Skydda både fårägare och vargar

Läser att man ska få skjuta en varg i Sjundareviret. Där finns nu tre valpar, honan är skjuten och hannen försvunnen. Varför ska man då få ge sig på de här vargarna som dessutom anses genetiskt viktiga?

Jo, nu ska fåren ut på bete och då hotas de av vargarna. Men ge fårägarna bidrag till vargsäkra stängsel då! Om man vet att man bor vid ett vargrevir så har man väl skyldighet att skydda sina får utan att det går ut över en annan art som är rödlistad. 

Det finns beslut på att vi ska ha en vargstam i Sverige. Då behöver vi dels hjälpa dem som har tamdjur i närheten av vargar, men också se till att skydda vargarna. Hur svårt kan det vara?

Vargen och särintresset

Missbruk av vetenskapen, kallar franska forskare svenska forskares idéer om hur vargstammen ska regleras. Framför allt konstaterar de att 180 djur på intet sätt representerar en bevarandestatus.
Det är bra att utländska forskare nu lägger sig i den svenska vargdebatten. Varför är det bara i Sverige det verkar vara så himla svårt att leva med varg inpå knutarna?
Om de som har ett revir i närheten verkligen studerade hur vargen beter sig kanske de t ex inte skulle släppa sina hundar lösa (hundar bör överhuvudtaget inte springa lösa i skog och mark). Éller gör de det för att sedan få snyfta i dagspressen så att skyddsjakt kan krävas?
Och vill man leva som same i renbeteslandet där renar får ströva fritt i naturen, får man också räkna med att de faller offer för samma saker som andra vilda djur faller offer för som rovdjur och trafik av olika slag. Vill man inte får man stängsla djuren. Och detsamma gäller för fårägare och andra. Har man varg på trakten är det noga med vilken sorts stängsel man väljer. Svårare än så behöver det inte vara.
Men det handlar ju egentligen inte om det utan om en liten grupp personer som känner sitt särintresse hotat. Tyvärr sitter en stor del av denna minoritet i riksdagen, därför har vi den här konstiga debatten i Sverige.

Slapphänta hundägare får skylla sig själva

Idag är nyheterna fulla med berättelsen om en "barnfamilj som attackerats av en varg" eller om det var två. Nu var det ju inte familjen som attackerades utan familjens hund, som sprang lös. Och, trots att händelsen säkert var chockartad, får familjen faktiskt skylla sig själv. Det finns regler för hur hunden får röra sig ute. Bl a får den inte gå lös i skog och mark efter 22 mars, pga dräktiga djur och ungar. Men alltför många hundägare tycker att kopplingsregler inte gäller just deras hund. Och i det här fallet är det ju uppenbart att familjen inte hade koll på hunden. Förutom att de redan bröt mot kopplingstvånget, är det ju direkt korkat att ha hunden lös i ett område där man vet att det finns varg (det kan väl inte ha undgått någon boende att det finns ett revir i Rialaområdet inte långt från Norrtälje och vargen vandrar långa sträckor). Men nu späds vargskräck och varghat ytterligare på, som varje gång vargen följer sin instinkt och attackerar hundar (som ju ursprungligen härstammar från vargen) inom sitt revir, eller river får, när fårägare inte har vett att sätta upp vargstängsel. Ingen varg har attackerat människor i modern tid. Vi behöver en livskraftig rovdjursstam i Sverige. Det säger ju t o m Andreas Carlgren. Men han tycker vi ska jaga fram den, vilket han tyvärr får medhåll om varje gång en oaktsam hundägare släpper sin hund i ett vargrevir.