Visar inlägg med etikett övergrepp. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett övergrepp. Visa alla inlägg

tisdag 19 oktober 2021

Ännu ett juridiskt övergrepp på barn

Nu har det hänt igen. En domstol har återigen begått ett övergrepp mot ett barn, i strid med barnkonventionen.

Det handlar om flickan Sofie som tvingades lämna sitt familjehem där hon levt hela sitt liv och där hon betraktade fosterföräldrarna som sin mamma och pappa. Hon placerades vid tolv års ålder på ett HVB-hem långt från hemorten. Sen dess har hon vädjat på olika sätt till olika instanser för att få flytta hem, alltid med negativt resultat.

Till sist fick hon sig en advokat tilldelad som har tagit hennes fall till kammarrätten. Men där förlorade hon nu. Hon måste stanna på HVB-hemmet där hon upplever sig otrygg, till skillnad från i familjehemmet. Kammarrätten gick på socialtjänstens linje, som menar att hon är mer trygg på HVB-hemmet.

Att hon flyttades från början  berodde på att en pojke i familjens närhet var påflugen och att flickan riskerade att antastas. Men pojken har flyttat sen länge. Trots det får hon inte komma hem. 

Hon är i princip satt i fängelse. Vad gör det med ett barn? Hennes tillit till myndigheter? Vår tillit till myndigheter. Barnkonventionen har som vanligt satts ur spel. Familjehemmet och flickan vill inget hellre än att återförenas. Men åren går och hon fortsätter vara inspärrad. I skilsmässofall brukar barn från tolv års ålder få påverka vad som ska hända med dem efter skilsmässan, var de vill bo etc. Varför gäller det inte här? Skulle det vara så att det finns icke redovisade skäl till att hon inte får komma hem, då måste det i alla fall sägas, inte vad, men att. Som det är nu verkar myndigheternas agerande enbart grymt.

Flickan är berövad sina mänskliga rättigheter. Hur länge ska sådana här övergrepp få pågå i Sverige? Och de vi i allmänheten får reda på är förmodligen bara en promille av allt som händer med barn i lagens namn. Socialtjänsten hänvisar till lagen. Hur kan vi ha så omänskliga lagar i det här landet?

onsdag 31 maj 2017

Med apokalypsen som mål

Så har Trump bestämt sig - USA lämnar Parisavtalet. T o m oljebolagen Exxon och Chevron har uttalat sig för avtalet. Men Trump följer sin rådgivare Steve Bannon - en person med apokalypsen som mål. Och med detta drag närmar vi oss onekligen den.
Såg "Dokument utifrån" häromkvällen om just Steve Bannon. Han verkar vara en person som gillar att provocera och röra upp känslor. Han verkar egentligen inte ha några politiska mål. Han vill bara välta det s k etablissemanget över ända. Vad som sen ska hända bryr han sig inte om. Han ser en sådan utveckling som ett reningsbad för nationen. Han är som en demon i en dålig TV-serie och det är skrämmande att konstatera att verkligheten återigen överträffar dikten.
Men det är också sorgligt att se att medierna helt följer det scenario som Bannon målar upp. När Trump var i hetluften för sina sexistiska uttalanden, kallade han på Bannons inrådan till en presskonferens där han samlat ihop ett antal kvinnor som berättade om de övergrepp Bill Clinton sades ha gjort mot dem. Pressen togs på sängen och ställde inga kritiska frågor om varifrån de här kvinnorna plötsligt dykt upp som på beställning och nu plötsligt pratar om övergrepp som de borde ha anmält för länge sen. De synade inte bluffen utan lät Trump komma undan.
Till skillnad från Trump är Bannon skicklig. Det är bara att hoppas att Trump till slut trampar i klaveret så mycket att inte ens Bannon kan rädda honom. Annars kommer apokalypsen allt närmare.

torsdag 12 januari 2017

Blir Trump en Erdogan?

Donald Trump har visat sig på en presskonferens. Totalt utan likhet med en statsman. Likt en tjurig sexåring måste han kommentera allt, högt som lågt, som handlar om honom själv.
Nu har det, väldigt sent publicerad, dykt upp en rapport som menar att Ryssland har hållhakar på Trump. Det förnekas givetvis av båda sidor och än vet vi inte om det finns någon sanningshalt i rapporten. Men en sak som Trump skulle kunna göra för att övertyga om att han inte har något samröre med Ryssland, är att offentliga göra sina skattedeklarationer, likt alla tidigare presidenter. Där borde framgå om han har intressen i Ryssland.
I själva verket borde det vara lag på att personer som innehar presidentämbetet gör detta. Att han vägrar måste faktiskt tolkas som att han på något plan smiter från skatten eller har intressen som strider mot presidentrollen.
Dessutom börjar han låta och agera som Erdogan i Turkiet. Vissa medier får inte ställa frågor för att de varit kritiska eller bara rapporterat om sånt som Trump inte vill ha rapporter om. Det här känns verkligen illavarslande. Det är ju bl a de amerikanska medierna som sett till att vi fått veta om USAs krigsbrott och andra övergrepp. Görs inskränkningar i pressfriheten är hela USA på ett lutande plan. Demokratiunderskottet är redan stort i detta land. Om Trump rör en av hörnpelarna i demokratin kommer USA och Ryssland verkligen att vara lika goda kålsupare på alla områden.

torsdag 28 juli 2016

Donald Trumps Rysslandskontakter hot mot omvärlden

SVT:s och Washington Posts uppgifter om att Donald Trump har skulder till oligarker i Ryssland som står nära Putin är skrämmande. En president i USA som har ekonomiska band till ryska skurkar ett scenario värdigt en John Le Carré.
Man förstår plötsligt varför Trump har deklarerat att Nato (i alla fall inte USA) kommer att rädda Baltikum om Ryssland skulle ha ambitioner att annektera dessa länder. För det var ju ett ganska märkligt uttalande att just nämna Baltikum. Har Putin en hållhake på honom? Bara detta borde ju diskvalificera honom som kandidat, som varande ett direkt hot mot nationen.
Jag följer med intresse Kunskapskanalens serie "USA enligt Oliver Stone" (onsdagar kl 22.00, finns på SVT Play) som beskriver USAs historia som vi utanför landet känner den, men som Stone menar inte har presenterats på detta sätt för de egna medborgarna.
Ja, på 50-talet var väl också vi svenskar blåögda när det gällde USA och dess aggressiva utrikespolitik. USA var så idealiserat i vårt land att många inte kunde ta in vilka övergrepp som skedde i t ex Vietnam, det första krig där det var svårt att dölja sanningen. Och en del ( t o m journalister) ville fortfarande tro på USA under George Bush Jr när han angrep Irak och därmed orsakade den situation vi befinner oss i idag.
Och inte kom det fram på 50-talet hur USA genom CIA genomförde statskupper i demokratier som Guatemala (1954). Samtidigt som man hycklande talade om USA som demokratins försvarare.
Vi kommer att få mer av den varan om Donald Trump blir president. Hellre Hillary Clinton som i alla fall hellre talar politik än personangrepp. Kanske kan i alla fall status quo behållas under henne.

onsdag 19 november 2014

Män är ett utvecklingshinder

Jag bläddrar i UNFPAs (FNs befolkningsorgan)senaste rapport. När man tittar på statistiken blir en sak väldigt tydlig: Män utgör ett allvarligt utvecklingshinder.
När det gäller mödradödlighet t ex: De flesta fallen av mödradödlighet sker i länder där kvinnor könsstympas. Men det är kvinnor som könsstympar andra kvinnor invänder någon. Men skälet för könsstympningen är att kvinnor inte blir gifta om de inte är stympade. Så det är män som måste visa att de inte vill ha könsstympade kvinnor för att få bukt med problemet.
Färre kvinnor i världen får utbildning än män. Studier visar att utbildade kvinnor föder färre barn. Men också i fattiga familjer är det så att en kvinnas eventuella inkomst går till barnen, medan män ofta satsar på saker, som radioapparater, cyklar eller liknande till sig själva.
I många länder med starka religiösa inslag är både preventivmedel och abort förbjudna. Det hindrar dock inte män från att göra kvinnor med barn. Ofta med följden att kvinnan gör en illegal abort med risk för liv och lem.
Barnäktenskap är ett annat fenomen som främst drabbar flickor. I många länder vill män gifta sig med mycket unga flickor. De kommer då aldrig att få utbildning och chans att utveckla sin potential. Och många dör i barnsäng för att de fått barn för tidigt.
Våld i nära relationer drabbar också främst kvinnor. När argumenten tryter tar män till nävarna. Eller psykning.
Och den värsta formen av våld, krig, är det i princip alltid män som står för. Och i nutidens krig är det civila som drabbas mest. Inte minst via sexuella övergrepp som begås av krigförande män.
Trots dessa hinder finns det en sak som kvinnor har en fördel i (om det nu är en fördel): De lever i genomsnitt längre än män. Endast i två länder lever män ett par år längre, i Botswana och Swaziland. Skälet är att dessa två länder hör till de mest drabbade av hiv/aids. Och kvinnor är känsligare för viruset än män.
Därför är jämställdhet en av de viktigaste utvecklingsfaktorerna. Och där har män en viktig roll att spela. Jämställdhet handlar lika mycket om män som kvinnor. Leve de män som inser det!

lördag 19 februari 2011

President utan mandat

Arabvärlden är i uppror. Äntligen börjar man tydligt protestera mot övergrepp och förtryck. Det finns hopp om demokrati (eller så väntar nya despoter i kulisserna).
EU vet inte hur man ska ställa sig. Så de ligger ett steg efter och försöker läsa av utvecklingen. USA är helt olyckligt. De ser inte alls positivt på den här utvecklingen. USA har aldrig varit för förändringar där stater kan komma att tänka självständigt.
Det är sorgligt att se hur Obama får ge upp varje idé om förändring. Han kommer dessvärre att ha förbrukat sitt förtroende till nästa mandatperiod. Han kan inte stänga Guantanamo, inte rösta för en pro-arabisk resolution om att förklara Israels bosättningar illegala, i FN, inte höja några skatter för att förbättra USAs ekonomi och genomföra reformer i hela folkets intresse.
Det är naturligtvis bra att presidenten inte är enväldig, men man kanske inte borde föra sånt väsen i presidentkampanjerna om presidenten ändå blir helt handlingsförlamad av kongressen. Kanske borde mer krut läggas där i USAs märkliga styrelseskick.

tisdag 8 juni 2010

Medicinska experiment á la nazisterna

Man hinner inte mer än skriva att Israel och USA hotar folkrätten så kommer nästa bevis.
Utsmugglade dokument som säger att USA hade medicinsk expertis närvarande i sina tortyrkammare i Irak och på Guantanamo. De vill väl effektivisera sina tortyrmetoder så att inte folk dör innan de hunnit bekänna vad som helst för att få tortyren att upphöra.
Världens två största militärmakter (i förhållande till sina befolkningar) USA och Israel är så rädda för sin omvärld att de begår de grövsta av övergrepp.
I USAs fall är det närmast skrattretande om det inte vore så sorgligt. Amerikanerna är världens räddaste folk. USA skulle falla sönder av sina inre problem om man inte hela tiden kan mobilisera en yttre fiende. Efter världskriget var det kommunismen, men sen blev ju Sovjet Ryssland och fick nog av sig själv. Och Kina är en så viktig handelspartner och långivare så man får bortse från deras s k kommunism.
George Bush hade en mission när han blev president: att hämnas på Irak för att de hade hotat hans pappa. Hur skulle de kunna ge sig på Irak under någorlunda plausibla förhållanden? Då inträffar, som på beställning (ur deras perspektiv)11 september. Plötsligt fick nollan Bush ihop ekvationen och kunde börja peka ut "ondskans axelmakter" och den yttre fienden hade presenterat sig. Och då kunde man dessutom associera Irak med al-Qaida (absurt med tanke på att Irak då var det enda sekulariserade landet i Mellanöstern)och därmed motivera sin invasion. (Men Mellanösterns stora skurk Saudiarabien fick inte röras eller störas, fast det var just i denna överreligiösa miljö al-Qaida föddes).
Och för att bekämpa denna fiende har man nu tagit till rent nazistiska metoder. Det kan bara bära utför. Gör Barack Obama något åt detta?