Slutet på Palmeutredningen

Har haft uppehåll i denna blogg i väntan på goda nyheter. Det har känts destruktivt att skriva om allt elände hela tiden. Men man behöver en ventil till sådant också, så jag öppnar upp igen.
Fast nu har det ändå kommit en positiv nyhet, vad den än innebär, nämligen att Palmemordet kan få sin förklaring.
Utredaren Krister Petersson tror att han eventuellt hittat mördaren eller de som står bakom. Så lät det i alla fall i Veckans Brott häromdagen. Sedan verkar han ha velat tona ner det hela.
Lite märkligt att gå ut nu med att man har en lösning som kan leda till åtal för att sen meddela att man återkommer senare i vår. Det talar ju inte för att det finns någon att åtala, för då vill man väl inte förbereda denne på detta sätt.
Jag tror helt enkelt att han nu vill lägga ner det hela. Det går inte att komma längre. Kanske har han några nya infallsvinklar, men troligen ingen skyldig. Men ändå bra att få slut på denna maratonutredning som är ett sår hos de flesta svenskar som följt det hela sedan 1986.

Sydafrikansk agent trolig Palmemördare

Palmemordet är på tapeten igen. Aftonbladet skriver idag om ett vittne som säger att en sydafrikansk agent är lik den påstådda mördaren. Agenten heter Eugene de Koch och kan mycket väl vara en trolig gärningsman. Palme var hatad i Sydafrika och Sverige ansågs stödja en terroristorganisation, dvs ANC, som numera är statsbärande parti.
Jag har aldrig trott på Christer Pettersson som gärningsman. Det finns inget tydligt motiv. Mordet liknar ju ett typiskt beställningsmord och vem skulle vilja beställa ett fyllo som Christer Pettersson för jobbet? Mycket troligare att det är just en agent av något slag och Sydafrika ligger nära till hands, närmare än SÄPO och polisen, som annars figurerar starkt i spekulationerna.
Att kunna sätta dit en sydafrikansk agent efter så här lång tid är väl närmast omöjligt, men det vore en lättnad om denna tragiska följetong någon gång kunde få ett slut. Så väl är det väl inte dock.

Ännu en krigspresident

Så har han då kommit, USAs president. En man som väcker sympati och som en stor del av västvärlden satte sitt hopp till när han valdes.

Men dessvärre går ränderna aldrig ur. Nu hör vi åter en amerikansk president som talar om en militär attack, vare sig med eller utan FNs godkännande.

Tongångarna känns igen. USA är så speciellt så det kan ta sig vilka friheter som helst. Och det har man gjort genom tiderna. Man är t ex det enda land som använt massförstörelsevapen mot andra länder – atombomben mot Japan 1945 och kemiska växtgifter i Vietnam. I båda fallen lever människor fortfarande med konsekvenserna i form av cancer och missbildade barn. Ingen glömmer flickan som sprang naken brinnande av napalm.

Barack Obama talar om mänskliga rättigheter. Det klingar ihåligt när Guantanamo fortfarande är öppet och drönarna gör sina mördarflygningar över Pakistan och Afghanistan.

George Bush sade stolt: I am a war president. Obama försöker smeta ut ansvaret för ett anfall på Syrien på hela världssamfundet.

Tyvärr, Obama, du saknar trovärdighet.

USA är ett konstigt land

Jaha, så sällar sig Barack Obama till USAs mördarpresidenter. I alla fall om man ska tro Christopher Holmbäcks artikel i AB om hur USA nu hämningslöst avrättar på plats, skickar drönare att utplåna byar och har gjort CIA till mer än en spionorganisation, med mer än rätt att döda. Alla läckor ska tätas och s k "visslare", sådana som vågar berätta om USAs odemokratiska handlingar, låses in för gott.
Antagligen applåderas dessutom dessa handlingar av kongressen (i den mån de får veta något) till skillnad från om presidenten skulle vilja förbättra för vanligt folk. Å andra sidan verkar många i det s k vanliga folket helt besatta av gudsdyrkan och rätten att bära vapen, snarare än att betala skatt för att öka jämlikheten.
De som trodde på Obama är väl besvikna. Risken är att de inte röstar alls och de kandidater som republikanerna ställer upp med skulle platsa i vilken satir som helst.
USA är ett konstigt land. Med alltför mycket makt över oss andra.