Snart har vi bokhandelsmonopol

Peter Kadhammar ondgör sig idag över bristen på vettiga bokhandlar i Malmö. Ett stort problem när det gäller bokhandlar, men även andra typer av affärer, är att de monopoliseras. Plötsligt en dag ser jag att en av de två bokhandlarna i Farsta Centrum blivit Akademibokhandeln. Också. För det finns redan en Akademibokhandel i Farsta centrum. Nu finns det två. Varför?
Vart man går i Stockholm hittar man Akademibokhandeln. Det finns några få andra fortfarande, men utvecklingen har hittills varit att en efter en försvinner.
Böcker har blivit en slags "dagligvara". Det går inte att hitta äldre böcker överhuvudtaget i Akademibokhandeln. Och antikvariaten blir också färre. Tur att det finns bibliotek.
En annan bransch är elektronikbranschen. Plötsligt försvann både Onoff och Expert. Det är klart det finns gränser för hur mycket elektronik folk kan köpa. Men monopolismen breder ut sig. De trista galleriorna innehåller ju alltid samma affärer, dvs stora kedjor, främst kläder.
Enkelriktning och monopol är kapitalismens utposter. Vi är på god väg dit.

Bara storstan bryr sig om landsorten

I Aftonbladet gör Peter Kadhammar just nu en sejour runt Sverige och tittar på de döende småstäderna. Dessa kommuner har uppenbarligen fallit för tidsandan och ska ha köplador och gallerior i sin stad till varje pris. Med konsekvensen att stadskärnorna dör och städerna blir dessutom helt ointressanta för besökare.
Man kanske inte ska kritisera invånarna i dessa samhällen för att de vill handla i köplador precis som alla andra. Men det är sorgligt att se att man överger sin egen bygd för några extrapris.
Brukar ofta vara på Öland och i den lilla by där jag hyr, handlar en del av ortsbefolkningen hellre i köplador utanför Kalmar, än i grannbyn där den rätt välsorterade lanthandeln finns. Uppenbarligen bryr man sig inte. Kanske är det så att bara vi som besöker landsorten ibland, bryr oss om vad som händer med den. De som bor där vill ha det som i storstan.

Den pinsamme monarken

Tillbaka på bloggen efter en tid i lantligt klimat utan uppkoppling. Kan vara skönt ibland. Men samhällsabsurditeterna finns kvar när man åter kommer ut i cyberrymden.
Kungen blir alltmer pinsam. Det är klart, det har han ju alltid varit, men nu finns pinsamheterna i media på ett mer officiellt sätt. Vi har fått en ny Haijbyaffär. Men vi lever inte i Haijbytider. Kungahusets vara eller icke vara är något folket får ta ställning till numera och 34 procent är mycket positiva. Övriga 66 procent visar varierande grad av misstro.
Och det är inte konstigt. Att kungahuset överlever detta beror på att vi har en kronprinsessa som många kan identifiera sig med. Det finns egentligen bara en väg för kungen ut ur detta pinsamma scenario. Han bör avgå. Han har aldrig skött sitt ämbete på ett sätt som krävs av andra statstjänstemän, inte ens försökt, som Peter Kadhammar påpekar i sin krönika.
Det enda som kan rädda kungahuset är att låta kronprinsessan ta över. Man kanske ska önska att så inte sker för då är det dags för nytt statsskick. Men ett sådant behöver en noggrann förberedelse och kronprinsessan kan bli en bra interimskandidat.

USAs stöd till medeltidsstat

Äntligen någon som ifrågasätter Saudiarabien. Peter Kadhammar skriver om detta medeltida land, styrt av perversa sharialagar där människor avrättas på ohyggliga sätt, utan att omvärlden reagerar. Vi verkar bara se oljan och de miljarder den genererar. Då betyder inte mänskliga rättigheter något.
Eller beror tystnaden snarare på att detta är en diktatur omhuldad av USA? Då går man per definition fri från kritik av det internationella samfundet. Trots att det var härifrån Al Qaida startade sin terrorverksamhet.
Men är man kompis med Saudis kung, vilket åtminstone den förre USA-presidenten var, spelar inte detta någon roll. Om vi åtminstone slapp den amerikanska retoriken om den fria världen bla bla bla. Ifråga om hyckleri ligger USA fortfarande bäst till.