I Sverige råder gruvruschens glada dagar

Noll koll på gruvbolagen, berättar DN om i dagens tidning och hänvisar till en artikel i Naturskyddsföreningens tidning Svensk Natur. Vem som helst kan uppenbarligen begära tillstånd att bryta malm och mineraler i vårt land, utan att vederbörande behöver visa upp företagets soliditet eller kapital. Istället hamnar allt fler i konkurs och kommunerna, dvs skattebetalarna, för stå för notan när den miljöpåverkande verksamheten upphör.
"De myndigheter som har att fatta beslut om tillstånd hänvisar till att de följer minerallagstiftningen. I praktiken görs därför inga lämplighetsprövningar. Inte heller behöver bolagen skicka in årsredovisningar", skriver DN.
Man kan undra vad det är för lagstiftning som ger kreti och pleti möjlighet att ge sig på gruvdrift. Vissa bolag har fått tillstånd trots att de befinner sig i en ekobrottsutredning.
Den förra regeringen litade på sina myndigheter (det ska en regering kunna), men ställde uppenbarligen inga följdfrågor. Man är så desperat att få till jobbtillfällen, så allt annat får stryka på foten. Men det kan kosta mer än det smakar, vilket OECD just konstaterat i en rapport om svenska insatser för att öka sysselsättningen. Inget har fungerat.
Sverige ger ett närmast naivt intryck och oseriösa företag gnuggar händerna. En del jobb kanske kan skapas genom att tillsyn och kontroll skärps på de flesta områden.

För Björklund gäller kartan fortfarande

Den oförliknelige Jan Björklund, som absolut inte förstår sin del i skolans förfall, ropar fortfarande desperat på att det fria skolvalet måste fortsätta.
Han ser inte att det är en av huvudorsakerna till att Sverige sjunkit mest av alla OECD:s medlemsländer i Pisamätningarna. Det hjälper inte att OECD just dödförklarat skolval och kommunalisering. Som den militär han är, anser han att det är kartan som gäller, inte verkligheten.
FP vill visserligen förstatliga skolan, vilket är vettigt, men om man fortsätter med skolpeng och skolval kommer ojämlikheten att fortsätta.
Och nu finns dessutom risken att alliansen kommer tillbaka till makten i någon form. Bevare oss!

"Den svenska modellen" finns inte mer

43 procent av svenskarna lever upp sin lön varje månad och har ingen sparbuffert. Det är nästan hälften av den arbetande befolkningen. Och i en artikel från nyhetsbyrån Reuters konstateras att Sverige har haft den största ökningen av klyftor i samhället av alla de 34 OECD-länderna de senaste 15 åren. EUs statistiska organ Eurostat slår fast att efter Bulgarien har Sverige den högsta procenten risk för befolkningen att bli fattig.
Det går fort utför i alliansens Sverige. Och Schlingman kommer att få allt svårare att beskriva Sverige i termer av "den svenska modellen" som beundrats över hela världen, för den finns inte mer. Vad ska vi med stabila statsfinanser när de inte används till alla medborgares fromma?
Istället vill särskilt centerpartiet, som nu bjuder över folkpartiet, sänka alla ingångslöner. Lönesänkningen ska nu gälla alla som börjar ett jobb, inte bara ungdomar, utan också t ex invandrare. Hur ska de kunna leva på löner på 12 ooo i månaden före skatt, kanske med familjer att försörja?
Våra politiker måtte leva i en helt annan värld, trots att medierna numera faktiskt fylls av bevis på hur eländigt det står till på många områden i vårt land. Vilken sanslös cynism som visas de människor som redan har det svårt att få ekonomin att gå ihop, samtidigt som bankchefer m fl kammar hem miljoner om året i bonusar och förmåner.
Kommer osökt att tänka på Hoola Bandoolas gamla sång "Keops pyramid". Sista versen handlar om ett folk som byggde ett torn som blev så högt "att de där uppe och därnere inte längre förstod varandra. Och då rasade tornet samman"......

Vad är välstånd?

Sverige ligger allt sämre till i välståndsligan enligt en OECD-rapport. Ja, efter snart fyra år med alliansen kanske man inte ska förvånas, men det är nog lite mer komplicerat än så.
OECD mäter välstånd i BNP. Det betyder att allt vi producerar genererar BNP, även sopor, utsläpp och avfall. Minskar man sådant, använder mindre energi etc, minskar BNP. Men kanske välståndet ökar på andra sätt? Goda liv kanske inte alltid kan mätas enbart i materiell förbrukning.
Goda liv handlar oftare om att känna trygghet om man drabbas av t ex sjukdom eller arbetslöshet. Ett socialt skyddsnät och små sociala klyftor var tidigare ett kännemärke för Sverige och karakteriserade den s k svenska modellen. Trygga människor vågar satsa, för de vet att någonstans kan de fångas upp om det går fel. Har man satsat miljoner i en bostadsrätt för att det var enda sättet att överhuvudtaget få en bostad, kanske inte ökad konsumtion står på listan när lån och avgifter ska betalas.
Sverige är snabbt på väg mot en annan sorts samhälle där USA verkar vara modellen. Det mesta ska vara i privat ägo, generella välfärdssystem avvecklas och fortsätter det kommer snart idén om privata försäkringar att slå alltmer rot.
Vi har chansen att stoppa i tid med en rödgrön röst i höst.