Välgörenhetsreform - en vision från 30-talet

AB:s Fredrik Virtanen pekar idag ut ännu en skattesänkarreform för de välbeställda som regeringen genomför med början 1 januari 2012. De som skänker pengar till välgörenhet får göra skatteavdrag på 25 procent. Jag har tidigare skrivit om detta . Detta är en typisk reform tillbaka till 30-talet och tidigare, då välgörenhet och allmosor var det som kunde rädda de fattiga och utsatta.
Det är märkligt att höra Reinfeldt & co håna Håkan Juholt med att hans vision är gammal skåpmat från 70-talet. Det var den tid då Sverige var mest jämlikt, då visionen var att alla skulle få tillgång till välfärdstjänsterna.
Men Reinfeldts vision handlar om ett samhälle som fanns på 30-talet. Det är mer av "klara dig själv", tro inte att samhället ska hjälpa dig om du är sjuk eller arbetslös för länge.
Hela idén hos alliansen (moderaterna) är att skattemedel ska överföras i privata händer på det ena eller andra sättet. Därför tycker Borg det är häftigt att betala skatt.

Ingen förnyelse på högerns villkor

Vad man kan glädjas åt i samband med valet av Juholt och hans installationstal, är att högern börjar bli nervös. De kan inte nog understryka hur gammaldags och visionslöst talet var. Arkelsten efterlyser ordet "förnyelse". Men förnyelsen i socialdemokratin skedde på 90-talet, då marknadsliberalism var ordet på modet. Då började sossarnas kräftgång på allvar. Nu kan var och en se vart denna liberalism leder. Därför blev inte bara socialdemokrater glada när de hörde Juholts tal. Och den s k förnyelsen i moderaterna är ju bara retorisk, det har vi också kunnat konstatera. Det enda som hänt är att skatterna sänkts mer än Bo Lundgren någonsin vågat drömma om och att de skatter som finns kvar i stor utsträckning går till den lekstuga av i många fall oseriösa kapitalister den offentliga sektorn förvandlats till. Att socialdemokraterna ska stödja detta är högerns bild av socialdemokratisk förnyelse. I bästa fall sätter Juholt punkt för detta.

Det handlingsförlamade EU

EU bygger nu sin nya stora utrikestjänst EEAS. Byråkrater tillsätts på löpande band. Visionen är ett starkt, enat Europa, som kan tala med en röst i säkerhets- och utrikesfrågor. EU ska bli en tydlig röst i FN och tala för hela Europa.
Det lär nog förbli en vision. När det verkligen gäller har Europas länder egna agendor och intressen. Vi ser nu ett handlingsförlamat EU som på sin höjd kan fördöma det som sker i Libyen. Sen kommer vi som vanligt att säga "aldrig mer" och tala högstämt om demokrati.
Det visar sig gång på gång. Det enda EU klarar av är att peta i sånt som det ändå inte bör lägga sig i, som antalet träd i hagar och liknande.
Sveriges största fråga i EU gäller snus. EU vill förbjuda svenskt snus att säljas. Varför snus och inte tuggtobak kan man fråga sig. Men egentligen är det en petitessfråga. Det som EU möjligen skulle göra var i så fall att minska den totala försäljningen av tobak från en allmän folkhälsosynpunkt. Men EUs motto är egentligen att allt ska få säljas fritt i EUs inre marknad, skadligt eller ej. Så det här med snuset är ännu en obegriplighet.
Sverige är en stor nettoinbetalare till EU. Får vi något igen?

Alliansen talar ett språk de inte förstår

Det pratas om visionslöshet i detta val. Och det är inte så konstigt. Moderaterna vill inte prata högt om sin vision, som de är på god väg att genomföra och som Reinfeldt skisserat i sin bok "Det sovande folket". Men den visionen vinner man inga val på och därför kom någon smartnisse hos M på att man skulle använda socialdemokraternas vokabulär, prata om arbetarparti och välfärd.
Det har haft till effekt att S och V fått svårigheter att tala om visionen av det goda samhället, eftersom det är vad M säger. Med de kompakt borgerliga medier vi har, har M också fått tolkningsföreträde på de här områdena. Dessutom beskrivs det som att S och V kommer med gammal skåpmat när de för fram idéerna om välfärd för alla. Det har de ju alltid sagt. Det nya är att moderaterna säger det och media är bara intresserade av nyheter.
Ett exempel på att alliansen inte vet vad de talar om är vad Hägglund ídag skriver på DN Debatt: "Välstånd skapas nämligen inte av fördelningspolitik utan av sådant som en levande arbetsmoral, solidaritet och hederlighet".
Han har inte ens förstått att arbetsmoral, solidaritet och hederlighet frodas bättre i ett samhälle utan stora samhällsklyftor. Se bara på de länder som har väldigt stora klyftor och dit vi också är på väg (t ex s k välfärdssamhällen som USA och Storbritannien): Hög brottslighet, otrygga arbetsplatser, segregation inom boende och skolgång.
Det är detta slutduellerna borde handla om. Skippa siffrorna och ställ alliansen mot väggen om vart vi de facto är på väg!