Elefanten i klassrummet

Det kommer ständigt nya rapporter om skolans segregering och dåliga resultat. Men det är som om man inte vågar se elefanten i rummet.
I och för sig har nu äntligen frågan om att förstatliga skolan kommit upp på regeringsnivå. Kanske har det gått tillräckligt lång tid från Göran Perssons katastrofala reform att kommunalisera skolan i början av 90-talet, till att våga ta i den, åtminstone påhejad av liberalerna. Men det som verkligen påverkar segregeringen är skolpengen. Att pengar följer eleven istället för skolan. Det kan ju låta rättvist och bra, men elever och framför allt skolor är olika och har olika resurser.
Skolor i välbeställda områden med få problem behöver inte lika mycket resurser som skolor i områden med problem. Det borde säga sig självt, men skolpengen är tydligen helig.
Skolpengen i kombination med att kreti och pleti fått öppna skolor under den också heliga fria etableringsrätten, är huvudorsakerna till att vi står där vi står idag. Vågar någon politiker ändra på det?

Friskolor tränger ut begåvade studenter

Nu har problemen med friskolorna fått ytterligare en dimension. Inte nog med att det sätts glädjebetyg på löpande band i (de flesta av) dessa skolor. Nu visar en rapport från Skolverket att de som gått i kommunala skolor har bättre resultat på högskolan än dem från friskolorna, trots att friskolestudenterna har högre betyg.
Detta orsakar ju att studenter från kommunala skolor missgynnas vid antagningen till högskolan eftersom den sker efter betyg. Denna orättvisa måste kommas tillrätta med. Antingen har man andra kriterier än betyg vid antagning till universitet och högskola eller så måste betygsättningen bli mer jämlik över landet. Förr rättades alla nationella prov (centralprov som de kallades) av helt utomstående. Det vore ju den enklaste lösningen. När det gäller yrkesinriktade högskolor bör antagning kompletteras med inträdesprov.
Allra enklast vore förstås att förstatliga skolan och slopa de lekstugekoncerner som gör Sverige till åtlöje med sin marknadsbaserade skola.

Dags för regeringen att ta tag i skolfrågorna

Vad väntar regeringen på? Den socialdemokratiska kongressen har sagt nej till vinstjakt i välfärden. Att då börja dribbla om skollotteri m m, som ändå inte kommer åt grundproblemen, förlänger bara de dåliga PISA-resultaten.
I detta fall kommer Jan Björklund med väldigt dubbla budskap. Han tycker att att skolan ska förstatligas, vilket är en mycket bra idé. Kommunaliseringen är en av grundorsakerna till segregation och olika möjligheter beroende på var man bor. Men sen tycker han ändå att nuvarande system med riskkapitalbolag ska fortsätta i de s k friskolorna. Det viktiga är att få välja.
Men det finns inget som säger att statligt finansierade skolor inte kan ha olika inriktning (det fanns ju redan sådana skolor innan marknaden släpptes in i skolvärlden).
Att kreti och pleti ska kunna starta skola är i sig absurt. Merparten av riskkapitalisternas skolbolag har varken erfarenhet eller intresse att driva verksamheten på ett professionellt sätt.
För att inte tala om de religiösa skolorna. Varför i hela friden ska ett sekulärt land som Sverige ha religiösa skolor? Om de måste följa svensk läroplan ska de ju överhuvudtaget inte syssla med religion annat än som ren kunskapsinhämtning om alla religioner och då finns ju ingen anledning att ha särskilda religiösa skolor. Religion hör fritiden till.
När ska regeringen sätta ner foten i dessa frågor? De har merparten av svenska folket med sig.

PS Jag har haft problem med kommentatorsfunktionen, men nu fungerar den, så välkomna att kommentera.

Bra med statligt ingripande i lönerörelsen

Det anses mycket känsligt att staten ingriper i lönerörelsen. Kollektivavtal och löner är förbehållet fack och arbetsgivare att förhandla om. Och på det stora hela är det bra.

Men det finns undantag. Staten har ansvar för att samhällsfunktioner fungerar. Det betyder, tycker jag, att staten självklart kan ta sig rätten att styra över lönerna till de jobb som är nödvändiga i samhället. Dit hör lärare och sjuksköterskor framför allt. De är extremt underbetalda i förhållande till både utbildning och ansvar. 

Att det finns tillräckligt med lärare och sjuksköterskor är samhällets ansvar. (Läkare också, men där har problemet inte varit lika akut, undrar varför). Därför är det utomordentligt bra att staten nu avsatt tre miljarder för högre lärarlöner och det är bara att hoppas att man också kan göra det för sjuk- och undersköterskor. 

Och när ska man våga ta beslutet att förstatliga skolan? Skolan ska inte vara beroende av hur ekonomin ser ut i kommunerna. Man så länge lilla Fridolin sitter på posten är det väl inget att hoppas på.

Dags att ta språnget: Förstatliga skolan

Läste idag Eva Franchells ledare i AB om en mamma som kämpar för sitt barn med ADHD. Hennes son vägrades tillträde till en skola med motiveringen att det inte fanns plats, men när hon testade med ett mail om att hon hade en dotter utan problem, fanns det plötsligt plats.
Det är ingen nyhet att det fria skolvalet innebär att skolorna väljer elever snarare än att föräldrarna gör det. Det blir ju en extra kostnad för skolan att ha elever som kräver speciallärare och extra stöd. Och det går ut över vinsten.
Skulle denna regering faktiskt våga sig på att förstatliga skolan skulle vi ta ett steg i rätt riktning. Inte vara beroende av skolpeng, utan skolorna får äska pengar utifrån de behov eleverna har. Det skulle skapa större likvärdighet. Blandade upptagningsområden vore också bra.
Kommunaliseringen har gjort skolan ojämlik. Staten måste ta ansvar för en så viktig sak som barns utbildning. Annars är vi tillbaka i forna tiders läroverk och folkskola.

När ska S sluta vela?

Snart är det dags för vårbudgeten. Visserligen är regeringen fortfarande bunden av den förra regeringens budget, men man vill ju ändå se indikationer på förändringar för dem som har de största behoven.

Men regeringen, eller snarare S, verkat tveka om allt möjligt. 

T ex gäller det järnvägsunderhållet, som har varit undermåligt i decennier och där ingen tagit något ansvar pga en organisation där flera aktörer springer om varandra och ingen har överblick.

MP vill förstatliga järnvägsunderhållet, men S verkar bli livrädd varje gång någon föreslår att staten eller kommunerna ska ta över verksamheter. Det är som om Vidar Andersson vore statsminister (Vidar är en av de många som kallar sig sossar, men låter som moderater i varje tum, vilket mycket har att göra med att de har intressen i den privatiserade välfärden).

Eller det kanske faktiskt är så att S hellre vill vara ihop med det borgerliga gänget. Stefan Löfven har ju inte stuckit under stol med det under hela valrörelsen och verkar vara den som mest beklagar att han nu regerar med MP. Och att skapa en starkare majoritet med V också, var uppenbarligen helt otänkbart.

Men fortsätter detta velande blir en sosseregering fullständigt ointressant för dem som vill se en förändring där behoven finns och inte fortsätta gynna de redan välbesuttna.

För Björklund gäller kartan fortfarande

Den oförliknelige Jan Björklund, som absolut inte förstår sin del i skolans förfall, ropar fortfarande desperat på att det fria skolvalet måste fortsätta.
Han ser inte att det är en av huvudorsakerna till att Sverige sjunkit mest av alla OECD:s medlemsländer i Pisamätningarna. Det hjälper inte att OECD just dödförklarat skolval och kommunalisering. Som den militär han är, anser han att det är kartan som gäller, inte verkligheten.
FP vill visserligen förstatliga skolan, vilket är vettigt, men om man fortsätter med skolpeng och skolval kommer ojämlikheten att fortsätta.
Och nu finns dessutom risken att alliansen kommer tillbaka till makten i någon form. Bevare oss!

Det går åt skogen för John Bauer

Ska du äntligen våga slå till nu Jan Björklund och lägga ett förslag om att förstatliga skolan. Hela John Bauer-koncernen riskerar konkurs och i Jönköping är det redan ett faktum. Det är snarare John Bauers elever som det gått åt skogen för.
Kan vi en gång för alla få slut på snacket om valfrihet. Det kan finnas hur mycket valfrihet som helst i en förstatligad skola. Olika inriktningar och pedagogiker kan mycket väl rymmas där (men förhoppningsvis inte religiösa varianter, det får man skapa söndagsskolor till).
Företag ska inte driva skolor, hur många konkurser måste det bli för att inse det? Eller skattemedel till riskkapitalister?
Du har fortfarande chansen att göra rätt Björklund. Eller är det för svårt att svälja prestigeförlusten?

Förstatliga skolan nu!

Om vi inte visste det förut har vi nu fått svart på vitt på att den svenska skolan befinner sig i en avgrund. Där har okunniga och ideologiskt blinda politiker placerat den trots att varningsropen var höga redan från början. Lärarna strejkade i tre veckor i protest mot kommunaliseringen, det första steget mot förfallet. Plötsligt fick kommunerna med sina olika förutsättningar bestämma över skolan.
Med Bildtgänget kom skolpengen, den verkligt snedvridande faktorn. Nu blev det konkurrens om eleverna, skolorna kan inte längre planera långsiktigt och allehanda jippon ska locka elever.
Och till sist det totala magplasket: fritt spelrum åt marknaden inom skolan. Riskkapitalbolagen stod på rad för att ta del av skattepengarna. Målet är att tjäna pengar, helst med så liten insats som möjligt i form av lärare, skolpersonal, undervisningstid, skolbibliotek, gymnastiksalar, specialsalar för kemi och fysik etc.
Effekterna har inte låtit vänta på sig. Elevernas resultat har sjunkit som stenar, betygsinflationen skenar, men de ideologiskt blinda politikerna har hittills vägrat se konsekvenserna av sin politik.
Men nu börjar äntligen protesterna komma från håll där resultaten börjar bli alltför tydliga. Idag konstaterar ett antal forskare från Kgl Vetenskapsakademin i SvD att segregationen och det fria skolvalet inte lett till bättre studieresultat, framför allt inte i mer studiesvaga hem.
Men inte bara eleverna har svaga resultat. Idag skriver DN att i princip vem som helst kan komma in på lärarutbildningen och gör det också. En del studenter kom in med så lågt som 0,1 på högskoleprovet. Det visar på läraryrkets status idag. Så de med minst förutsättningar ska få chansen att undervisa i klasser där det kan talas upp till 15 olika språk.
Face it, dagens skola är en katastrof på alla plan. Förstatliga skolan nu, som ett första steg att göra den likvärdig över landet. Då kan man återgå till närhetsprincipen åtminstone på låg- och mellanstadiet och skolor kan anpassas efter hur många barn det finns och beräknas finnas, så det kan bli en långsiktighet. Dagens system är förödande för alla parter.

Skolor utan planering

Skolan glödhet för riskkapitalet, skriver Svenskan idag. Hur länge ska vi acceptera detta flum, med att utländska bolag startar skolor på löpande band, som vi skattebetalare får betala, medan dessa bolag, många med bas i skatteparadis, håvar hem vinster på obehöriga lärare och flummiga undervisningsupplägg? Detta talar herr Björklund tyst om.
För visst kan kommunerna finansiera en och annan skola med annan inriktning, det har ju gjorts innan dessa lekstugor kom till. Det skulle dessutom ge kommunerna och existerande skolor möjlighet att planera sin verksamhet på längre sikt.
Allra bäst vore förstås om skolan åter förstatligades, så man kunde starta skolor utifrån behov och inte efter kapitalägares önskemål.