Media ignorerar ofta V

I dagens "Agenda" i SVT tog man för ovanlighetens skull upp vänsterpartiet. Men självklart hittar man då en person, Rosanna Dinamarca, som lämnat politiken och hoppas att hon ska göra några kritiska uttalanden om partiet. De frågor som nämns i samband med intervjun med henne är som vanligt antirasism, feminism och mångkultur. Och visst, partiet är antirasistiskt och feministiskt.
Men som jag ser det, är det inte på dessa frågor man vinner nya väljare. Nu var ju också Jonas Sjöstedt intervjuad och han fick lyfta vissa andra av partiets viktiga frågor. Men det viktigaste var, tyckte SVT, att prata om ifall han kommer att avgå vid kongressen i vår.
I media vill man aldrig lyfta fram att vänsterpartiet är det parti som värnar mest om välfärden och har den tydligaste klimatpolitiken. V är sällan tillfrågat när man lyfter dessa frågor. Däremot har man börjat lyfta fram att SD minsann tycker att sjukvården är viktig. Det har V alltid tyckt och försökt agera därefter. Men i Stockholm är det svårt med moderaterna vid styret i snart 15 år. Men så ser det ju ut därefter.
Jag läser om borgerliga utspel varje dag. V hörs bara när de själva skriver något. Ändå är V fjärde största parti i opinionsmätningarna. När ska V få uppmärksamhet därefter?

Graffiti leder till allmänt klotter

Igår skrev Rossana Dinamarca på Aftonbladet debatt: "Vänsterpartiet stöder all form av kultur" och talar sig sedan varm för graffitin som konstform.
Vänsterpartiet är för öppna graffitiväggar, skriver hon. Och må så vara. Jag kan mycket väl hålla med om att viss graffiti kan vara fin, intressant eller whatever. Och graffitimålningar i vägtunnlar eller i andra själlösa landskap kan ha sin plats.
Problemet med dem som tar sig friheten att måla där de själva finner det bäst, är att deras konst vandaliseras av andra som också tycker det är kul att "måla" eller klottra som väl är rätt begrepp. Vad graffitin har lett till är ju det ohämmade klottret, överallt och på allt, dvs ren miljöförstöring.
Särskilt deprimerande tycker jag klottret är på stenar och träd. Det är inte ofta det saneras på sådana platser heller.
Så varför kan inte graffitikonstnärer, som dessutom inte vill ha sin konst nedkladdad med idiotiska krumelurer, använda sig av anvisade platser eller riktiga dukar. Då blir ju graffitin den konst som Dinamarca till slut ändå väljer att framhålla: de målningar som säljs för över en miljon.
Resten av graffitin blir ju till klotter för att ingen tar ansvar för det. Ett allmänt kludd som förfular omgivningen och ger ett slumartat intryck.
Och det är det som kommer att hända med anvisade "graffitiväggar" också. Andra kommer att tycka att de minsann också kan kludda där.
Visst ska vi värna om kulturen, men kanske hellre om dem som faktiskt försöker leva ekonomiskt på sin konst, än de som tycker att det offentliga rummet i största allmänhet är till för deras idéer.