Barn är inget miljöproblem

Jag har sett en ny trend bland dem som diskuterar miljöproblem. En av dem är Hanne Kjöller i DN.
Hon m fl talar om barn som ett miljöproblem. Närmast ännu ofödda barn. Att sätta barn till världen bidrar till att slita på planeten menar hon.
Det är klart att varje människa sätter ett miljöpåverkande fotavtryck. Men vad finns det för anledning att skuldbelägga också önskan om att skaffa barn. Att sluta flyga, skaffa elbil, äta mindre kött är ändå sådant som människor kan göra om det verkligen gäller. Men att få barn är ändå ett grundläggande mänskligt behov. Några avstår frivilligt av olika skäl, men knappast för att barn skulle vara ett miljöproblem.
Det är väl desto viktigare att fokusera på det som är verkligt miljöförstörande, som oljeutvinning, utfiskning av haven, spridande av farliga kemikalier m m, som stora, ofta internationella, företag sysslar med. Det är dessa som måste sluta med sina verksamheter, istället för att debattörer ska skuldbelägga människor för grundläggande behov.
Jag gläds åt Greta Thunberg och hennes kamp mot miljöförstöringen som leder till klimatförändringar. Men det är svårt att inte vara pessimist. Dessvärre tror jag redan det är för sent att stoppa klimatförändringarna. Men det betyder inte att man inte ska försöka. Tyvärr ser jag få tecken på det.

Vi har idag förbrukat jordens resurser för i år

Idag är det Earth Overshoot day. Det betyder att vi till idag har förbrukat de resurser som gör planeten hållbar för 2018. Resten av året lever vi alltså över våra tillgångar. Och det här gör vi varje år och Overshoot Day inträffar allt tidigare på året.
Ekonomer jublar över Sveriges starka ekonomi. Vi konsumerar som aldrig förr och då blir ekonomin stark om man använder måttet BNP (bruttonationalprodukten).
Det borde vara dags att sluta använda det måttet. I måttet ingår inte bara de produkter som tillverkas och som vi köper, utan också de sopor vi kastar och den miljöförstöring vi orsakar.
Många kommuner försöker idag införa hållbarhetsmått, dvs hitta sätt att mäta de ekologiska fotavtryck vi gör. I längden kan vi inte förbruka mer än vi producerar. Enligt lagen om entropi försvinner ingenting någonsin, som tas fram. Det byter kanske skepnad, men finns kvar i någon form.
Ekonomer borde därför helt överge det trubbiga BNP-måttet och istället enbart titta på hållbarhet. Då kanske inte Sverige har Europas starkaste ekonomi. Vi kanske lever extra mycket över våra tillgångar. Det är dags att byta perspektiv. Det är sånt här EU borde syssla med. Jag säger inte att det är lätt, men i längden nödvändigt

Den tysta våren närmar sig

Har just varit en vecka på Öland. Finaste vädret på många år så här tidigt i maj.
Men det finns något som oroar en fågelskådare som jag. Jag har märkt det i några år, men det tycks mig som om antalet fåglar minskar, åtminstone inom vissa arter. Har aldrig sett så få sädesärlor på Öland som i år t ex.
Men man ska väl inte förvånas. Vi människor bidrar ju ständigt till att livsbetingelserna för fauna och flora försämras. Dels bidrar vi till klimatförändringarna i stort, men också till olycklig miljöförstöring i det lilla.
Jordbruket är en stor bov i det hela med sin stordrift och giftspridning. Skogsbruket likaså, där vanlig skog försvinner i takt med hyggena och plantager träder i dess ställe.
Läste om en studie gjord i ett naturreservat i Tyskland, där man sett att en 70-procentig minskning av antalet insekter skett. Och minskar insekterna är inte bara fåglar illa ute. Insekterna är i själva verket grunden för att något ska växa och fortplantas. Utan insekter inga frukter och bär, ingen stapelgröda. Förutsättningarna för liv upphör.
Vi är inte där än, men vi är dessvärre på väg om vi inte blir mer ekologiska i vår hantering av naturen.

40-talisterna lämnar, egoisterna in

Såg programmet "Köttberget checkar ut" på SVT häromkvällen. Claes Elfsberg pratar med kända 40-talister om deras syn på sin generation. Man får ju ta det med en nypa salt för det är ju väldigt kändis- och stockholmsfixerat. Men det är roligt att se klippen från tiden.
Men det var lite trist att varken Benny Andersson eller Magnus Härenstam kunde svara på frågan vad 40-talistgenerationen åstadkommit, annat än i negativa termer. Man talade om miljöförstöring och ett hårdare klimat i samhället.
Men jag, som tidig 50-talist, köper inte riktigt att 40-talisterna stått för egoismen i samhället. Det var 60-talisten Pär Nuder som myntade begreppet "köttberget" om denna generation. Men en hel del av det välfärdssamhälle som han njutit av frukterna av har faktiskt drivits fram av 40-talisterna. Och när det kommer till egoism och "tänka på sig själv" är det en tidsanda som kommit med senare generationer. Fast OK, det var väl 40-talisterna som uppfostrade de egoistiska generationerna av 60- och 70-talister. De som nu sitter vid köttgrytorna alltså.
De tongivande 40-talisterna ville ha ett bättre samhälle för alla. 60- och 70-talisterna ville ha ett samhälle för "mig". Och det har vi ju fått. Till sorg för 80- och 90-talister, som ska börja ta över den havererade skutan. Det är tråkigt att höra de unga säga "det var bättre förr", vilket jag hört en del gånger.

Graffiti leder till allmänt klotter

Igår skrev Rossana Dinamarca på Aftonbladet debatt: "Vänsterpartiet stöder all form av kultur" och talar sig sedan varm för graffitin som konstform.
Vänsterpartiet är för öppna graffitiväggar, skriver hon. Och må så vara. Jag kan mycket väl hålla med om att viss graffiti kan vara fin, intressant eller whatever. Och graffitimålningar i vägtunnlar eller i andra själlösa landskap kan ha sin plats.
Problemet med dem som tar sig friheten att måla där de själva finner det bäst, är att deras konst vandaliseras av andra som också tycker det är kul att "måla" eller klottra som väl är rätt begrepp. Vad graffitin har lett till är ju det ohämmade klottret, överallt och på allt, dvs ren miljöförstöring.
Särskilt deprimerande tycker jag klottret är på stenar och träd. Det är inte ofta det saneras på sådana platser heller.
Så varför kan inte graffitikonstnärer, som dessutom inte vill ha sin konst nedkladdad med idiotiska krumelurer, använda sig av anvisade platser eller riktiga dukar. Då blir ju graffitin den konst som Dinamarca till slut ändå väljer att framhålla: de målningar som säljs för över en miljon.
Resten av graffitin blir ju till klotter för att ingen tar ansvar för det. Ett allmänt kludd som förfular omgivningen och ger ett slumartat intryck.
Och det är det som kommer att hända med anvisade "graffitiväggar" också. Andra kommer att tycka att de minsann också kan kludda där.
Visst ska vi värna om kulturen, men kanske hellre om dem som faktiskt försöker leva ekonomiskt på sin konst, än de som tycker att det offentliga rummet i största allmänhet är till för deras idéer.

Ologisk forskning

Den 11 april 1954 var världens tråkigaste dag har forskare kommit fram till enligt en artikel i AB. Och varför var den så trist? Jo, ingen kändis föddes denna dag konstaterar man. Vad är detta för leksaksforskning? På vilket sätt skulle t ex 8 januari 1935 vara roligare för att Elvis föddes då? Ingen visste ju då vad han skulle bli så småningom.
Kriterierna på en tråkig dag måste väl vara att ingen som redan var känd gjorde något speciellt den dagen (om nu detta med kändis överhuvudtaget ska vara ett kriterium). Får folk verkligen pengar till denna sorts forskning när vi behöver mediciner mot aids och cancer, hur vi kommer tillrätta med miljöförstöring m m?
Jag tror de flesta som fick barn den 11 april 1954 dessutom tyckte att det var en rolig och lycklig dag.