Klargörande om centerns politik

Partiledarutfrågningarna gav i alla fall en lite klarare bild av partierna. Men utfrågarna kunde ha gått hårdare åt Jimmie Åkesson. Han kom undan alla frågor utanför migration och integration med att han inte kunde siffrorna. Inte för att sifferexcercis är något att stå efter, men han verkade ha dålig koll på det egna valmanifestet. Och inte ett ord om "essens"-frågan från utfrågarna. SD menar ju att det finns en "essens" i varje människa som gör att hon alltid står för en viss kultur. Det är det nya ordet för ras.
En person vars politik verkligen förtydligades var Annie Lööf. Det blev mycket tydligt att för centern är arbetsgivarna och ägarna alltid viktigast. Miljöpolitiken får inte störa skogs- och markägare och arbetslivet ska helt skötas på arbetsgivarnas villkor. För Annie Lööf finns inte verkligheten för en anställd som mist jobbet och är 58 år. Det ska bara gå att bli återanställd på något märkligt sätt.
Hon vill få bort turordningsreglerna i LAS. Här finns bara arbetsgivarperspektivet. Hur detta ska gå ihop med Löfvens önskan om samarbete med centern är en gåta. Det borde i alla fall vara så att för S är en sådan politik helt omöjlig. Men man vet aldrig. Därför är det säkrast att rösta på det enda vänsteralternativet i svensk politik om man vill ha kvar ett låginkomstperspektiv. Så rösta på vänsterpartiet i så fall.

Ta opinionsmätningar med en nypa salt

Opinionsundersökningarna kommer att dugga tätt under detta valår. Men de blir allt mindre tillförlitliga, det har vi ju sett både i Sverige och utomlands.
I Aftonbladets senaste undersökning får L bara drygt tre procent och Björklund förutses bli chockad. Men han kan förmodligen ta det lugnt.
Just nu skriver tidningarna mest om brott, lag och ordning och integration. Och vips - vad svarar folk är den viktigaste valfrågan? Lag och ordning och integration så klart. Eftersom det skrivs mest om det måste det ju vara viktigast eller? Och det är M och KD som talar mest om dessa frågor, därför har KD gått om L för tillfället (KD fick 4 procent).
Sen har ju knappast Aftonbladets undersökningsmetod, med s k webbintervjuer, dvs frågeformulär skickade i mail till dem som anmält sitt intresse att delta, någon större statistisk relevans. Inte ens SCB med sina grundliga halvårsundersökningar, får korrekt statistik, då många inte kan nås på telefon och många inte heller vill svara.
Så ta dem med en nypa salt. Dessvärre kan nog inte Björklund ens hoppas på att skolfrågan ska bli viktig, med tanke på att det är hans naiva skolpolitik som lett till skolans totala förfall. Det gäller också MP som inte velat få bort månglarna ur skolan.
Skola, vård och omsorg är nog fortfarande de hetaste frågorna för väljarna.

Vart föreslår Magdalena Andersson att flyktingarna ska ta vägen?

Finansminister Magdalena Andersson yttrar sig plötsligt om integration. Eller snarare bristen på den. Hon går så långt som att säga: "Flyktingar kom inte till Sverige, vi klarar inte att integrera er".
Som om integration går som en dans i andra länder.
Vilka länder vill Magdalena Andersson föreslå att asylsökande ska söka sig till? Att sitta isolerade på en ö i Grekland eller i ett läger i Italien? Att finna sig i slöjförbud i Frankrike? Övriga nordiska länder har samma dilemman som Sverige. I stora länder som Tyskland handlar mycket om att enklaver bildas där flyktingarna hamnar. Inte mycket till integration där.
Sverige har antagligen ett av de bästa flyktingmottagandena i världen. Det är därför många söker sig hit. Vi erbjuder utbildning och bostäder.
Nu har det kommit väldigt många på en gång så då tar integrationen naturligtvis längre tid. Integration handlar ju om att finna sin plats i samhället.
Det är tråkigt att Magdalena Andersson nu talar Jimmie Åkessons språk. Det bådar inte gott inför valet om socialdemokraterna ska använda denna retorik för att vinna.

Moderaterna sig lika utom i migrationsfrågor

Nog är det märkligt hur saker kan ändras. Nu begår moderaterna karaktärsmord på sin förra partiledare och menar att han är orsaken till misslyckad migrations- och integrationspolitik. Då rycker Aftonbladets ledarredaktion och Lena Mellin ut och försvarar den förre statsministern. Fredrik Virtanen tycker att man ska resa en staty över honom i Täby centrum.
Ja, när det gällde migration och integration var Fredrik Reinfeldt väldigt vidsynt. Och det var riktigt trevligt att höra honom stå fast vid "det öppna hjärtat" i Skavlan häromveckan.
Men man får inte glömma vad Fredrik Reinfeldt och hans regering gjorde med Sverige under åtta år vid makten. Hur de stora skattesänkningarna, främst för höginkomsttagare, urholkade välfärden ihop med minskad a-kassa och "stupstock" i sjukförsäkringen.
Inget av detta ångrar de nuvarande moderaterna och de kommer att gå till val på samma politik igen. Den enda skillnaden är en mer hårdför migrationspolitik.
Så, fint att Reinfeldt står fast vid sina ord om öppna hjärtan,  men det kostar honom inget i dagsläget. Hans parti har bara ändrat sig på denna enda punkt och det till det sämre.

Migrationsverket motverkar integration

Har man egna regler på Migrationsverket? Följer man inte politiska direktiv? Eller har man fått direktiv som går stick i stäv med de floskler politiker uttalar om integration och vikten av att nyanlända får jobb?

Idag berättar nämligen DN om tvångsförflyttningen av ett antal (130) personer som bor på ett asylboende i Farsta utanför Stockholm. En av dem som intervjuas är en person som har sin familj här sen två år och dottern går i skolan och talar flytande svenska. Själv är han IT-konsult och arbetar som detta. Plötsligt ska familjen ryckas upp och förflyttas till Kiruna eller Boden "där boendet är mycket bättre" enligt Migrationsverket.

Ja, det må vara, men nu är ju den här familjen etablerad här på just det sätt som ansvariga politiker vill att det ska gå till. Och de här är inte de enda som råkat ut för Migrationsverkets nyckfullhet. Verket föser runt folk hursomhelst utan att ta reda på hur det står till i de enskilda fallen. Fast de påstår att de gör det. 

Sverige blir allt omänskligare. Migrationsverket må ha fullt upp, men om de inte hinner med att vara humana bör regeringen se till att de får mer resurser. Det är plågsamt att se hur människoliv slås sönder på nytt.

Väljarna styrs av medierapporteringen

Idag har Dagens Nyheter en stort uppslagen artikel om vilka frågor väljarna tycker är viktigast. 40 procent av väljarna anger integration och invandring som den viktigaste frågan, en ökning med 20 procent sen den senaste mätningen i juni 2015.
Är någon förvånad? Har medierna pratat om något annat sen i höstas? Man kan inte slå på något etermedium eller slå upp en tidning utan att frågor om flyktingar, integration och migration tas upp. Så de flesta väljare ser ju att detta är den fråga som sysselsätter alla, inte minst regeringen. Så då måste den väl vara viktigast eller?
1988, när säldöden härjade som värst, fylldes medierna av frågor runt miljön, vilket ledde till att miljöpartiet fick ett uppsving utan like. När det var finanskris var ekonomin plötsligt viktigast för väljarna.
Denna typ av undersökning är därför ganska meningslös. Man kan lika gärna scanna av det senaste halvårets nyheter för att få svaret. Beroende på var medierna väljer att ta upp, kommer det som dominerar där att vara viktigast för väljarna i stunden.
Det som är viktigt för väljarna borde vara vilket samhälle man vill ha. Och vilka frågor som då är de viktigaste för att få ett samhälle för alla. I så fall vore valet lätt, men de flesta inser inte sitt eget bästa. Inte ens de ekonomiskt oberoende kommer att vara oberörda av ett samhälle med djupa klyftor. Så i själva verket är ett jämlikt samhälle den viktigaste frågan.

Det är inte integrationen som är problemet

Nu debatteras integrationspolitiken för fullt. Men egentligen borde den vara en icke-fråga. Det är ju inte integration som är det stora problemet; det är ju arbetsmarknaden. Så länge vi har en arbetslöshet i landet på ca åtta procent, en massarbetslöshet faktiskt, och en ännu högre för ungdomar, runt tjugo procent, hur kan vi då tro att nyanlända ska kunna skaffa jobb direkt?
Det populäraste förslaget hos allianspartierna tycks vara att det ska vara försörjningskrav för anhöriginvandring. Det vittnar om total oförståelse för vad som pågår i de krigförande länderna. Traumatiserade människor kommer hit och ska försöka anpassa sig och lära sig ett nytt språk, samtidigt som de oroar sig för den kvarvarande familjen. Oftast har de ju bara råd att betala för en person till någon flyktingsmugglare, att få visum är det inte tal om. Och antalet kvotflyktingar till Sverige är bara mellen 1700-1900.
Ett av de större problemen är också arbetsgivares attityder till människor med utländska namn. Deras ansökningar sorteras ofta bort utan närmare kontroll.
M a o måste man börja i rätt ända och den handlar om vår arbetsmarknadspolitik. Och där verkar tyvärr inte finnas några enkla lösningar.
Under tiden är det viktigt att tillåta anhöriginvandring. Trygga människor fungerar bättre och är mer motiverade att lära sig språk m m.

Sverige är inte främlingsfientligt

"I Sverige är medborgare generellt mer oroade för ökad främlingsfientlighet. Medan 78 procent känner oro för ökad rasism och främlingsfientlighet så oroas 49 procent av ökad invandring, enligt en SOM-undersökning från i fjol."
Det skriver DN apropå den senaste EU-barometern, som visar att Sverige är det land som är mest positivt till invandring, både från EU och utanför unionen. Eurobarometern visar att 72 procent av de tillfrågade svenskarna ser ganska eller mycket positivt på utomeuropeisk invandring. De näst mest positiva, Spanien och Kroatien, har positiva siffror på 48 procent för invandring.
Återigen måste konstateras att Sverige är ett invandrarland och har så varit sedan medeltiden och tidigare. Nästan all utveckling i vårt land har åstadkommits av invandrare eller i samarbete med utländsk kunskap. Vi har dragit nytta av andra länders bästa kunnande, men också av andra länders arbetskraft i mer monotona jobb vid löpande bandet.
Sverige står också sedan lång tid bakom ett bistånd både i katastrofsituationer och för långsiktig utveckling. Det i sin tur bidrar till en positiv inställning till att ta hand om människor som flyr för sina liv.
Vårt land är inte främlingsfientligt. Kanske inte ens de knappt 13 procent som röstade på SD i valet är främst främlingsfientliga. De har bara köpt SDs bild av ett Sverige som kanske aldrig existerat. Vår stora utmaning nu är inte invandringen, utan integrationen. Och den handlar om samma problem som möter oss svenskar, nämligen arbetslöshet och ökade klyftor. Kan vi hantera dessa frågor, kommer också integrationen att gå lättare.

Vems debatt ska vi ta om integration?

"Vi måste ta debatten om integrationsfrågorna", utropar Jasenko Selimovic, folkpartist och statssekreterare hos integrationsminister Erik Ullenhag.
Men vad är det för debatt som ska tas? Är det sverigedemokraternas debatt? Invandrarna som problem är deras vinkel på debatten. Varför ska vi ta den?
 "Om människor är arbetslösa och saknar bostad är det inte ett ”integrationsproblem” utan brist på jobb och bostäder. Lösningen är fler jobb och fler bostäder, inte svammel om kultur.", skriver Karin Pettersson i en ledare i Aftonbladet.
Frågor som berör integration och invandrares situation diskuteras hela tiden. Men de diskuteras inte på det sätt som sverigedemokraterna, eller för den delen folkpartiet, vill och då heter det att man inte tar debatten.
Som Karin Pettersson mycket riktigt påpekar: i Danmark tog man debatten och nu är landet ett av de mest främlingsfientliga i Europa.
Men det är ju inte invandrarna som är problemet. Det är vår egen främlingsfientlighet som gör att vi inte anställer människor med utländska namn trots att de ofta är minst lika högutbildade som andra sökande. Vi tillåter arbetskraftsinvandring till låglönejobb, samtidigt som flyktingar som varit här länge inte får dem, för de skulle ju kunna ställa krav på t ex kollektivavtal.
Dubbelmoral gör att vi inte kan hantera integrationsfrågorna. Det är våra egna attityder vi borde jobba med, istället för att debattera med Jimmie Åkesson & co.

S och FP pekar ut grupper istället för problem

Socialdemokraternas förslag om sommarskola för svaga elever är ett utslag av samma sorts tänkande som folkpartiet har om integrationen. Allt ansvar läggs på den grupp där det finns problem.
Får du inget jobb som utrikes född är det ditt eget fel, då får du flytta. Har du inte godkända betyg får du inget sommarlov.
Men i båda dessa sammanhang ligger strukturella problem i botten. Folkpartiet verkar helt bortse från den främlingsfientlighet som gör att arbetsgivare direkt lägger sökande med utländska namn åt sidan. Dåliga betyg kommer av dålig undervisning i skolor som inte fungerar optimalt (sen finns det naturligtvis omotiverade invandrare och elever också, men det är inte grundproblemet).
Det är trist att se att både fp och s fiskar i olika grumliga vatten och pekar ut särskilda grupper som redan har problem och pressar dem ytterligare.
Men det är naturligtvis mer lättköpt och kanske lättare att åtgärda än att ta itu med arbetsmarknad och skola som de ser ut idag.

Nyanländ på den tomma marknaden

Nu har lille Billström kommit på en strålande idé. Asylsökande ska få arbeta från första dagen (DN Debatt 9/6)det underlättar integrationen. Återigen denna märkliga allianssyn att det är bara är att gå ut där på arbetsmarknaden, där jobben som står som spön i backen och arbetsgivarna bara väntar på att sjuka och nyss anlända icke svensktalande ska söka dem.
Här finns ingen insikt om att svenska arbetsgivare i väldigt liten grad söker invandrad arbetskraft. Tvärtom vittnar väldigt många invandrare som redan finns här och talar svenska, om att de blir bortsorterade redan pga sina namn. Om jobben ska bli fler är det väl hos arbetsgivarna man ska sätta in insatserna.
De nyanlända asylsökande kan nog bara räkna med att få jobb hos redan anlända landsmän som råkar ha ett eget företag. Och så växer segregationen och vårt samhälle delas upp, likt New York, i olika små ghetton där olika nationaliteter och kulturer lever sitt lilla liv. Men i New York bor fler människor än i hela Sverige. Vi har helt enkelt inte råd med en sådan utveckling.