Dags att ta språnget: Förstatliga skolan

Läste idag Eva Franchells ledare i AB om en mamma som kämpar för sitt barn med ADHD. Hennes son vägrades tillträde till en skola med motiveringen att det inte fanns plats, men när hon testade med ett mail om att hon hade en dotter utan problem, fanns det plötsligt plats.
Det är ingen nyhet att det fria skolvalet innebär att skolorna väljer elever snarare än att föräldrarna gör det. Det blir ju en extra kostnad för skolan att ha elever som kräver speciallärare och extra stöd. Och det går ut över vinsten.
Skulle denna regering faktiskt våga sig på att förstatliga skolan skulle vi ta ett steg i rätt riktning. Inte vara beroende av skolpeng, utan skolorna får äska pengar utifrån de behov eleverna har. Det skulle skapa större likvärdighet. Blandade upptagningsområden vore också bra.
Kommunaliseringen har gjort skolan ojämlik. Staten måste ta ansvar för en så viktig sak som barns utbildning. Annars är vi tillbaka i forna tiders läroverk och folkskola.

Gökungarna i välfärden

Ännu ett riskkapitalbolag inom välfärdssektorn har visat sitt giriga ansikte - men givetvis snabbt skickat ut sin medietränade kommunikationsdirektör för att släta över och rätta till.
Det handlar om skolkoncernen Academedia, ägt av riskkapitalbolaget EQT, som tagit de pengar kommunen gett dem för att höja lärarlönerna, till att berika sig själva. Nu råkade det uppmärksammas att de inte använt pengarna till det de var avsedda för, så då blev det plötsligt pinsamt att inte ge lärarna högre löner. Men tro inte de hade gjort det annars. Det är direkt stötande att en skolkoncern som ägs av ett riskkapitalbolag enbart lever på skattemedel. Vad då risk? Alla slags bolag skulle vara piskade att bidra med en viss procent av eget kapital för att överhuvudtaget få påbörja verksamheten.
Den största kritiken ska dock egentligen inte riktas mot Academedia, de gör ju bara vad som förväntas av riskkapitalbolag. Den största kritiken (förutom kritiken mot vinster i välfärden överhuvudtaget) bör riktas mot kommuner som vill förbättra för lärarna och delar ut öronmärkta pengar som sen försvinner, i värsta fall till skatteparadis. Eftersom det handlar om skattemedel ska det självklart redovisas att pengarna använts på avsett sätt. Det gäller alla andra som får bidrag från offentliga medel.
Men riskkapitalbolagen har blivit gökungar i välfärden. Köper upp, konkurrerar ut och motar bort annan mer småskalig privat verksamhet och slukar alltmer av välfärdskakan utan att på något sätt visa bättre resultat, snarare tvärtom.
Ägarprövningsutredningen som just kommit, verkar inte bli något effektivt medel för att få stopp på riskkapitalbolagens härjningar. "För att få driva en skola ska det enligt utredningen krävas insikt, erfarenhet, lämplighet och dessutom ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten", enligt utredningen. Ska kommunen eller staten avgöra vilka som lever upp till detta? I en moderat kommun kommer säkert bolag av Academedias typ att få fortsätta sitt parasiterande på skattemedel.
Man kan fråga sig varför någon vill sätta sitt barn i en skola som drivs utifrån dessa premisser, där eleven aldrig är den viktigaste parametern (eller läraren för den delen).

Skolpeng huvudorsak till låg kunskapsnivå

Jag har tagit upp denna fråga flera gånger, men varje gång jag läser sådant som Somar Al-Majers ledare i AB idag, som läraren som "aldrig sätter sin fot i en skola igen", blir jag rasande på de regeringar som skapat denna totala flumskola. Det gäller både S och alliansen.
Skolpengen är ett dråpslag mot en jämlik skola. Sedan har alliansen byggt på med att kreti och pleti kan driva skolor, det är ju vinsten som är det viktiga. Men grunden är alltså skolpengen. Den pengapåse som följer varje elev och som skolorna kämpar om att få del av.
Särskilt om man driver skolor av vinstintresse blir skolpengen viktig- Det är ju från den vinsten ska tas. Och då spelar det ingen roll om elever lär sig något eller ej, de blir godkända så att skolans rykte hålls uppe. Läraren på en s k friskola, Lotta Sjöberg berättar för AB att hon var tvungen att godkänna elever som borde fått underkänt och var chockad över den låga kunskapsnivån inom sitt ämne (samhällskunskap). Hon påpekade detta för rektorn för att få mer resurser, men det var ju dödsdömt. Istället förlängdes inte hennes provanställning.
Det är skolpengen som är huvudorsaken till att kunskapsnivån i svenska skolor sjunker. Lärare har inget att säga till om längre.
Det finns andra sätt än skolpeng att fördela pengar till skolor. Det gjordes ju då staten var huvudman. Låt staten ta över på nytt!
Rösta för en skola fri från marknadskrafter och skolpengshysteri.

Skolpengen har nått vägs ände

Jag läser i en av stockholmarnas Mitt i-tidningar att flera skolor som går med underskott i budgeten behöver ha större klasser för att få pengarna att räcka till. De drar in all specialpersonal (i den mån de har någon)för att få att klara sin tilldelade budget, som baseras på antalet elever. Varje elev representerar en viss skolpeng.
Nu har ju både alliansen och socialdemokraterna lovat mindre klasser. Det borde äntligen göra slut på det korkade och ineffektiva systemet med skolpeng. Innan detta infördes gällde närhetsprincipen. Det fanns ett upptagningsområde för varje skola där de flesta barn från området gick. Man fick söka till andra skolor och kunde få gå där i mån av plats.
Detta system gav möjlighet till långsiktig planering för skolorna. De kunde se hur många barn som fanns i förskolorna i området och beräkna elevantal utifrån det och äska en långsiktig budget.
Med dagens överetablering av skolor som alla kräver skolpeng får vi den absurda situationen ovan, att ha så många elever som möjligt fast man vet att det inte är optimalt för varken lärare eller elever. Och man vet aldrig hur många elever man har från år till år.
Det är dags för en nystart. Skolpengssystemet har nått vägs ände.