Blir Trump en Erdogan?

Donald Trump har visat sig på en presskonferens. Totalt utan likhet med en statsman. Likt en tjurig sexåring måste han kommentera allt, högt som lågt, som handlar om honom själv.
Nu har det, väldigt sent publicerad, dykt upp en rapport som menar att Ryssland har hållhakar på Trump. Det förnekas givetvis av båda sidor och än vet vi inte om det finns någon sanningshalt i rapporten. Men en sak som Trump skulle kunna göra för att övertyga om att han inte har något samröre med Ryssland, är att offentliga göra sina skattedeklarationer, likt alla tidigare presidenter. Där borde framgå om han har intressen i Ryssland.
I själva verket borde det vara lag på att personer som innehar presidentämbetet gör detta. Att han vägrar måste faktiskt tolkas som att han på något plan smiter från skatten eller har intressen som strider mot presidentrollen.
Dessutom börjar han låta och agera som Erdogan i Turkiet. Vissa medier får inte ställa frågor för att de varit kritiska eller bara rapporterat om sånt som Trump inte vill ha rapporter om. Det här känns verkligen illavarslande. Det är ju bl a de amerikanska medierna som sett till att vi fått veta om USAs krigsbrott och andra övergrepp. Görs inskränkningar i pressfriheten är hela USA på ett lutande plan. Demokratiunderskottet är redan stort i detta land. Om Trump rör en av hörnpelarna i demokratin kommer USA och Ryssland verkligen att vara lika goda kålsupare på alla områden.

Maud Olofsson i farsen Nuon

Såg Maud Olofsson i Aktuellt ikväll. Vilken fars! Hennes trovärdighet ligger numera på den absoluta nollpunkten.
När man hör Maud dyker tre scenarier upp:
1. Maud informerar regeringen (Borg o Reinfeldt)som godkänner affären. Maud talar sanning i radiointervjun.
2. Maud Olofsson tycker den här affären är en höjdpunkt i hennes karriär som stadsråd men inser att om finansdepartementet får nys om den i förväg kan den gå i stöpet. Alltså informerar hon inte ens Borg och Reinfeldt för att få igenom detta köp. Men då är det rätt pinsamt att stå och ljuga i radion.
3. Hon informerar Borg och Reinfeldt, men de tycker att när Nuonfiaskot är ett faktum, de inte vill erkänna att de kände till affären i förväg. De låter Maud bära hundhuvdet.
Det som verkar svårast att tro på i denna härva är att finansdepartementet och därmed Borg, inte skulle känna till denna miljardaffär. Vad då koll på statens finanser!
Att Reinfeldt/Borg skulle få reda på något sånt här via media verkar fullständigt osannolikt. Likaså att Maud Olofsson skulle stå och ljuga i radion om att hon informerat dem.
Men är det så, är det ju minst lika illa. En regering som inte vet vad den andra handen gör i sådan här stor fråga. Det är betydligt trivialare saker som diskuteras på regeringssammanträdena. Eller så är det så här regeringen har fungerat hela tiden. Det är därför det ena huvudlösa förslaget efter det andra drivs igenom. De partier som är ansvariga för ett departement får göra som de vill.
Där faller Reinfeldts trumfkort om regeringsfähighet.
En fjärde variant kan ju också vara att de kommit överens om att agera på detta vis. Då börjar man tänka Nixon och Bush och andra goda kålsupare.