Positivt för kvinnor

Två positiva nyheter idag i det oftast nattsvarta nyhetsflödet.
En folkomröstning om rätt till abort kan komma att hållas i Irland nästa år. Dagens lagstiftning i Irland tillåter ingen form av abort, inte ens vid våldtäkt eller incest. Att ta ett abortpiller kan ge 14 års fängelse, enligt artikel i AB. Det är ju helt perverst att ett EU-land kan tillåtas att ha sådana medeltida regler. EU som annars är inne och tafsar på hur lekplatser ska se ut och liknande petitesser som bör vara upp till medlemsländerna själva. Men när viktiga frågor om mänskliga rättigheter (ja, rätten till sin egen kropp är en sådan) då blir det svårt. Det gäller migration också.
Men som sagt, nu kanske de irländska kvinnorna äntligen får en chans att bestämma själva.
Och Saudiarabien ska tillåta kvinnor att köra bil. Vilket framsteg i denna ruttna monarki där medeltiden ännu råder mitt i rikedom och överflöd för de få. Det är ingen tillfällighet att deras tideräkning fortfarande är 1400-tal. Men nu öppnas en liten springa till ett modernare liv för många saudiska kvinnor. Man kan bara hoppas att den medeltida lagstiftningen i andra sammanhang också ska ändras. Men upplysningstiden kommer ju inte förrän på 1700-talet, så det lär väl dröja.....

Vart är vi på väg?

En vecka med Trump och han har redan bestämt att dra tillbaka allt federalt stöd till organisationer som arbetar med abort, preventivmedel och sexualupplysning. Han har aviserat att riva upp ett antal handelsavtal med andra länder och att bygga sin idiotiska mur.Dessutom är han beredd att godkänna tortyr (adjö demokrati). Därtill "krig med medierna" som Trump uttrycker det.
I Ryssland bestämmer duman att tillåta våld i hemmet, dvs att män får slå kvinnor.
Och här i Sverige ska nu moderaterna samtala med sverigedemokraterna. De får säkert sällskap av KD. Är ett nytt rasistiskt block på väg att bildas i svensk politik? Trots Kinberg Batras ivriga ord om att hon vill regera med alliansen, verkar övrig allians (förutom KD) ganska ointresserade i ett läge där SD är en part. I bästa fall splittras alliansen, i värsta fall stärks högerfalangen ytterligare.
En vecka med idel dåliga nyheter. Och den förre presidenten i Sovjetunionen, Michail Gorbatjov, varnar i Time Magazine för att världen står närmare ett (kärnvapen)krig än sedan kapprustningen på 60-talet. Vart är vi på väg?

Fäll inga tårar för samvetsöm barnmorska

En person som vill arbeta som barnmorska, men fått nej då hon vägrar utföra aborter, har dragit sitt fall till Arbetsdomstolen, sedan kammarrätten gett arbetsgivaren rätt.
Men detta är inte en enskild persons kamp. Den backas i själva verket upp av abortmotståndare på internationell nivå. För varför vill en person bli barnmorska om samvetet är så starkt, att man inte är beredd att utföra de arbetsuppgifter som ingår? Hon bör ju ha förstått detta redan under utbildningen.
Så fäll inga tårar för Ellinor Grinmark, hon har hela världens abortmotståndare med sig. En barnmorska som inte vill bidra till de val enskilda kvinnor gör om sina kroppar, har inget på en BB-klinik att göra.
Samtidigt har USA fått en president som på sin första arbetsdag skriver under ett dekret där pengar förbjuds slussas till organisationer, både inhemska och internationella, som arbetar med aborter, preventivmedelsrådgivning och sexualupplysning (vilket ju i sig är ett sätt att motverka abort). Därmed dömer han tiotusentals kvinnor till illegala aborter som kan skada och döda dem. Varje framsteg för kvinnors sak måste ständigt försvaras, inte minst mot det gubbvälde USAs nya administration utgör.

Män är ett utvecklingshinder

Jag bläddrar i UNFPAs (FNs befolkningsorgan)senaste rapport. När man tittar på statistiken blir en sak väldigt tydlig: Män utgör ett allvarligt utvecklingshinder.
När det gäller mödradödlighet t ex: De flesta fallen av mödradödlighet sker i länder där kvinnor könsstympas. Men det är kvinnor som könsstympar andra kvinnor invänder någon. Men skälet för könsstympningen är att kvinnor inte blir gifta om de inte är stympade. Så det är män som måste visa att de inte vill ha könsstympade kvinnor för att få bukt med problemet.
Färre kvinnor i världen får utbildning än män. Studier visar att utbildade kvinnor föder färre barn. Men också i fattiga familjer är det så att en kvinnas eventuella inkomst går till barnen, medan män ofta satsar på saker, som radioapparater, cyklar eller liknande till sig själva.
I många länder med starka religiösa inslag är både preventivmedel och abort förbjudna. Det hindrar dock inte män från att göra kvinnor med barn. Ofta med följden att kvinnan gör en illegal abort med risk för liv och lem.
Barnäktenskap är ett annat fenomen som främst drabbar flickor. I många länder vill män gifta sig med mycket unga flickor. De kommer då aldrig att få utbildning och chans att utveckla sin potential. Och många dör i barnsäng för att de fått barn för tidigt.
Våld i nära relationer drabbar också främst kvinnor. När argumenten tryter tar män till nävarna. Eller psykning.
Och den värsta formen av våld, krig, är det i princip alltid män som står för. Och i nutidens krig är det civila som drabbas mest. Inte minst via sexuella övergrepp som begås av krigförande män.
Trots dessa hinder finns det en sak som kvinnor har en fördel i (om det nu är en fördel): De lever i genomsnitt längre än män. Endast i två länder lever män ett par år längre, i Botswana och Swaziland. Skälet är att dessa två länder hör till de mest drabbade av hiv/aids. Och kvinnor är känsligare för viruset än män.
Därför är jämställdhet en av de viktigaste utvecklingsfaktorerna. Och där har män en viktig roll att spela. Jämställdhet handlar lika mycket om män som kvinnor. Leve de män som inser det!

Samvetsklausul leder till sluttande plan

Kronobergs landsting har röstat igenom en samvetsparagraf för barnmorskor som inte vill utföra aborter. KD har lagt en motion som fått stöd av övriga alliansen. De rödgröna röstade emot.
Det enda yrke där det tidigare funnits en samvetsparagraf är präst. Präster som inte ville samarbeta eller prästviga kvinnliga präster kunde slippa det. Det var också horribelt då Svenska kyrkan var statlig. Statliga tjänster kan inte diskriminera på detta sätt. Då får man söka sig någon annanstans med sin tro. Men nu är kyrkan skild från staten, så nu får man väl agera hur man vill.
Också inom landstingen har man en offentlig anställning. Då gäller de principer som lagen föreskriver. Att man av samvetskval säger nej till att utföra aborter, gör det omöjligt att vara barnmorska. Det är som om ett Jehovas vittne skulle vara läkare och vägra utföra blodtransfusioner på grund av sin tro.
Att tillåta en samvetsklausul i ett landsting kan lätt leda ut på ett sluttande plan. Varför ska just anställda i detta landsting få vägra utföra aborter, det kanske finns fler som känner så, som gärna vill bli barnmorskor, men som avstått pga av just dessa arbetsuppgifter. Då bör det väl gälla överallt? Och så står kvinnorna där igen, i köer som gör att man kanske inte hinner få abort före 12:e veckan som de flesta får idag. Istället skjuts aborterna fram i tid, vilket gör ingreppen svårare.
Vi har en lag om fri abort och den ska följas.

Bara Vänsterpartiet vågar utmana

I "Debatt" häromdagen pratade man om att partierna är så lika, kallade de stora partierna socialmoderaterna osv. Det är olyckligt. Moderaterna har naturligtvis ett intresse av att folk tror att de är detsamma som socialdemokrater fast med skattesänkningar. Det är den tes de drivit i snart åtta år. De har talat om att de värnar om "välfärdens kärna". Vari den består har dock varit svårt att få reda på. Det handlar i alla fall om något i klass med vindruvskärna.
Det finns riktiga socialmoderater, som Vidar Andersson, Varför blir inte karln utesluten? Men annars har ju socialdemokraterna allt att vinna på att berätta vilket samhälle de står för. Det borde ju i princip vara allt som alliansen står för. Och oavsett vad alliansen säger, så talar verkligheten emot dem. Så varför är det så svårt att vara tydlig med att det här samhället, med de ökande klyftorna vill vi inte ha. Därför kommer vi att satsa på välfärden genom att faktiskt gynna dem som nu inte gynnats på åtta år och det är andras tur att betala.
Alliansen aviserar nu vissa skattehöjningar för att de förstått att människor är missnöjda med att klyftorna ökar. Men alla deras förslag handlar om skatter som alla betalar oavsett inkomst. Att t ex ta bort rut är fullständigt otänkbart för alliansen. Man gallskriker om att jobb försvinner. Ja, men om jag har en presentbutik som inte bär sig för att kunderna är för få och inte vill betala vad det kostar att ha denna butik, då slår den igen. Detsamma borde väl gälla för städbolag. Att bygga sitt företag på subventioner är ingen bra affärsidé. Men törs sossarna ta bort rut?
I själva verket finns idag bara ett arbetarparti, nämligen vänsterpartiet. Begreppet arbetarparti börjar bli obsolet, inte minst när moderaterna börjar kalla sig det. Snarare ett parti för låginkomsttagare och arbetslösa. Alla de som far illa i ett arbetsliv där girigheten tagit över alla gemensamma överenskommelser och alltfler arbetsgivare väljer att strunta i. Men också för alla oss som tycker att ett bra samhälle tar hand om sina medborgare, oavsett deras situation. För det gynnar cokså oss som redan har det bra.
Vänsterpartiet är idag det enda parti som utmanar kapitalet inom vård, skola och omsorg. SOm vågar tala om att det kommer att kosta en del att komma tillbaka till den välfärd vi en gång hade. Den kanske inte heller kommer att se ut som förr, men dess syfte är fortfarande att vara det trygghetsnät som träder in när människor har det svårt. Men också att garantera de reformer som faktiskt uppnåtts på olika områden inom välfärden (föräldraledighet, fri abort m m). Och man ska fortfarande kunna välja pedagogiska former för undervisning, såsom montessori och waldorfs, musikskolor och idrottsgymnasier. De fanns faktiskt före riskkapitalisternas tid också.

Varje steg mot jämställdhet är politiskt

Äntligen har fokus börjat hamna på männen i jämställdhetsdebatten. Regeringen har t o m gjort en särskild utredning, "Män och jämställdhet", som presenterades häromdagen av utredaren Svend Dahl.
Det är nämligen männen som saknats i diskussionen om jämställdhet. Att frågorna från början drevs av kvinnor är ju ganska naturligt, det är kvinnorna som missgynnats i ett ojämställt samhälle. Men för att män och kvinnor ska bli jämställda krävs att båda parter medverkar. Och att vi inte kommit längre handlar mycket om att män tyckt att jämställdhet är en kvinnofråga. Något kvinnor kan hålla på med.
Och det har vi vi gubevars gjort. Men inte alla kvinnor förstår vikten av opinionsbildning kring de här frågorna. SvDs ledarskribent Naomi Abramowicz verkar inte göra det. Hon frågar sig: "Men bör verkligen bristande jämställdhet, som beror på människors fria val, åtgärdas med politiska förslag? Är det ens möjligt?"
Hon verkar inte ha insett att alla de jämställdhetsreformer som genomförts sen 60- och 70-talet handlar om politiska förslag. Kvinnans rätt till sin egen kropp som kom med abortlagstiftningen 1974, utbyggnaden av daghemmen (kvinnors fria val att arbeta trots att de har barn), införandet av pappamånad (så att män i alla fall kan välja att vara hemma om de vill) osv.
De flesta viktiga steg i jämställdhetsarbetet har föregåtts av intensivt politiskt arbete. Och det finns hela tiden motkrafter mot reformerna. Just nu börjar abortmotståndarna vädra morgonluft. Ännu ett hot mot "det fria valet".

Religion till en viss gräns

Hanne Kjöller tar i en ledare i DN upp den intressanta frågan om man kan vara barnmorska och abortmotståndare. En barnmorska har nämligen anmält ett sjukhus till DO för att hon, trots sin tro, måste assistera aborter.
Den här barnmorskan har säkert valt det här yrket för att det är det mest positiva man kan göra på ett sjukhus: hjälpa nytt liv till världen. Men väldigt många yrken innehåller arbetsuppgifter som är mindre kul, intressanta eller svåra att genomföra. På barnmorskeutbildningen måste även denna person ha fått veta vad som ingår i en barnmorskas uppgifter (bl a att assistera vid aborter, åtminstone vid mindre sjukhus). Att vägra utföra arbetsuppgifter som ingår i jobbet kallas på många arbetsplatser arbetsvägran och är skäl för uppsägning.
Så varför är just religiös tro ett undantag? Det finns många tillfällen då man mycket väl kan ta hänsyn till religiös tro. Det gäller t ex att man serverar speciell mat till personer som tror vissa saker (om det inte strider mot svensk djurskyddslag). Men detta kan inte gälla i alla sammanhang. T ex inte i vår svenska obligatoriska skola. När jag gick i skolan var t ex judar undantagna från kristendomsundervisningen, vilket var rimligt då de inte delar denna tro. Men det är inte rimligt att bli befriad från religionsundervisning som handlar om alla religioner. Det är en kunskap som tillhör den allmänbildning alla bör få med sig.
I vissa yrken finns krav på vissa uppgifter och vissa kläder. Det är inte heller rimligt med undantag från detta om det kan äventyra arbetet. Är religionen viktigare får man välja ett annat yrke. Så är det bara.

Backlash för kvinnor i EU

Nu har Litauen sällat sig till länderna med skärpt lagstiftning mot aborter. Ännu ett EU-land har förbjudit kvinnor att bestämma över sin egen kropp. Polen, Irland och Malta har samma lagstiftning. Och Spanien diskuterar att skärpa sin. Och även här i Sverige vill ju populistiska SD sänka tiden för när en abort får genomföras.
Katolska kyrkan har initierat en namninsamling för att ta upp frågan i EU. De vill diskutera ett generellt förbud mot abort i EU. Det kallas medborgarinitiativ och med tillräckligt många tusen namnunderskrifter måste kommissionen ta upp frågan.
Det kanske är bra om de får igenom det. Då kommer frågan upp på bordet och EU kan inte längre ducka för denna känsliga fråga. Och då kommer man att bli varse att merparten av EUs kvinnor inte alls står bakom inskränkning av aborträtten - tvärtom.
Eller så kanske det behövs en namninsamling till förmån för abort. Något för EUs alla kvinnoförbund (och det finns säkert män som står bakom också).

Afrikaner ska inte använda kondom

I en märklig kolumn i dagens SvD skriver Roland Poirier Martinsson om att påven hade rätt om kondomer. Vad han hade för rätt framgår dock inte, men det är väl att det är förkastligt av afrikaner att använda kondom.
Enligt Poirier Martinsson är kondomanvändning ett utslag av västlig sexualliberalism och ska därför inte prackas på afrikaner. Däremot framgår inte alls av artikeln vad afrikanerna ska göra istället för att skydda sig mot aids och oönskade graviditeter.
Poirier skriver: "Kondompropagandan inriktade sig på afrikaner med västligt beteende – fåtalet – och missade populationen där smittan verkligen spreds. Sambandet är tydligt: epidemin och kondom-användningen växte lavinartat och samtidigt i Afrika. Där det sexuella beteendet förändrades och kondomer inte förekom lyckades man vända kurvan. Detta påpekade påven."
Detta är ju rent nonsens. Smittspridningen skulle alltså minska för att man slutar använda kondom? Hör han inte själv hur det låter?
Ändå törs Poirier inte skriva att det är avhållsamhet (celibat) han förespråkar, åtminstone för afrikaner. Men den metoden fungerar knappt ens på katolska prästseminarier. Och de sexuella övergreppen inom katolska kyrkan vittnar ju om det sjuka i celibatordningen.
Istället leder påvens (alla påvars) påbud om förbud mot preventivmedelsanvändning till fruktansvärda tragedier världen över. Aids och andra könssjukdomar sprids, hundratusentals kvinnor blir oönskat gravida och går till kvacksalvare för att göra abort, för det är förstås också förbjudet. Allt detta leder till död och förtvivlan. Men vad bryr sig påven? Nu väntar nästa åldring på att bestiga påvestolen, lika okunnig om vad som händer i det riktiga livet som de föregående.

Hälsan tiger still under Borg

Jacob Rudolfsson från Svenska Evangeliska Alliansen, försvarar i ett inlägg på Brännpunkt maltesen Tonio Borg, som kritiserats för sina åsikter om abort, homosexuella och skilsmässor. Han skriver bl a: "Det är inte heller särskilt demokratiskt att villkora andra politikers övertygelser. Fri opinionsbildning kräver att även de åsikter man ogillar får ta plats. "

Självklart är inte invektiv någon bra argumentationslinje, men fri opinionsbildning måste ju också få gälla dem som ogillar Borgs åsikter.
Men Rudolfsson undviker grundkritiken. Den handlar om att en person med Borgs åsikter ska vara ansvarig för hälsofrågorna i EU - frågor som i högsta grad berör kvinnor. Det är som att sätta en klimatskeptiker som miljökommissionär. Även om han säger satt han inte kommer att motarbeta FN-besluten om sexuell och reproduktiv hälsa, finns det skäl att tro att det inte är frågor som kommer att drivas framåt under hans kommissionärsskap. Det är det debatten handlar om, inte att inte få ha vilka åsikter man vill.

Sverige stöder ultrakonservativ Borg

Ännu en trist nyhet. Regeringen har tappat ännu en boll och använder inte sitt inflytande i EU genom att rösta nej till den ärkekonservative Tonio Borg från Malta, som väntas bli kommissionär för hälsofrågor i EU. En tung post där också alla frågor som rör kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter ligger.
Fast Borg har på hemmaplan inte tyckt att kvinnor ska ha några rättigheter när det gäller sådana saker. Abortförbud i alla situationer, även vid våldtäkt och om moderns liv är i fara. Ingen skilsmässa även om kvinnan blir misshandlad (gäller förstås även män). Inget intresse att driva frågor som för framåt i de här frågorna.
I Fokus denna vecka berättar Lisa Bergman i en artikel om ett fall på Irland där en kvinna drabbades av ett utdraget missfall. Trots att hon och hennes man i tre dagar vädjade till sjukhuset om att avsluta graviditeten, möttes de av nekanden, information om att fostrets hjärta fortfarande slog och att Irland "är ett katolskt land". Det slutade med att både modern och fostret dog.
Så ser det ut i länder med hårda abortförbud. Är det personer med sådana uppfattningar vi vill ska driva dessa frågor i EU?
Sveriges EU-parlamentsledamot Cecilia Wikström har gått ut hårt mot att denna person blir vald. Trots det ser det ut som att Sverige tänker rösta ja istället för att utnyttja sin ställning som ledande inom det s k SRHR-området (sexuell o reproduktiv hälsa o rättigheter). Kanske fler länder då hakat på. Istället ser vi hur konservatismen breder ut sig i EU och gynnar bakåtsträvande krafter.

Källkritik behövs för abortnyhet

Idag har DN just nu som toppnyhet på dn.se att danska kvinnor som inte vill ha ett visst kön på sitt barn gör abort i Sverige. Jag undrar var den nyheten kommer ifrån. En privat scanningsklinik citeras av Danmarks radio. I den underliggande texten ligger att Danmark har hårdare abortlagstiftning än Sverige och här kan man göra abort till 18e veckan.
Det är naturligtvis djupt oetiskt att göra abort på grund av barnets kön (se på Kina med ett kvinnounderskott på flera miljoner). Men hela artikeln andas abortkritik. I Sverige har vi minsann inga restriktioner. Så jag frågar mig vem som placerat denna nyhet. Och om den ens är sann.

Svårt vara flicka i världen

Talibanerna måste vara de fegaste bland de fega. Hur kan vuxna karlar känna sig hotade av en ung flicka? Jo, det är klart, utbildning är makt och de här männen har ingen utbildning, de har bara sin förvridna bild av Koranen att slå ner folk med.
Idag är det Internationella flickdagen. Vi må ha kommit långt i Sverige med att ge flickor samma chans som pojkar och det visar sig ju att flickorna går om pojkarna på nästan alla områden. Så vi kanske skulle ha en särskild pojkdag, åtminstone i skolan.
Men så ser det inte ut i större delen av världen. Flickor diskrimineras nästan överallt, det är färre flickor som får gå i skolan, flickor är det oönskade könet vid graviditet i stora delar av Asien, Mellanöstern och Afrika. Abortering av flickfoster är vanligt i Asien, så nu står de där med ett stort underskott av kvinnor. Kanske det ger en uppvärdering av kvinnorna?
Flickor ska giftas bort med hemgift i många länder, vilket är dyrt för föräldrarna. Alltså är flickor en ekonomisk belastning. I många hushåll får flickorna äta sist och hoppas på att det finns mat kvar.
Och i Afrika utsätts flickorna för den otroligt perversa seden att bli könsstympade. Det skadar dem för livet och gör allt från urinering, menstruation, sex och barnafödande till ett helvete.
Kvinnofientliga religioner där 80-åriga gubbar tolkar tusenåriga böcker som tvingar kvinnor att föda oönskade barn ( t o m efter våldtäkter) eller att de skadas och dör i illegala aborter.
De ska lyda sina fäder och så småningom sina män. De får inte äga mark eller ha en egen ekonomi. Och flickor/kvinnor är känsligare för t ex hiv-smitta.
Ja, uppräkningen kan göras ännu längre om hur svårt det kan vara att vara flicka i många hörn av världen. En särskild flickdag kan i alla fall belysa dessa förhållanden.
Och talibanerna som skjutit på en ung flicka är efterlysta i hela Pakistan.
                   

Abort kommer alltid att finnas

Man kan glädja sig åt att republikanerna får minskade vinstchanser i USA-valet efter den märklige Todd Akins uttalande om att "kvinnor som våldtas kan inte bli gravida" och därför ska det inte finnas några skäl för abort.
Men det är ändå för sorgligt att en man i hans position kan yttra något så infernaliskt korkat och dessutom tro på det. Och han är dessvärre inte ensam. Många kvinnor är abortmotståndare, men jag får ändå en känsla av att merparten är män. Att de helt enkelt inte klarar av att en kvinna kan bestämma över sin egen kropp. Men jag slår vad om, att skulle dessa maktens män råka göra en kvinna som inte är deras fru med barn, skulle de ändå vara intresserade av att få saken ur världen.
Hyckleriet när det gäller abort är massivt i hela världen. Skulle män föda barnen vore det inga som helst problem med en positiv lagstiftning för abort. Och hur kan dessa män (och kvinnor) samtidigt som de tjatar om "ja till livet", samtidigt vara för dödsstraff, vilket väldigt många av dem är i USA (och även i andra länder med sträng abortlagstiftning).
Så länge män som Todd Akin och hans medförfattare Paul Ryan (Mitt Romneys vice kandidat) har makt kommer kvinnor fortfarande att dö av illegala aborter. För abort kommer alltid att finnas på det ena eller andra sättet.

Religioner med tusenårigt förtryck

Människor får gärna tro på gud och hålla religiösa högtider. Men religion får aldrig gå ut över andra. Tyvärr står i princip alla religioner förtryck (dock inte alla religiösa människor vill jag understryka). Senast nu Dalai lama, som alltid beskrivits som den gode som predikar att barnen är vårt hopp och om försoning. Men också han är homfob, motståndare till abort etc, men motivering att det finns i gamla tusenåriga skrifter. Samtliga religioner är t ex kvinnofientliga. Enligt dessa läror ska kvinnan alltid underkasta sig mannen, inte bestämma över sin egen kropp etc. Längst i detta kvinnoförtryck går islam, där hela stater, som t ex Saudiarabien, tvingar kvinnor att gå klädda i heltäckande kläder, som inte låter dem gå ut utan manligt sällskap, gifter bort dem utan deras samtycke etc. Det är viktigt att vi här i Sverige, i rädsla för att bli kallade islamofober, inte ställer upp på dessa förtryckande uttryck för islam. Vi hade sådana seder även i Sverige för hundra år sedan, men vi har, genom en aktiv kvinnorörelse från alla samhällsskikt, kommit över sådana uttryck som går ut över individens frihet. Katolska kyrkan står inte långt efter, med sina strikta krav på avhållsamhet istället för preventivmedel och aldrig abort, våldtagen eller ej. Man kan inte respektera att en gubbe i Rom och hans celibatiserade prästerskap ska ha denna makt över det motsatta könet, som de förmodas aldrig ha haft intim kontakt med. Allt kanske inte ens handlar om religion från början, men det inkorporeras under religionens mantel för att sederna och förtrycket ska kunna vidmakthållas. Som sagt, gärna gudstro, men låt inte dess självutnämnda prästerskap vidmakthålla seder som var förtryckande redan för tusen år sen, men som definitivt inte har någon plats i dagens samhällen.

Celibatets förbannelse

Påven far runt och ber om ursäkt för alla sexövergrepp som begåtts inom katolska kyrkan. Men har förövarna lagförts? Har de ens fått lämna sina jobb?
Påven och katolska kyrkan vågar aldrig ta tag i den dubbelmoral som ständigt pågår inom denna kyrka. Celibatet är en av dessa anomalier. Hur ska katolska präster överhuvudtaget kunna förstå mäns och framför allt kvinnors villkor i dagens samhälle med den exceptionellt sexualfientliga syn på livet och kvinnor som denna relígion innehåller? Att förvägra prästerna ett normalt liv gör ju också att förföljda såsom homosexuella som inte kan leva ut sin sexualitet i sina samhällen och pedofiler, som kan gömma sig i kyrkans hägn, kanske också extra mycket lockas att bli präster.
Vi i norra Europa kan tacka Luther för att han tillät präster att gifta sig och därmed något avdramatiserade det här mec sex. (Det är också symptomatiskt att i samhällen med sexualfientliga religioner svär man med könsord. I lutherska samhällen håller man sig till djävulen. Dock slår det amerikanska "fuck" alltmer igenom här också, men det ordet har ingen laddning i vårt samhälle).
Det värsta med påven är dock det budskap om avhållsamhet, förbud mot kondomer, abort etc som han, utan erfarenhet av att leva i dagens värld, pådyvlar sina troende. Så många miljoner kvinnor (men också män) som dött pga av dessa påbud. Oönskáde barn efter oskyddat sex, illegala aborter ofta med dödlig utgång, spridning av aids. Påven - vår tids dödsängel.