Vart föreslår Magdalena Andersson att flyktingarna ska ta vägen?

Finansminister Magdalena Andersson yttrar sig plötsligt om integration. Eller snarare bristen på den. Hon går så långt som att säga: "Flyktingar kom inte till Sverige, vi klarar inte att integrera er".
Som om integration går som en dans i andra länder.
Vilka länder vill Magdalena Andersson föreslå att asylsökande ska söka sig till? Att sitta isolerade på en ö i Grekland eller i ett läger i Italien? Att finna sig i slöjförbud i Frankrike? Övriga nordiska länder har samma dilemman som Sverige. I stora länder som Tyskland handlar mycket om att enklaver bildas där flyktingarna hamnar. Inte mycket till integration där.
Sverige har antagligen ett av de bästa flyktingmottagandena i världen. Det är därför många söker sig hit. Vi erbjuder utbildning och bostäder.
Nu har det kommit väldigt många på en gång så då tar integrationen naturligtvis längre tid. Integration handlar ju om att finna sin plats i samhället.
Det är tråkigt att Magdalena Andersson nu talar Jimmie Åkessons språk. Det bådar inte gott inför valet om socialdemokraterna ska använda denna retorik för att vinna.

Klarar vi dagens flyktingsituation?

Nu börjar flyktingsituationen bli alltmer ohållbar. Det är en sak att vilja, en annan att kunna. Än kanske vi inte har nått gränsen för ett värdigt flyktingmottagande, men man kan inte förvänta sig att kommuner som tidigare kanske tagit emot ett tjugotal ensamkommande flyktingbarn under ett år, plötsligt ska kunna ta emot 50 om dagen på ett rimligt sätt.
Det civila samhället behövs mer än någonsin, men det är också viktigt att det blir tydligt vilken roll det ska spela i förhållande till myndigheterna. Det får inte bli så att motsättningar skapas, utan de måste komplettera varandra.
Men när vi är nere på tältlägersnivå, börjar det ändå kännas som att "kan vi verkligen klara den här anstormningen"? EU måste börja fungera som en solidarisk enhet, varför ska vi annars vara med.
Det är viktigt att skilja på denna känsla av att "klarar vi av det här" och SDs propaganda. SD bryr sig inte om svårigheterna med att ta emot så här många på en gång eller varför de här människorna flyr. Deras utgångspunkt är att Sverige upphör att vara "svenskt" med invandring. Det är en åsikt med rötter i nazismen.
Låt oss hoppas att regeringen kan komma överens med övriga partier om hur denna svåra situation ska hanteras, utan att hamna i SD-träsket.

Äntligen får andra än SD höras

Äntligen handlar nyhetsförmedlingen om något annat än SD. Alltför länge har medierna vridit och vänt på varför SD har sådana framgångar och ju mer detta har belysts desto mer har SDs popularitet ökat. All uppmärksamhet har gynnat partiet.
Men nu kommer andra tongångar. Plötsligt träder de fram, alla de som vill stödja flyktingar och flyktingmottagande, som vill hjälpa till på alla sätt. Vi som tycker att Sverige ska ha en humanitär och ledande roll när det gäller flyktingmottagande blir äntligen synliggjorda.
Fråga inte vad SD tycker om dagens katastrofsituation. Det är irrelevant. Vi är många som har andra svar och vill något annat. Låt oss höras!

Inkonsekvensens mästare

SD brukar hävda att vi ska minska flyktingmottagandet för att istället hjälpa folk på plats. Detta är dock bara munväder, eller något som bara partiledningen tycker (eller säger åtminstone)
Swedfund, ett statligt bolag vars uppgift det är att finansiera investeringar i utvecklingsländer, har gjort en undersökning om attityderna till att stödja utveckling i mindre utvecklade länder.
Här skilde SD-väljarna ut sig. Medan 45 procent av de rödgröna väljarna och 38 procent av alliansväljarna instämmer helt i att det är Sveriges skyldighet att stödja mindre utvecklade länder, är det bara 11 procent av SDs väljare som anser detsamma.
65 procent av SD:s väljare anser att Sverige ger för mycket i bistånd, medan snittet för övriga är 29 procent.
Kanske är det så att SD-väljare mest fokuserar på direkt humanitär hjälp till dem som flyr krig. Men om vi tar emot 40 000 (av 80 000 fick 40 000 stanna 2013) tar Libanon emot två miljoner. Också andra grannländer till Syrien och Libyen såsom Jordanien och Egypten tar emot mångdubbelt fler.
Många afrikanska grannländer till oroshärdarna tar också emot hundratusentals flyktingar. Visst behöver vi humanitärt stöd till dem som befinner sig i direkt nöd.
Men det svenska biståndet ska bidra till människors möjligheter att ta sig ur fattigdom. Desto större välstånd på hemmaplan, desto mindre anledning att fly.
Men så långt verkar inte SD-folket se.