Visar inlägg med etikett kvotflykting. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kvotflykting. Visa alla inlägg

onsdag 14 september 2016

Vad ska vi ha EU till?

EU-kommissionens ledare, Jean-Claude Juncker, har nu hållit ett linjetal om unionens fortsatta inriktning. Entusiasmen bland EU:s ledare är lägre än någonsin.
Och vad är då huvudnumret? Ett militärt högkvarter! Är det vad EU behöver bäst? Ytterligare en överdimensionerad byggnad att fylla med högt betalda tjänstemän som undrar vad deras roll kommer att vara i förhållande till Nato. Vilket också verkar vara reaktionen på förslaget bland EU-ledarna.
Dessutom verkar man ge upp ambitionen att EU-länderna solidariskt ska dela på flyktingmottagningen. Direkta protester från östhåll. Man tänker inte ställa upp trots att justitieministrarna faktiskt beslutat just detta. EU som "lame duck". Danmark aviserar att de inte ens tänker ta emot kvotflyktingar längre.
Men -en ljuspunkt fanns dock. Kommissionen föreslår att när EU-medborgare jobbar i ett annat EU-land ska landets regler för arbetskraft gälla. Ett förslag från bl a Sverige. Tror någon att detta kommer att genomföras? Jag tvivlar.
Förslag läggs, men axlar rycks på bland medlemsländerna. Vi vill ha de ekonomiska fördelarna, men de jobbiga bitarna med gemensamma regler om det ena eller andra struntar vi i.
Men snart finns inga russin i kakan kvar. Hur länge ska nettoinbetalarna (som bl a Sverige och Tyskland som betalar mest) finna sig i denna form av medlemskap? Storbritannien fick nog (åtminstone folket, tyvärr av mer tvivelaktiga skäl) och EU känns alltmer som en koloss på lerfötter som mest ägnar sig åt att administrera sig självt.
EU kom till för att kapital skulle kunna vandra fritt över gränserna. EU kanske bör reduceras till den inre marknaden, vilken fortfarande tycks fungera. Resten vacklar i sina grundvalar.

tisdag 29 september 2015

SD använder moderat strategi

Idag skriver DN på ledarplats om SDs konversation på facebook om flyktingpolitiken. Den ur SD uteslutne Erik Almqvist (järnrör), tycker SDs flyktingpolitik är för mesig, då partiet föreslagit en ökning av antalet kvotflyktingar från 1900 till 4000.
Richard Jomshof, partisekreterarem försöker dock lugna Erik. Det är bara retorik säger han. En anpassning till det rådande samhällsläget och ett sätt att locka tillräckligt många väljare för att få igenom den politik man egentligen vill ha (stopp för all invandring).
Jag menar att detta luktar Kreab (moderaternas PR-byrå) lång väg. Partiet har ju redan ändrat ståndpunkt om vinster i välfärden med hjälp av Kreab. Och det var ju precis den här strategin moderaterna använde för att kapa åt sig regeringsmakten. En retorik som sade ett men gjorde ett annat. Som påstod sig värna välfärden, men skar ner den. Som talade om skattesänkningar för vanligt folk, men gynnade höginkomsttagarna exceptionellt.
Så det är bra att det kommer fram vad SD är ute efter. Makt att genomföra sina rasistiska idéer.

tisdag 3 februari 2015

Det är inte integrationen som är problemet

Nu debatteras integrationspolitiken för fullt. Men egentligen borde den vara en icke-fråga. Det är ju inte integration som är det stora problemet; det är ju arbetsmarknaden. Så länge vi har en arbetslöshet i landet på ca åtta procent, en massarbetslöshet faktiskt, och en ännu högre för ungdomar, runt tjugo procent, hur kan vi då tro att nyanlända ska kunna skaffa jobb direkt?
Det populäraste förslaget hos allianspartierna tycks vara att det ska vara försörjningskrav för anhöriginvandring. Det vittnar om total oförståelse för vad som pågår i de krigförande länderna. Traumatiserade människor kommer hit och ska försöka anpassa sig och lära sig ett nytt språk, samtidigt som de oroar sig för den kvarvarande familjen. Oftast har de ju bara råd att betala för en person till någon flyktingsmugglare, att få visum är det inte tal om. Och antalet kvotflyktingar till Sverige är bara mellen 1700-1900.
Ett av de större problemen är också arbetsgivares attityder till människor med utländska namn. Deras ansökningar sorteras ofta bort utan närmare kontroll.
M a o måste man börja i rätt ända och den handlar om vår arbetsmarknadspolitik. Och där verkar tyvärr inte finnas några enkla lösningar.
Under tiden är det viktigt att tillåta anhöriginvandring. Trygga människor fungerar bättre och är mer motiverade att lära sig språk m m.