När började Sverige bli så korrupt?

Jag skrev häromveckan att Spotify idkade en slags utpressning gentemot politiker genom att kräva bl a fler hyresrätter så att deras anställda hittar någonstans att bo och lägre skatt på företagsoptioner.
Nu visar det sig att Spotify har fått erbjudande om lägenheter i Järfälla av någon fastighetsägare (vad då bostadskö), men Spotify har tackat nej. Järfälla är ju inte Stockholms innerstad. Så hotet om utflytt lär väl kvarstå. Fast egentligen är det väl mest skattesänkningen man är ute efter. De rika vill ju alltid få mer.
Ta t ex den gamle moderatledaren Bo Lundgren, senare bl a styrelseordförande i SPV (Statens pensionsverk). Han har fått 14 000 kr för mycket i pension varje månad i flera år och är nu uppe i över en halv miljon extra i pensionspengar. Detta uppdagades dock för några år sedan, men då bestämde dåvarande generaldirektören för Konsumentverket att den felaktiga pensionen skulle fortsätta utbetalas. Dessutom har Bo Lundgren själv mailat tjänstemän i SPV om att pensionen ska fortsätta som tidigare.
Här får en redan välbeställd person alltså felaktigt fortsatt ta del av våra allmänna pensionsmedel. Samtidigt som det talas om att pensionerna inte kommer att räcka till kommande generationer. Något är ruttet, inte bara i konungariket Danmark, som Shakespeare skrev, utan också i vårt kungarike. När började Sverige bli så korrupt?

Företag bedriver utpressning

Fler bostäder, framför allt hyresrätter, programmering på skolschemat och sänkt beskattning på företagsoptioner. Det kräver företaget Spotify av svenska politiker, annars flyttar de utomlands. Jaha och hur ser svenska politiker på det? - Vi är på bollen, säger näringsminister Mikael Damberg.
Och om något annat svenskt företag kräver någon politisk insats, bollar man vidare då?
Naturligtvis ska man ha en dialog med näringslivet, men är det rimligt att den ska ske under utpressning och hot?
Sverige ska ha ett företagsvänligt klimat. Och är det något Sverige har så är det just det. Företagen beskattas ju knappt alls, särskilt inte de större (ju mer pengar, desto mindre skatt betalas, det har vi ju nu sett åtskilliga exempel på). Arbetskraft väller in i landet. Det kanske är lönsamt för Spotify att ha en egen företagsutbildning i programmering?
Och bostäder byggs för fullt (alltför få hyresrätter dock, alliansens utförsäljning av hyresrätter i Stockholm blir svår att ersätta).
Att ta till utpressning låter mer som ryska affärsmetoder. Men det kanske är dit man vill flytta?

Utpressarpartiet

Så står vi då inför ett nyval i vår. Ja, alla är ju helt låsta i sina positioner, så det är en logisk följd.
Men ett parti antar alltmer formen av lekstuga á la Ny Demokrati. Först röstar de på sin egen absurda budget, där allt ska betalas med minskad invandring. Sedan röstar de på alliansens budget, trots att de säger att den är dålig för Sverige. För att i nästa ögonblick, om nu alliansen skulle få förtroendet att regera på den budget som röstats fram, säga att man då tänker rösta ner den budgeten.
Med detta resonemang gör man av med den eventuella trovärdighet man försökt skapa genom att försöka bli ett "normalt" parti. Istället bedriver man utpressning mot övriga partier och även väljare.
Man försöker tvinga fram en ändrad invandringspolitik genom att säga att man röstar nej till allt om inte de andra partierna börjar prata med dem. De hävdar att 800 000 personer som röstat på dem, måste få sin vilja fram. Men ca 5,2 miljoner övriga väljare har inte gjort det, utan tycker att andra frågor är viktigare. Och majoriteten av dessa har dessutom röstat för en rödgrön politik.
Den här utpressartaktiken från SD tål att tänka på inför det kommande valet. Alla som inte vill ha lekstuga i riksdagen bör rösta på något annat parti.