RUT har inget med feminism att göra

Idag skriver en "liberal feminist" Hanna Marie Björklund om kvinnligt företagande i SvD, som en replik till Fi, som hon kallar socialistisk feminism. Hon menar att FI står för statliga bidrag istället för fri företagsamhet och nämner i sammanhanget RUT.
Är det något som gör kvinnligt företagande bidragsberoende är det väl RUT. Det kallas avdrag, men är ju ett bidrag från oss skattebetalare till en viss sektor, allt från städning till läxhjälp i privata hem. Varför just dessa tjänster ska subventioneras är fortfarande en gåta. (Nåja, gåta, alliansen ville förstås gynna dem som köper sådana här tjänster, företrädesvis i rika kommuner). Nu ropar företagen att om RUT försvinner kommer de att inte kunna driva sina företag längre. Då är man väl beroende om något. Det finns alltså ingen egen lönsamhet i sådana här företag.
Och H M Björklund pratar också om att kvinnor ska få driva företag fria från statlig kontroll. Jag vet inte vad hon syftar på, men de senaste årens skandaler i just de sektorer som hon talar om (vård, skola omsorg) visar snarare på bristande kontroll.
För övrigt förstår jag inte varför just kvinnligt företagande ska särbehandlas. ROT-systemet är ju också subventionerat och behöver likaledes kontroll har det ju visat sig.
När så många samhälleliga verksamheter går på knäna behövs skatterna till dem och inte till subventioner av välbeställdas privata renoveringsprojekt eller barns läxhjälp.

Slut på reformutrymmet säger Borg

Det finns inga pengar, säger Anders Borg. Hur kan han, som skryter om att han förvaltat Sveriges ekonomi så väl, plötsligt säga att man inte har pengar till saker som behövs i samhället?
Vad är det för förvaltning som subventionerar städning och läxhjälp, men inte har pengar till försvaret?
Hur ser en budgethantering ut, där miljarder kan läggas på sänkt restaurangmoms, medan skola, vård och omsorg blöder?
T o m medborgarnas egna beslut att skänka pengar till olika välgörande ändamål subventioneras (vare sig de vill eller inte), men satsningar på infrastruktur har fått stå tillbaka.
Inte ens de privatiserade offentliga tjänsterna i vård, skola och omsorg är ju egentligen privata. De bekostas av oss, direkt i företagens fickor.
Pengar till dem som har, har varit Borgs melodi. Men nu är reformutrymmet slut, säger han.
Borg har förverkligat sin vision, att satsa på dyra petitesser, men lämnat de stora investeringarna därhän. Dem får nästa regering ta hand om. Och starta med en så gott som tom statskassa, precis som det alltid har varit när borgerliga regeringar har suttit vid makten.

Alliansens skattechock

Alliansen (dvs moderaterna) försöker skrämmas med att oppositionen tänker chockhöja skatterna. Själva står de nästa år för en skattesänkning på 18 miljarder, i tillägg till årets skattesänkning på 10 miljarder, för att inte nämna tidigare s k jobbskatteavdrag. Här kan man tala om chock.

Framför allt för dem som ska betala för detta, vilket är alla som inte jobbar. Vi ser hur det hela tiden snålas på dem som har det svårast i samhället, t ex funktionshindrade, vars stöd dras in med minskad livskvalitet som följd. Däremot anses vi ha råd att subventionera välbeställdas städning, läxhjälp m m. T o m om man vill ge gåvor till välgörenhet får man skatteavdrag, dvs andra får vara med och betala för enskilda personers önskan att hjälpa.

Läs gärna denna artikel i tidningen Riksdag och Departement. Där redogörs för alla skattesänkningar alliansen genomför nästa år. http://rod.se/skatter-s%C3%A4nks-rej%C3%A4lt-2014

Rutavdrag trots gratis läxhjälp?

DNs Johannes Åhman kommer till en märklig slutsats efter ett klokt resonemang om vikten av likvärdighet i skolan. Han påpekar mycket riktigt att läxhjälp via rut är mer än en skatteteknisk fråga. Det är absurt att det är de med högre inkomster som också kan kosta på sig läxhjälp med rut-avdrag. Särskilt som väldigt många med högre inkomster dessutom förmodligen klarar att hjälpa sina barn med läxorna utan extern inblandning, då merparten förmodligen har minst gymnasieutbildning.
Medan de med lägre inkomster, ofta med invandrarbakgrund, kanske inte har dessa möjligheter, trots att just de barnen kanske är i störst behov av läxhjälp.
Johannes Åhman tycker då:  "Men elever vars föräldrar varken har ekonomiska marginaler eller stort engagemang hamnar ändå utanför. Därför måste rutavdraget kompletteras med en politik för gratis läxhjälp åt dem som bäst behöver den. Antingen i skolans egen regi eller med hjälp av ideella organisationer."
Men om det finns gratis läxhjälp varför behöver man då överhuvudtaget något rutavdrag? Varför ska vi alla betala för välbeställda barns läxhjälp via rut, om det ändå finns gratis sådan att tillgå?
Att dra av på skatten blir uppenbarligen i alla lägen viktigare än självklarheten att skolan erbjuder läxhjälp.

Köp ditt specialarbete

Nu ska än mer skattepengar delas ut till företag som vill sko sig på välfärden. Den nya trenden är läxhjälpsföretag som ökar lavinartat sedan Björklund beslutade att läxhjälp också skulle omfattas av RUT. Och för dem med pengar blir det nu möjligt att köpa sig ett glädjebetyg. Dags att göra sista årskursens obligatoriska specialarbete på gymnasiet: det köper vi från något lämpligt företag.
Det är bara en tidsfråga innan just sådant kommer att avslöjas i någon skandal. Hoppas journalisterna håller ögonen öppna. Men det är förstås svårt att få insyn i de privata företagens göranden såvida inte någon anställd vill avslöja något.
Det är bara att vänta...........

Snart gör hembiträdet comeback

Regeringen öser ut pengar till dem som redan har. Läxhjälp blir nu avdragsgillt inom rut-avdraget. Flera företag satsar nu på denna lukrativa idé. Ja, några får jobb som läxhjälpare, men som vanligt till en hög kostnad för skattebetalarna.
Det är orimligt att våra skattepengar hela tiden ska gå till dem som redan har. Det tjänar inget till att Reinfeldt & co tjatar om pensionärer som får städhjälp och jäktade ensamstående mammor som får stöd. Verkligheten ser inte ut så. Det är som vanligt de med mycket pengar som gynnas. Pensionärer och ensamstående mammor har nog med att betala hyra och ökande kostnader för el, telefon etc.
Snart kommer alla tjänster i hemmet att bli avdragsgilla och plötsligt är det gamla hembiträdet tillbaka. Förmodligen uthyrd från ett bemanningsföretag.
Och vi är alla med och betalar.