Digital diktatur

Idag när jag kom ut från banken mötte jag en 90-årig dam som frågade om det var lång kö, hon behövde ta ut pengar. Men denna bank har nu också slutat med kontanthantering, liksom merparten av alla banker. Nu finns det bara ett kontor i city kvar som har kontanter (och detta var i en förort) Damen blev förtvivlad, hon hade alltid gått hit för att ta ut pengar, hon hade inte ens ett bankkort. Men det blir hon tvungen att skaffa nu, eller åka in till stan.
Själv känner jag en person som på grund av sjukdom inte kan hantera någon form av digitala medier eller ens en mobiltelefon. En av de tio procent i Sverige som blir alltmer utanför i ett samhälle som blir alltmer hysteriskt digitalt.
Ett exempel på denna hysteri är t ex att myndigheter förutsätter att alla har bredband, fast utbyggnaden av detta verkar stå stilla, åtminstone på landsbygden. Vi ska alla ha "mina sidor" på varenda myndighet och affär vi kontaktar. En miljon lösenord snurrar i huvudet och i vissa fall bestämmer datorn att du inte får använda samma lösenord på flera ställen.
Förutom att, samtidigt som man hela tiden talar om säkerhet, samhället blir alltmer sårbart. Vad ska vi med dyra vapensystem om några hackningar kan slå ut elektriciteten? Då kommer inget att fungera.
Sverige är ett mycket blåögt land när det gäller digitalisering.
Medan robotar sköter samhällsfunktionerna ska vi medborgare sitta hemma vid dator eller telefon och sköta vår administration utan kontakt med annat än andra datorer. Och nåde dem som inte hänger med.

En vinst för svenska bönder

Det verkar som om det behövs en katastrof för att vi ska uppskatta svenska bönder. Många köper nu svenskt kött för att stödja våra bönder, som i värsta fall får nödslakta sina djur. På Gotland säljer Coop nu enbart gotländskt kött.
Torkan (och de brinnande skogarna) har fått många att inse hur sårbara vi är. Men vad gör då EU?
De vill pracka på oss ännu en av sina korkade regler. Sverige måste sluta med kontroll av djurimport från övriga EU. Vi får inte längre skydda oss mot djursjukdomar som kan komma med levande djur från utlandet. Det strider mot EUs inre marknad.
Och Sverige törs som vanligt inte strunta i EU-reglerna. Vi är väl det enda land som följer varenda idiotisk regel som EU inte ens borde hålla på med. Nu riskerar vi, förutom sjukdomar, också ökad antibiotikaresistens.
EU klarar inte att hålla på med rätt saker, t ex gemensam migrations- eller miljöpolitik, som är gränsöverskridande. Istället småplottrar de med oväsentligheter.
Ett sätt att komma undan EU-regeln om djurimport är ju att faktiskt att sluta importera levande djur. Djurtransporter är ju ändå ofta en plåga för djuren.
Att sluta importera levande djur och att vi svenskar slutar köpa importerat kött vore en vinst för svenska bönder. Om vi drar ner på köttätandet per person, kommer kanske ändå behovet av kött att kunna täckas av svenska bönder. Det vore väl win-win.

Utmattningssyndrom är "verklig sjukdom"

Alltfler blir sjuka och sjukskrivna i stressrelaterade sjukdomar. Det kommenterar idag Matilda Molander i en ledare i dagens DN. Hon menar att dessa sjukdomar inte är "verklig sjukdom". Det beror på hur vi lever våra liv, menar hon. Hennes analys lyder: "Heltidsarbete, särskilt om man har mycket kontakt med människor,är krävande. Har man dessutom familj eller andra åtaganden, är det lätt att ta på sig så mycket att man börjar må dåligt. Problemet, som egentligen handlar om att man inte klarar av att skapa en balans i livet, löser man till slut genom att sjukskriva sig".
Sedan påpekar hon att "sjukskrivningar är inte till för människor som behöver få bättre balans i livet. De är till för att försörja den som på grund av sjukdom inte klarar av att jobba".
Vilken värld lever denna människa i? För det första utgår hon från att det är människors eget fel om de stressar sig sjuka. DN, kanske särskilt inte ledarredaktionen, är en arbetsplats där man behöver överanstränga sig. Så är det dock inte på de flesta jobb. Efter decennier av sparprogram och nedskärningar måste nu väldigt många människor göra jobb som tidigare gjordes av fler. Molander nämner överhuvudtaget inte villkoren på dagens arbetsmarknad. De är ju i de flesta fall grundorsaken till stressen. Och med dagens boendekostnader m m, har många inte råd att gå ner i arbetstid (om de ens får) eller har några valmöjligheter att byta jobb. Det handlar inte om att "klara att skapa en balans" för det ligger kanske utanför individens kontroll.
Dessutom verkar hon tro att man "sjukskriver sig". Som om det är en bedömning som görs av individen själv. Hon verkar aldrig ha haft kontakt med Försäkringskassan, framför allt inte under perioden med Fas 3.
Till sist är alltså utmattningssyndrom och andra stressrelaterade sjukdomar, inte "verklig sjukdom" enligt Molander. Här spär hon på idén som florerat länge, att det är bara hjärtinfarkt och andra tydliga symptom som räknas som sjukdom. Utmattningssyndrom drabbar kvinnor i större utsträckning än män, så där kommer också gamla fördomar om "nervklena" kvinnor in. Hade hon haft utmattningssyndrom hade hon vetat bättre. Men det kan jag faktiskt inte önska henne.

Sverige har blivit ett Ellis Island

Idag börjar den nya asyllagen att gälla. Det får mig att tänka på Ellis Island, ön utanför New York dit de emigrerande européerna kom när de nått Amerika.
Jag besökte Ellis Island och dess museum för några år sedan och det var verkligen en ögonöppnare. Här skedde från 1892 till 1924 sorteringen av vilka som skulle få stanna och vilka som skickades hem igen. Amerikanerna hade insett, precis som vi idag, att strömmen av immigranter måste hanteras. Och man ville bara ha dem som kunde försörja sig själva.
Så redan när immigranterna anlände kontrollerades deras hälsa. Hade de någon sjukdom eller skada skickades de tillbaka (om den inte kunde åtgärdas på den medicinska klinik som fanns på ön). Ensamkommande kvinnor skickades direkt tillbaka. De förväntades inte kunna försörja sig själva. Så kvar blev arbetsdugliga män (med familjer om de kunde försörja den).
Jag blev lite chockad vid mitt besök på Ellis Island. Jag visste inte att man var så krass i sin människosyn på den tiden. Ingen som kunde ligga samhället till last fick stanna.
Jag påminns om detta med Sveriges nya asyllag. Kan du arbeta får du uppehållstillstånd och man kan ju bara tänka sig vilka arbetsgivare som kommer att utnyttja det. Familjer splittras.
Vi har ännu inte blivit lika kontraproduktiva som danskarna, som stjäl folks pengar när de kommer, så att det verkligen blir bidragsberoende.
Men jag skäms över Sverige idag och känner samma förakt som jag kände för människosorteringen på Ellis Island.

Moment 22 i alliansens Sverige

"Läkarens uppgift är att beskriva de begränsningar som personens sjukdom innebär, inte att göra ett utlåtande om vilken arbetskapacitet man har" säger Svante Borg, direktör på Försäkringskassan.
Som om dessa två saker inte har något samband. Och ännu mer cyniskt är det att skicka ut sjuka människor på en arbetsmarknad där det inte ens finns jobb för friska.
Det är helt orimligt att handläggare på Försäkringskassan får ännu större makt att ruinera människor. Inte bara deras ekonomi, utan också deras värdighet och självförtroende. Hur har vi i detta samhälle kunnat skapa en sådan hänsynslös institution?
För nästa steg är ju socialbidrag och något sådant får man inte förrän man gjort sig av med alla säljbara ägodelar t ex bil. Om man då bor i ett mindre samhälle, hur ska man kunna ta sig någonstans överhuvudtaget? Men då är väl argumentet att man ändå är för sjuk.....
För många har alliansens Sverige blivit ett moment 22.

Motvallspartiet

Antibiotikaresistens är ett av de globala problem som hotar mänskligheten. DN tar idag på ledarplats upp att medan läkare idag varnar och varnas för att skriva ut onödig antibiotika till människor, vill centern att vi ska underlätta tillgängligheten och användandet när det gäller djur. I ledaren påpekas att djurhälsa handlar väldigt mycket om förebyggande arbete, dvs att djuren sköts på rätt sätt. Där finns dock en del övrigt att önska har vi ju sett, inte minst i vårens skandaler bland grisuppfödarna. Det är klart att det är lättare att sätta in antibiotika än att vidta åtgärder som t ex mer uteliv och motion för djuren, för att minska risken för sjukdom.
Dessutom finns ju risken att djur som just gått igenom en antiobiotikakur går till slakt eller börjar mjölkas för tidigt och vips har antibiotikan hamnat i våra egna system. Det finns regler, visst, men vi har ju sett hur en del ser på dem.
Så medan världen vill minska antibiotikaanvändningen vill centern göra den mer lättillgänglig i djurhållningen. Motvalls som vanligt m a o.