Indragna hållplatser eller snabbast till slutstation?

Julen är så gott som över och man kan fundera på dagsläget igen. T ex att cykelborgarrådet Daniel Helldén (mp) inte förnekar sig. Nu har han kommit på hur färre ska åka kollektivt med SLs bussar. Vi drar in ett antal hållplatser här i söderort så kommer bussen fortare fram.
Men är det snabbheten som är busstrafikens syfte eller är det att människor faktiskt kan utnyttja bussen för att komma dit de vill? Protesterna har inte låtit vänta på sig. Människor som arbetar obekväma arbetstider mister nu sin närmaste busslinje, alternativt får gå en bra bit till nästa hållplats (eller cykla kanske). Eller får ta en annan buss föreslår Helldén. Men den bussen kanske inte går dit man ska.
Det är ju märkligt att dra in hållplatser varifrån eller till dit folk faktiskt åker. Och är det få passagerare behöver ju bussen inte stanna, så då kör den bara förbi och sinkas inte.
Vi har ett rätt bra bussnät här i söderort och gläds åt våra tvärförbindelser, som också passerar platser där folk arbetar, men där det inte är direkt rusning alla tider på dygnet. Syftet med vår kollektivtrafik är att människor ska kunna resa, inte minst till sina arbetsplatser. Alla kan inte cykla till jobbet Daniel Helldén.

Reinfeldt har upptäckt skiftarbetarna

Har just sett och hört Reinfeldts tal i Almedalen. Långt och oinspirerat. Merparten av talet ägnades åt att berätta vart han hade rest under våren och där skiftarbetare varit målgruppen.
Dessa var moderaternas hjältar sa han. De som håller samhället igång när vi andra är lediga, roar oss, sover. Jag förstår att Reinfeldt inte tidigare ägnat dessa yrkesgrupper något intresse, så för honom var säkert dessa resor en ögonöppnare. För de flesta av oss andra är det ingen nyhet att en stor grupp människor arbetar obekväm arbetstid, dessutom ofta lågavlönat.
Antar att han pratade så länge om detta och lyckades säga att moderaterna är det moderna arbetarpartiet ungefär sju gånger, för att den politiska substansen var i stort sett noll. Det han sålde in var "den svenska modellen" (!) dvs att regering, fack och arbetsgivare nu skulle skapa en jobbpakt. Det lät som om idén gick ut på att om företagen anställer unga och utrikes födda, kan regeringen gå in med en hacka. Ja, det är som vanligt när det gäller moderaterna. Att ge pengar till näringslivet (vad då bidrag) är inga problem, men att skapa riktiga jobb i den offentliga sektorn är i princip en omöjlighet.
En sak kan man i alla fall hålla med Reinfeldt om: Vi lever i ett förändrat Sverige. Men att förändringarna består i ett ökat utanförskap både arbetsmässigt och socialt var det förstås tyst om.