"Gårdsförsäljning" betyder spritkoncern

Ännu en gång ska stora koncerner få ta över våra hittills skattefinansierade verksamheter. Knappt har apoteken spritts för vinden förrän risken är att Systembolaget går samma väg. AB beskriver i dagens ledare den proposition som felaktigt går under benämningen "gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker".
Denna rubrik ger ju association till jordbrukare som tillverkar öl, vin eller cider på sin gård och säljer sitt överskott. Men icke. Enligt propositionen handlar det tydligen om att alkohol ska kunna säljas var som helst. Och av vem som helst, nämligen också stora internationella vin- och spritkoncerner.
Vem är det som fortfarande tror att det finns några nya moderater? Nu har Fredrik beställt sin våta dröm, som han hade redan som MUF-ordförande, när han satt utanför NK och (olagligt) sålde alkohol till förbipasserande för att protestera mot alkoholmonopolet.
Samtidigt kan man som vanligt erbjuda storbolagen fri tillgång till törstande kunder på marknadens villkor.
Det finns många skäl att behålla Systembolaget. Där finns ju de alkoholpolitiska som har med hälsa och utslagning att göra. Men det främsta skälet för oss som tycker om gott vin är ju att med Systembolagets ställning i Sverige kan de köpa in stora mängder mycket bra viner till bra priser. Få länder har så bra vin till relativt låga priser som Sverige. M a o motsatsen till marknadsregeln att många aktörer ger lägre priser.
Det har vi för övrigt inte sett något av sedan avregleringarna av en massa verksamheter som borde fått fortsätta drivas som monopol. Säger bara SJ, elmarknaden, taxi, apoteken......

Ett ständigt "vad var det vi sa" i skolfrågan

Svenska elevers resultat i skolan blir allt sämre enligt den senaste Pisa-mätningen som redovisas i DN. Pojkars läsresultat ligger t o m under OECD-snittet.
En av de främsta orsakerna, säger docent Anders Jakobsson vid Malmö högskola, är det fria skolvalet. Det har fungerat som en social sorteringsmaskin precis som befarat. Högpresterande elever väljer vissa skolor, medan lågpresterande ofta blir kvar i skolor där resultaten är sämre. För det är ju betygen som avgör vilken skola man hamnar i. Närhetsprincipen är ett minne blott.
Och skolor med privat vinstmaximering som mål sätter gärna höga betyg, vilket ger betygsinflation. Ibland är det häpnadsväckande att se vilken låg kunskapsstandard det är hos elever som har förment höga betyg.
Segregationen är ett annat problem som också lyfts fram av Anders Jakobsson. Hur ska elever som går i skolor med noll procent svenska elever kunna integreras i det svenska samhället? Och det är ju inte så att alla kommer från samma land, utan det kan finnas upp till 60 nationaliteter i vissa skolor.
Man jämför ofta med Finland. Finland har inte detta jättelika segregationsproblem, då de tagit emot förhållandevis få flyktingar och fortfarande¨är ganska homogent jämförelsevis. Dessutom har de en statlig, sammanhållen skola och har inte släppt iväg en av de viktigaste samhällspelarna till marknadens ohämmade krafter.
Jan Björklund ser problemen, men han vågar inte (får inte för storebror M?) släppa sin ideologiska bindel för ögonen och se att skolan som privat lekstuga gör Sverige till en ointressant utbildningsnation.

Borg hyllas trots felaktig politik

Anders Borg hamnar på fjärde plats bland EUs finansministrar i hanteringen av ekonomin. Borgarpressen jublar. Det gör inte Per Lindvall på E24. Han inser, liksom fler borde, att Borg för en högst oansvarig ekonomisk politik.
Finanserna går allt bättre, men Borg väljer att spara i ladorna.
"Vi sparar för mycket, då dessa sparmedel har mycket svårt att leta sig till några riktiga produktiva investeringar i den privata sektorn. Istället jagar de bara upp priserna på befintliga finansiella tillgångar, fastigheter och aktier eller letar sig till redan överhettade tillväxtländer.
Sverige har nämligen, liksom många andra länder, exceptionellt goda förutsättningar för att göra stora offenrliga investeringar. Det kan exempelvis vara infrastruktur, utbildning, forskning, rättsväsende eller varför inte integration av nysvenskar. " skriver Per Lindvall.
Även en icke-ekonom som jag kan ju räkna ut att man får mer utväxling på pengarna genom att investera dem i viktiga samhällsfunktioner, som vi ständigt talar om att vi behöver, än att i första hand skriva av statsskulden. Vi behöver ju verkligen investeringar i det offentliga. Men Borg tror väl att marknaden fixar det av sig självt. Det har han ju alltid trott.