Är politik bara att lyssna på folkopinionen?

Idag skriver en professor vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, Peter Esaisson, på DN Debatt och menar att den politiska eliten satt den demokratiska lyhördheten ur spel genom att inte lyssna på medborgarna. Han tar förstås flyktingpolitiken som exempel, men hänvisar också till hbtq och jämställdhet. Han skriver: "I Sverige finns flera exempel på hur en brett definierad beslutselit enats om att förändra landet. Förbättringen av hbtq-personernas ställning och rättigheter är ett exempel. Den stärkta jämställdheten mellan män och kvinnor ett annat". 
Han skriver också: När ett samlat politiskt etablissemang påstår en sak som många människor ifrågasätter uppstår legitimitetsproblem. Vem ska man lyssna på om man inte vill stödja radikala alternativ?
Det här är ju ett väldigt märkligt förhållningssätt för en statsvetarprofessor. Är demokratisk lyhördhet att alltid följa tillfälliga opinioner?
När det gäller flyktingpolitiken lyssnar ju många t ex på SD. De har ju i princip bildats för att de inte vill ha några invandrare i Sverige. Andra håller inte med om detta och har då röstat på andra alternativ. Och ingen ska väl just i flyktingsammanhang säga att eliten inte har ändrat sig.
Och hur skulle jämställdhet och hbtq-personers ställning ha tett sig om ingen gått före och talat om fördelarna med förd politik. Och andra har inte instämt och förordat en annan politik, t ex KD. Men i en demokrati är det majoriteten som får bilda regering. Folk har fått ta ställning utifrån olika partiers program.
Politikens roll är ju inte bara att lyssna, den är också att vilja. Sen får folket lägga sin utslagsröst. Det borde väl en professor i statsvetenskap ha klart för sig.

Matte - skolans mest överskattade ämne

Äntligen en professor som uttalar det som vi mer eller mindre dyskalkylektiker insett för länge sedan. Professor Stellan Welin tycker att man läser alltför mycket matte i skolan. Man klarar sig rätt långt på de fyra räknesätten. Själv valde jag bort samhällslinjen och gick humanistisk för då slapp man matten de två sista åren på gymnasiet. Vi läste derivata i första ring. Till vilken nytta?
Har varit budgetansvarig utan problem, så matte är verkligen ett överskattat ämne. Ska man jobba med mer avancerad ekonomi, naturvetenskap eller statistik kräver det naturligtvis mattekunskaper. Men jämfört med att kunna läsa och förstå och skriva begripligt, är matte underordnat.
Har aldrig använt en ekvation sen jag lämnade skolan. Det skulle man vetat när man grät över matteböckerna i högstadiet.

Tebjudning i Underlandet

Vad ska det bli av USA? Trots allt påverkar det även oss vem som styr detta land och hur. Förutom en usel ekonomi har man en bakbunden president som knappt vågar ta ett steg i riktning mot att genomföra sina vallöften av rädsla för att inte bli vald igen. Därmed sviker han alla dem som röstade på honom sist och de kanske inte röstar igen.
Än mer oroande är att de kanske inte ens får möjlighet att rösta även om de skulle vilja. I helgen skrev DN att flera delstater nu skärper lagstiftningen kring röstförfarandet, så att det blir allt krångligare att registrera sig. Färre ställen att göra det på och stängt på söndagar, då många kyrkor tidigare givit folk skjuts till registreringen efter gudstjänsten. Dessa åtgärder drabbar i första hand fattiga, minoriteter och den svarta befolkningen, de som i större utsträckning röstar demokratiskt.
M a o USA hittar ständigt nya sätt att urholka demokratin. Och när t o m professorer (som jag hörde på radion häromdagen) i statskunskap menar att konstitutionen aldrig kan ändras för den är given av gud, då har man all anledning att misströsta.
Man förstår varför den dominanta politiska rörelsen i USA nu kallas Tea Party-rörelsen. Politiskt befinner sig USA redan i Underlandet.