Gärningsmannen har tolkningsföreträde

Nu har hovrätten frikänt den polis som med hund och batong misshandlade en man "som hon kände sig hotad av". Tingsrätten fällde polisen för övervåld.
Hovrätten valde däremot att gå på polisens "uppfattning av att hon kände sig hotad". Detta trots tydliga bildbevis på hur hon besinningslöst slog den redan liggande mannen med batongen medan han förtvivlat försökte hålla hunden ifrån sig.
Men detta utslag från hovrätten förklarar en hel del av frikännanden i andra mål, såsom våldtäkt. Det är ju alltid den anklagade våldtäktsmannens bild av hur han "uppfattat situationen" som har tolkningsföreträde i hovrättens värld. Hävdar vederbörande att han uppfattat att offret var med på det hela, är det den tolkningen som gäller. Det har vi sett alltför många exempel på, även i rätt glasklara fall.

Blogg tar över nyhetsförmedling

Sverige har sagt ja till palestiniernas observationsstatus i FN. Bra. Men det är märkligt hur "lata" journalister har blivit. Carl Bildt bloggar. Alltså citerar man hans blogg rakt av. Ingen möjlighet att ställa följdfrågor, fördjupa sig.
Det är ju bekvämt för Bildt förstås och mycket effektivare än alla pressmeddelanden som oftast åker direkt i papperskorgen. Tidningarna återger precis det han skriver, utan egen vinkel eller ambition att få veta mer om bakgrund eller resonemang. Om man fortsätter på detta sätt och låter Carl Bildt hänvisa till sin blogg istället för att ställa upp på intervjuer, har politikerna plötsligt tagit över hela tolkningsföreträdet.
Många av regeringens ministrar bloggar idag. Det är en oroande utveckling om fler får samma genomslag som Carl Bildt.

S=med moderaterna light

Nu får vi veta att S också vill sänka bolagsskatten, de vill också satsa på forskning och skola och infrastruktur, bara lite mer eller mindre än moderaterna beroende på vad det gäller.
Snart är de till förväxling lika.
Vinst i vården - ja, men inte till alla
Oj, nu satsade Borg på infrastruktur - så oansvarigt att satsa så mycket.. Fast S vill också satsa, men regeringens satsning räcker inte enligt dem.
Ja, visst ska det ställas krav på sjuka och arbetslösa - fast inte lika hårt som M.
Trovärdigheten för socialdemokraterna sjunker för varje punkt de presenterar.
Föreslår att de inför nästa budget presenterar sitt budgetförslag före regeringen så har de i alla fall tolkningsföreträdet.
Eller så kan de sjunga tvåstämmigt med Borg.

Rätt verklighetsbeskrivning vinner val

Nu börjar t o m SvD:s ledarskribenter tycka att begreppet förnyelse låter dammigt. De som allra ivrigast försökt övertyga oss om att de s k Nya moderaterna var något annat än de gamla. Och som tjatat och tjatat om att socialdemokraterna måste förnya sig. Det gjorde de ju på 90-talet och blev moderaterna light, vilket de dessvärre verkar vilja fortsätta vara.
De som kommer att vinna nästa val är de som kommer närmast i att beskriva den verklighet som människor känner igen sig i och också vilja göra något åt det.
Här är det uppenbart att moderaterna helt tappat tolkningsföreträdet. Väldigt få känner igen sig i den bild de försöker ge av Sverige. M:s partisekreterare Kent Persson har ju kommit ut som ännu en historierevisionist i moderaternas led, genom att påstå att moderaterna aldrig pratat om massarbetslöshet. Och det var ju så kort tid som för sex år sedan. Desperationen är uppenbar.

Men det som sipprar ut från S-högkvarteret lovar inte heller gott.
Den som vågar satsa på en offentlig sektor (det är ju det enda sätt stat och kommuner kan skapa jobb på) utan att gå omvägen runt riskkapitalister och löften att kreti och pleti kan starta skolor och vårdcentraler vare sig det finns behov av det eller inte, kanske har något att vinna.

Vi mår dåligt av politiskt hyckleri

Staffan Heimerson har hittat en lista på världens lyckligaste folk. Han konstaterar förvånat att de länder som toppar listan är f d utvecklingsländer, numera s k tillväxtekonomier. Sålunda toppas listan av Indonesien, Indien, Mexico, Brasilien och Turkiet. Alla växande ekonomier, men också växande demokratier.
Nu vet man ju inte hur frågorna ställts av tankesmedjan Ipsos som gjort undersökningen. Men Europas länder kommer en bra bit ner på listan av de 24 undersökta länderna. Sverige hamnar på 13e plats.
Vad beror nu det här på?
Jag har en teori. I länder där folk kan se en ljusning, att de faktiskt kommer att få det bättre, upplever man att livet har mer att bjuda och man själv kan få chansen. Så resonerade t ex östblocket i sin iver att gå med i EU.
Men i länder i ekonomisk nedgång och där man ser välfärden minska, upplevs det motsatta. Det är dessutom mycket svårare att gå från att ha haft det väldigt bra, till något sämre. Ryssland är ett klassiskt exempel. Där gick omställningen alldeles för fort, nyliberaler och roffare fick tolkningsföreträde och människor upplever inte att den s k friheten från det totalitära systemet gett dem så väldigt mycket mer (men nu vågar de protestera i alla fall).
I Sverige ser vi ju väldigt påtagligt hur klyftorna växer med ökande utanförskap och arbetslöshet och den cynism regeringen visar mot människor som har det svårt. Hyckleriet blir alltmer uppenbart och vi mår dåligt av det.
Därför sjunker vår placering på lyckobarometern. Även om man får ta resultatet med en nypa salt.

Försäkringskassans kafkalika regler

Man orka snart inte med våra institutioner och deras stelbenta regeltolkning (om det nu är en regel eller bara idioti).
Försäkringskassan kan kräva den flicka som tvingats spela psykiskt sjuk och hållits isolerad i hemmet av sin pappa på de pengar som pappan fått ut varje vecka (25 000 kr) för att "vårda" henne. Ett annat exempel är att en nioårig flicka fått krav på sig att betala tillbaka 600 000 kr som hennes pappa misstänks ha tillskansat sig genom fusk.
Vem har skrivit denna regel (om den finns)? Det är ju faktiskt inte barnet som fått pengarna, det är ju vårdnadshavaren. Och det är vårdnadshavaren som gjort sig skyldig till bedrägeri. Är det åter Försäkringskassan som har tolkningsföreträde framför rättsexpertis, barnkonvention och sunt förnuft, liksom att deras läkarutlåtanden kan slå ut intyg från läkare som verkligen träffat patienten.
Fallet med nioåringen har gått upp i kammarrätten. Tänk vilken tid och pengar som läggs ned på att utreda om barnet ska bli skadeståndsskyldigt, när föräldern begått ett så självklart moraliskt övergrepp. Vår värld blir alltmer kafkalik.

Juholt och egenintresserade journalister

Och så blev Juholt intervjuad i Agenda. Han verkar i alla fall ha ett socialt patos. Men journalisten var bara intresserad av om han skulle höja eller sänka skatter. När Juholt försökte förklara att skatter inte är ett självändamål, utan ska användas till någonting, fortsatte journalisten att tjata om ifall förmögenhetsskatten höjs eller ej. Sedan fick två andra besserwisserjournalister, K G Bergström och Margit Silberstein förnumstigt fundera över hur Juholts besked skulle påverka storstadsväljarna och "det blir nog svårt" om han ska höja skatten eller ta bort rut-avdraget, enligt dem. Som om storstadsväljare (eller väljare överhuvudtaget för den delen) bara ser till sina egna mest egonära intressen. Som om ingen med 40 000 i månadslön skulle kunna lyfta blicken och se hela samhället och vart det barkar hän. Men som man känner sig själv känner man andra. Det är ingen tillfällighet att arbetsmarknadsjournalistiken fått lämna plats åt "kvällsandakten" i form av A-Ekonomi (skulle inte det försvinna? Eller har egenintresset styrt igen?), där någon hundradel upp eller ner på börsen är viktigare än att prata om hur arbetsmarknaden ser ut idag. Och journalisterna har ju alltid tolkningsföreträde. Juholt kommer att få en tuff match när de känner rut-avdraget hotat.

Alliansen talar ett språk de inte förstår

Det pratas om visionslöshet i detta val. Och det är inte så konstigt. Moderaterna vill inte prata högt om sin vision, som de är på god väg att genomföra och som Reinfeldt skisserat i sin bok "Det sovande folket". Men den visionen vinner man inga val på och därför kom någon smartnisse hos M på att man skulle använda socialdemokraternas vokabulär, prata om arbetarparti och välfärd.
Det har haft till effekt att S och V fått svårigheter att tala om visionen av det goda samhället, eftersom det är vad M säger. Med de kompakt borgerliga medier vi har, har M också fått tolkningsföreträde på de här områdena. Dessutom beskrivs det som att S och V kommer med gammal skåpmat när de för fram idéerna om välfärd för alla. Det har de ju alltid sagt. Det nya är att moderaterna säger det och media är bara intresserade av nyheter.
Ett exempel på att alliansen inte vet vad de talar om är vad Hägglund ídag skriver på DN Debatt: "Välstånd skapas nämligen inte av fördelningspolitik utan av sådant som en levande arbetsmoral, solidaritet och hederlighet".
Han har inte ens förstått att arbetsmoral, solidaritet och hederlighet frodas bättre i ett samhälle utan stora samhällsklyftor. Se bara på de länder som har väldigt stora klyftor och dit vi också är på väg (t ex s k välfärdssamhällen som USA och Storbritannien): Hög brottslighet, otrygga arbetsplatser, segregation inom boende och skolgång.
Det är detta slutduellerna borde handla om. Skippa siffrorna och ställ alliansen mot väggen om vart vi de facto är på väg!