Jämställdhetsminister - ett omöjligt jobb

Så lämnar ännu en minister Reinfeldts skepp, som ligger där i stiltje sen lång tid tillbaka. Jämställdhetsminister måste höra till de mest omöjliga jobben i en regering som denna. Trots att Sabuni var en person med skinn på näsan och många idéer får man en känsla av att hon mest var ett alibi utifrån idén att det måste finnas en "icke-etnisk" person i regeringen. Hon har ju inte fått igenom några av sina idéer (även om några var väl drastiska, som obligatorisk gynundersökning för att se om flickor blivit omskurna - och i så fall var det ju redan försent).
Den nya ministern, Maria Arnholm, kallar sig feminist och det tror Lena Sommestad på Brännpunkt borgar (sic) för att ett samarbete över blockgränsen kan ske. I så fall har hon inte förstått den här regeringens intentioner. Marknad och valfrihet ska styra. Vill människor arbeta ta hand om barn på deltid ska de få det, även om de flesta är kvinnor som kommer att få så mycket sämre pensioner för att de gör detta val.
Regeringen är mer intresserad av reformer som vårdnadsbidrag, så att kd-vännerna ska fortsätta vara lojala mot den övriga sociala nedrustning som pågår.
Varför inte en manlig jämställdhetsminister? Jämställdhet är inte enbart en kvinnofråga.