fått höra. Finns det möjlighet att välja bort dessa roffarföretag? Eller är det dags att ta fram ättesprutan?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)