En gång tyckte vi motstånd mot ockupation var rätt

Situationen i Gaza blir allt värre. Ändå börjar alla internationella kommentarer med att Israel har rätt att försvara sig.
Israel är en ockupationsmakt. Vad tyckte vi om motståndsrörelserna under andra världskriget? Tyckte vi inte att de ockuperade länderna, Norge, Danmark, Frankrike m fl hade rätt att kämpa mot ockupationsmakten? Vi tyckte det t o m rätt nyligen, när de afrikanska länderna kämpade mot apartheidsystem som förtryckte merparten av befolkningnen.
SÅ varför ska det vara så svårt att erkänna att palestinierna har rätt att bekämpa ockupationsmakten?

Låg kvalitet med slopat monopol

Idag skriver en moderat riksdagsledamot, Sedat Dogru, ett inlägg på SvD Brännpunkt om att moderaterna borde ha avskaffat Systembolagets monopol på att sälja alkohol.
Han avfärdar självklart de alkoholproblem som han menar är huvudorsaken till att också moderaterna håller fast vid alkoholmonopolet.
Men kanske har också ledande moderater insett att i få andra länder kan man köpa så goda viner som vi kan i Sverige till så låga priser. Dessutom har vi ett utbud från hela världen, vilket man t ex inte har i Frankrike, för där gynnar man ju mest de egna vinodlarna och därmed får fransmännen få chanser att njuta av andra länders viner och då till ohemula priser.
Däremot går det bra att sälja bläcksmakande odrickbara sorter i vilken livsmedelsaffär som helst. Ett vanligt 79-kronorsvin på Systembolaget kostar det dubbla där. Det är nämligen det vi kan se fram emot med Sedat Dogrus politik.
Importerat skitvin säljs på Willys till lågpris, men de goda vinerna blir dyra.
Och de med alkoholproblem får snabbare levercirrhos, men det bekymrar väl inte Sedat Dogru. Huvudsaken är att Sverige kan kalla sig liberalt.
När affärsintresssena kommer in går kvaliteten ut, det har vi redan sett inom alltför många verksamheter.

Folkpartiet drömmer

Folkpartiet kommer idag med ett nytt EU-halleluja på SvD opinion. Drömmen är ett federalt EU där all makt finns i Bryssel. Drömmen är också att detta EU ska vara demokratiskt och med medborgarinflytande etc.
Ja, drömma kan man ju alltid. Absolut inget tyder på att EU är på väg åt detta håll. Tvärtom sker allt fler möten i slutna rum, Tyskland och Frankrike stärker sin makt och tusentals byråkrater slavar i tungrodda institutioner, där EEAS är den senaste i raden av icke fungerande sådana.
Fp verkar inte tro att gränsöverskridande arbete kan ske på andra sätt än genom EU. Men så är ju inte fallet. Idag måste alla EU-länder nå minsta gemensamma nämnare under stor vånda i viktiga beslut, vilket gör det svårt att flytta fram positioner. Med en friare syn på samarbeten skulle vissa länder kunna gå före, inte bara med andra EU-länder utan också med länder utanför EU-kretsen.
Det blir också tungt när EU ska tala för alla medlemsländerna i stora internationella möten. Minsta gemensamma nämnare kanske inte för så långt.
Istället blir EU petitessernas skräckvälde, där man lägger sig i saker som absolut bör skötas på lokal nivå, t ex hur många träd man får ha i en hage för att få EU-stöd. Alla länder i EU ser ju inte likadana ut, men det är de stora i mellaneuropa som sätter standarden.
Därför har man nu eurokris. Man trodde att en gemensam valuta skulle passa alla länder. Ytterligare en spik i EU-kistan.
Folkpartiet får nog fortsätta drömma.

EU blir diktatur i det tysta

I ett desperat inlägg på SVD:s Brännpunkt försöker Frankrikes ambassadör i Sverige rättfärdiga alltmer toppstyrning av euroländerna (och i förlängningen kommer det även att påverka oss andra EU-länder). De regler som nu föreslås för euroländerna matchar den värsta diktatur. Bloggaren Jinge lyfter fram detta citat i ett blogginlägg:
”ESM:s (European Stability Mechanism) styrelse ges också rätten att ändra ”mekanismens kapital” från 700 miljarder euro till vilken högre summa som helst. Fördraget stipulerar att ESM, dess egendom, fonder och tillgångar ska ha immunitet från varje form av juridisk behandling. Dessutom skall ESM:s ledning och anställda inte vara ansvariga för sina handlingar och skrivna dokument inför någon."
Här ser man hur EU:s makt egentligen fungerar. Man friskriver sig all kontrollrätt och transparens. Euroländernas parlament blir livegna under EU. Att inte kunna hantera sitt eget lands ekonomi, tar ju bort den politiska makten. Varför överhuvudtaget ha några val? Ett spel för gallerierna medan medborgarna förs bakom ljuset av just ljusskygga makthavare i Bryssels betongborgar.
"Att euron behåller sin stabilitet är alltså en grundläggande förutsättning för hela Europeiska unionens välstånd. Det är därför vi inte bör frukta utan snarare välkomna en förstärkning av eurozonen." skriver den franske ambassadören. Tro honom inte!

Överstatligheten tittar fram i eurokrisens spår

"Folkomröstningen var inte viktig i sig", säger Papandreou. Folkföraktet i sin prydno. Först blir han utskälld efter noter av de enda som bestämmer i EU, åtminstone bland euroländerna, nämligen Tyskland och Frankrike. Dessutom vill inte ens många i hans egen regering ha någon folkomröstning.
Men att hålla på att taktikjonglera med något så allvarligt som en fólkomröstning och anse den "inte viktig i sig", är att visa vad EU gör med länders ledare. Folket kan man hota med när man vill genomdriva något (oklart vad dock), för att sedan lika lättsinnigt dra tillbaka sitt förslag. Vad ett redan förbannat folk tycker om det kommer han förhoppningsvis att bli varse.
Men överstatligheten sticker här fram sitt fula tryne och dessvärre verkar den mest bestå av Tyskland och Frankrike. Kanske kan också Storbritannien få ett ord med i laget utanför europolitiken. Vi andra vi anpassar oss. Som Grekland.