Inkonsekvensens mästare

SD brukar hävda att vi ska minska flyktingmottagandet för att istället hjälpa folk på plats. Detta är dock bara munväder, eller något som bara partiledningen tycker (eller säger åtminstone)
Swedfund, ett statligt bolag vars uppgift det är att finansiera investeringar i utvecklingsländer, har gjort en undersökning om attityderna till att stödja utveckling i mindre utvecklade länder.
Här skilde SD-väljarna ut sig. Medan 45 procent av de rödgröna väljarna och 38 procent av alliansväljarna instämmer helt i att det är Sveriges skyldighet att stödja mindre utvecklade länder, är det bara 11 procent av SDs väljare som anser detsamma.
65 procent av SD:s väljare anser att Sverige ger för mycket i bistånd, medan snittet för övriga är 29 procent.
Kanske är det så att SD-väljare mest fokuserar på direkt humanitär hjälp till dem som flyr krig. Men om vi tar emot 40 000 (av 80 000 fick 40 000 stanna 2013) tar Libanon emot två miljoner. Också andra grannländer till Syrien och Libyen såsom Jordanien och Egypten tar emot mångdubbelt fler.
Många afrikanska grannländer till oroshärdarna tar också emot hundratusentals flyktingar. Visst behöver vi humanitärt stöd till dem som befinner sig i direkt nöd.
Men det svenska biståndet ska bidra till människors möjligheter att ta sig ur fattigdom. Desto större välstånd på hemmaplan, desto mindre anledning att fly.
Men så långt verkar inte SD-folket se.

Tiggeri gör mig kluven

Måste säga att jag känner mig djupt kluven till det ökande tiggeriet i Stockholm m fl städer. Samvetet som säger att man ska hjälpa människor i nöd. Och en oerhörd irritation över att se dessa knäböjande människor i böneställning. Det är förnedrande. Både för dem som sitter på detta vis för mig som passerar. Jag får lust att gå fram och säga "res på dig, lär dig åtminstone att spela ett instrument eller något". Men de förstår ändå inte svenska.
Hela Drottninggatan är full av dem och de skramlar sig fram genom tunnelbanans vagnar. Jag vill inte ge dem pengar, för jag tycker det är varje samhälles sak att sörja för sina medborgare. Men om samhället inte gör det.... Jinge på bilderblogg tycker att EU borde kräva av de länder varifån tiggarna kommer att de ska följa EUs och FNs regler om mänskliga rättigheter. Ja, det borde EU. Samtidigt lever ju inte ens Sverige alltid upp till de mänskliga rättigheterna, om inte just på det här området.
Min irritation bottnar i  maktlösheten över att människor ska behöva ha det på det här viset. Något borde ändå göras. Men vad vore bäst för dessa människor?

Facebook - där du aldrig behöver be om ursäkt

Vad är poängen med att ha tusen s k vänner? En kvinna skrev att hon höll på att begå självmord på sin Facebooksida där hon hade över tusen vänner. Ingen reagerade, utom med hån och förlöjliganden.
Vad är det för sjuka beteenden som Facebook och andra nätsajter uppammar? Om man nu kallar sig "vän" och jag antar att man då anger sin identitet (vad är man annars för vän), hur kan man då håna en person som uppenbarligen är i nöd? Det ger ju verkligen personen ytterligare skäl att gå vidare med sitt självmord.
Varför väljer man att visa sitt liv för tusen personer, varav man ju i realiteten bara kan känna en bråkdel? Och blir resten "vänner" bara för nöjet att håna varandra utan att se varandra i ögonen?
Psykologin på Facebook är verkligen märklig, en dypöl där folk kan odla sina sämsta sidor. Och det verkar finnas ett rekordstort behov att göra just det.