Religion till en viss gräns

Hanne Kjöller tar i en ledare i DN upp den intressanta frågan om man kan vara barnmorska och abortmotståndare. En barnmorska har nämligen anmält ett sjukhus till DO för att hon, trots sin tro, måste assistera aborter.
Den här barnmorskan har säkert valt det här yrket för att det är det mest positiva man kan göra på ett sjukhus: hjälpa nytt liv till världen. Men väldigt många yrken innehåller arbetsuppgifter som är mindre kul, intressanta eller svåra att genomföra. På barnmorskeutbildningen måste även denna person ha fått veta vad som ingår i en barnmorskas uppgifter (bl a att assistera vid aborter, åtminstone vid mindre sjukhus). Att vägra utföra arbetsuppgifter som ingår i jobbet kallas på många arbetsplatser arbetsvägran och är skäl för uppsägning.
Så varför är just religiös tro ett undantag? Det finns många tillfällen då man mycket väl kan ta hänsyn till religiös tro. Det gäller t ex att man serverar speciell mat till personer som tror vissa saker (om det inte strider mot svensk djurskyddslag). Men detta kan inte gälla i alla sammanhang. T ex inte i vår svenska obligatoriska skola. När jag gick i skolan var t ex judar undantagna från kristendomsundervisningen, vilket var rimligt då de inte delar denna tro. Men det är inte rimligt att bli befriad från religionsundervisning som handlar om alla religioner. Det är en kunskap som tillhör den allmänbildning alla bör få med sig.
I vissa yrken finns krav på vissa uppgifter och vissa kläder. Det är inte heller rimligt med undantag från detta om det kan äventyra arbetet. Är religionen viktigare får man välja ett annat yrke. Så är det bara.

Skilj på religion och tradition

Är vi beredda att älska juden och muslimen frågar idag ett antal kristna ledare på DN Debatt. De tar bl a som intäkt för latent islamofobi och antisemitism att Sverige är det enda landet i EU som förbjudit kosher- och halalslakt.
"Hållningen borde vara största möjliga frihet för varje religiös människa att leva ut sin religion och tradition, så länge det inte kränker någon annan", skriver de bl a.
Ja, men i fallet med olika slaktmetoder bryter dessa faktiskt mot svenska djurskyddslagar. Och de är instiftade pga att människor i Sverige tycker det är viktigt att djuren inte ska lida i onödan vid slakt (fast nog lider de rent psykiskt). Det är bara att respektera det!
Jag är för att människor ska få utöva sin religion. Men tradition är något annat. Tradition är alltifrån dans kring majstången vid midsommar till att små pojkar ska omskäras. Alla traditioner är därmed inte av godo ur ett människorättsperspektiv. I Sverige har vi avskaffat många av de traditioner som på olika sätt varit knutna både till religion (husförhör) och t ex att människor måste ha huvudbonad utomhus (ända in på början av 60-talet hade både kvinnor och män hatt eller i kvinnornas fall sjalett och i männens keps när de gick ut, annars ansågs man bryta mot oskrivna gamla traditioner om "hur det skulle vara").
Jag känner mig inte islamofobisk eller antisemitisk för att jag tycker att man ska plåga djur så lite som möjligt vid slakt och jag tycker att varje människa själv måste få välja om han vill bli omskuren och det vid en ålder då man är mogen att fatta ett sådant beslut.
M a o; skilj på religion och tradition.