Utmattningssyndrom är "verklig sjukdom"

Alltfler blir sjuka och sjukskrivna i stressrelaterade sjukdomar. Det kommenterar idag Matilda Molander i en ledare i dagens DN. Hon menar att dessa sjukdomar inte är "verklig sjukdom". Det beror på hur vi lever våra liv, menar hon. Hennes analys lyder: "Heltidsarbete, särskilt om man har mycket kontakt med människor,är krävande. Har man dessutom familj eller andra åtaganden, är det lätt att ta på sig så mycket att man börjar må dåligt. Problemet, som egentligen handlar om att man inte klarar av att skapa en balans i livet, löser man till slut genom att sjukskriva sig".
Sedan påpekar hon att "sjukskrivningar är inte till för människor som behöver få bättre balans i livet. De är till för att försörja den som på grund av sjukdom inte klarar av att jobba".
Vilken värld lever denna människa i? För det första utgår hon från att det är människors eget fel om de stressar sig sjuka. DN, kanske särskilt inte ledarredaktionen, är en arbetsplats där man behöver överanstränga sig. Så är det dock inte på de flesta jobb. Efter decennier av sparprogram och nedskärningar måste nu väldigt många människor göra jobb som tidigare gjordes av fler. Molander nämner överhuvudtaget inte villkoren på dagens arbetsmarknad. De är ju i de flesta fall grundorsaken till stressen. Och med dagens boendekostnader m m, har många inte råd att gå ner i arbetstid (om de ens får) eller har några valmöjligheter att byta jobb. Det handlar inte om att "klara att skapa en balans" för det ligger kanske utanför individens kontroll.
Dessutom verkar hon tro att man "sjukskriver sig". Som om det är en bedömning som görs av individen själv. Hon verkar aldrig ha haft kontakt med Försäkringskassan, framför allt inte under perioden med Fas 3.
Till sist är alltså utmattningssyndrom och andra stressrelaterade sjukdomar, inte "verklig sjukdom" enligt Molander. Här spär hon på idén som florerat länge, att det är bara hjärtinfarkt och andra tydliga symptom som räknas som sjukdom. Utmattningssyndrom drabbar kvinnor i större utsträckning än män, så där kommer också gamla fördomar om "nervklena" kvinnor in. Hade hon haft utmattningssyndrom hade hon vetat bättre. Men det kan jag faktiskt inte önska henne.

Marknadshyror minskar inte bostadsbristen

Högern lobbar vilt för marknadshyror. I DNs huvudledare idag hänvisas till ett antal olika utredningar om hur dåligt det är med hyresreglering och hur bra med marknadshyror.
"Ett fint hyreskontrakt i Stockholms innerstad vill ju ingen mista", skriver man och citerar sen Boverkets analyser från 2013: "På så sätt blir en mindre andel av beståndet tillgänglig för andra än vad som skulle ha varit fallet med marknadshyra. Samtidigt innebär systemet att många som vill hyra stängs ute från hyresmarknaden.” 
DN menar att Hyresgästföreningen som intresseorganisation inte tar hänsyn till dem som idag inte har en hyresrätt och därför inte belyser detta faktum. Man bryr sig bara om "insidern" menar DN.
Nå, dels är det ju så att en intresseorganisation värnar intressenternas intressen, i detta fall hyresgäster.
DN låtsas överhuvudtaget inte om att marknadshyror kommer att driva upp kostnaderna för särskilt innerstaden (fast man talar om segregationen där som ett problem), men kommer inte att sänka dem i andra lägen. (I alla fall inte så länge alliansens lag om att allmännyttan måste ha ett överskott, kvarstår). Det enda marknadshyror kommer att leda till är ännu högre boendekostnader för hyresgäster och ännu svårare för dem med sämre ekonomi att få en bostad (och kanske bli tvungna att lämna den de har). 
Man låtsas heller inte om att en av huvudorsakerna till den enorma bostadsbristen i Stockholm är att alliansen sålde ut tusentals hyresrätter framför allt i innerstan. 
Glöm aldrig att högerns förslag alltid gynnar de redan gynnade, oavsett krångliga ekonomiska uträkningar och konsultutredningar.