Maud Olofsson bekräftar regeringens kännedom om Nuon

Maud Olofsson vägrar komma till KU. Som om det vore den självklaraste sak i världen. Hellre att bli den första ministern (även om hon är f d)som inte infinner sig till riksdagens kontrollorgan när hon blir kallad, än att lämna ut sin f d chef och sina kollegor.
För det är förstås det det handlar om. Om hon kommer till KU tvingas hon tala om att regeringen (åtminstone de närmast sörjande i alliansen) kände till och godkände den här affären. Och därmed framgår det att dessa har ljugit om sin medverkan till Sveriges sämsta industriaffär någonsin.
Och som lök på laxen springer Annie Lööf ut och säger att det har sossar minsann också gjort (vägrat komma till KU alltså), men det visade sig vara fel, för Göran Persson, som hon nämnde, blev aldrig kallad utan ombads uttala sig skriftligt.
Men Maud Olofsson minns väl (till skillnad från minnet när det gäller Nuonaffären)när Carl Lidbom (s) blev bannad i KU av moderate Anders Björck.
Dock ökar inte trovärdigheten av det här agerandet. Tvärtom utgår man ju från att det är precis så som hon försöker undvika att säga. Den här regeringen är ju känd för sina usla affärer med olika utförsäljningar av verksamheter som inbringat miljoner till statskassan, samtidigt med en övertro på marknaden, så slutsatsen är självklar:
regeringen visste om Nuonaffären. Det har Maud Olofsson bekräftat med sitt beteende.

Alliansen skyller ifrån sig

Fredrik Reinfeldt blir alltmer patetisk. Nu skyller han de ökade inkomstklyftorna på Göran Persson. Ja, Persson inledde det hela, men under Reinfeldt har klyftorna ökat etter värre.
Det är en märkligt trend detta inom alliansen, att alltid skylla ifrån sig. Det ger inget vidare sympatiskt intryck. Nyss försökte Reinfeldt skylla Nuon-affären på Maud Olofsson och när inte detta fungerade talar han om en S-kampanj. So what? Som om det har något med sakfrågan att göra.
Jan Björklund skyller de sjunkande skolresultaten på 70-talets flumskola. Men det var först med kommunaliseringen, skolpengen och skolor med vinst som mål, som resultaten har sluttat brant nedåt. Och de senaste sex åren har visat på en skola helt utan styrsel. (Och nu tävlar M och FP om vilka som kan ge betyg vid lägst ålder. Betyg är bara bra om skolan är rättvis och lika över landet och framför allt inte drivs av vinstintresse).
Filippa Reinfeldt skyller på tjänstemän och andra politiker trots att hon är högsta ansvarig för landstingsvården. Vårdvalet är en katastrof (läs Maciej Zarembas artikel i söndagens DN), men som Karin Pettersson skriver i dagens AB - alliansen förnekar hur samhället ser ut. Alla deras reformer har kommit på skam. Det är klart att det är svårt att ta in att teorin och verkligheten är så långt från varandra.
Man kan bara hoppas att väljarna gör det.

En familjestrategi

Filippa Reinfeldt vill inte ta ansvar för vårdsituationen i Stockholm. Patientsäkerheten på sjukhusen har gått förlorad medan lätt förkylda kan välja mellan femtielva vårdcentraler, gärna i innerstan eller norrort.
Hennes f d man, statsministern, har samma attityd till ansvar. Det var ju Maud Olofsson som hanterade Nuonaffären. Visserligen sa vi OK, men det är ju en centerfråga, de har ju ansvar för Näringsdepartementet. Ungefär så tycks Fredrik Reinfeldt tänka. Det är bara när det är dags för debatt med Löfven som hela regeringen blir intressant. Han, som inte ens sitter i regeringsställning, måste presentera ett regeringsalternativ innan Fredrik ställer upp.
Filippas och Fredriks strategi är FEGHET. De gömmer sig bakom andra. De ska bara synas i positiva sammanhang. Två sorgliga figurer som styr över snabbt rämnande fögderier. Vill svenskar och stockholmare ha sådana ledare?

Reinfeldt vägrar (vågar inte) ta ansvar

Löfven gick till attack mot Reinfeldt idag apropå Vattenfalls affärer. (Intressant nog har den artkeln tagits bort från Svd Näringslivs nätsida). Hans poäng var att Reinfeldt måste ha känt till hur Maud Olofsson slösade bort 97 miljarder av skattebetalarnas pengar. Och om han inte gjorde det är det lika illa. Han är ju regeringschef och det verkar ju otroligt om regeringschefen inte känner till affärer av den digniteten.
Detta apropå att Reinfeldt vägrar kommentera affären och hänvisar till sitt avgångna statsråd. Hur feg får man bli som regeringschef?
Samtidigt har han mage att säga att han inte vill debattera med Löfven förrän denne talar om vilken regeringskonstellation han ställer upp med och att han, Reinfeldt, minsann ska representera hela regeringen. Men det gör han ju inte!
Denna svindlande affär har ju inte upphört att existera för att Maud Olofsson slutat. Reinfeldt har det högsta ansvaret för vad hans statsråd tar sig till och att hänvisa eller skylla på andra visar bara vilken usel chef han är. Och om han menar att näringsdepartementet är centerns fögderi är det ju ännu värre. Då har vi fyra regeringar.
Att ta ansvar är regeringens absolut svagaste sida.

Borg tömmer statskassan i privata fickor

"Vi har klarat finanskrisen", ropar Borg. Och han får applåder för att Sverige inte är lika bankrutt som USA , Grekland, Spanien m fl. Än alltså. Att vi inte är det beror till stor del på att han kom till makten med överskott i finanserna och en ekonomi i balans.
Sedan dess tömmer han statskassan i privata fickor. Det intressanta med alliansens privatiseringar är ju att de finansieras med skattemedel. Alla privatiseringar i vård, skola och omsorg finansieras ju fortfarande av offentliga medel. Med den skillnaden att offentlighetsprincip och meddelarfrihet inte längre gäller. Så bekvämt.
Dessutom subventioneras privata företag för att göra privata tjänster (RUT) för att folk inte vill betala vad det kostar. Inte kan jag gå till frisören och få avdrag fast jag tycker det är dyrt, eller ta taxi för en lägre kostnad.
Maud Olofsson skriker om att unga ska starta företag. Har hon inte förstått att det krävs kapital för att starta ett företag. Och i vår kvartalsekonomi måste vinsten komma väldigt fort om någon ska våga satsa egna pengar. Våra gemensamma pengar däremot satsas gärna i privata projekt, men väldigt få investeringar görs för det allmännyttiga, typ omställningar för ett miljövänligare samhälle.
Skattesänkningarna kommer att nå sin kulmen. Sen handlar det om avgifter på allt. Om fyra år är vi där med fortsatt allians.