Migrationsverkets regler står över allt

Det finns en paragraf i brottsbalken som kallas "egenmäktighet med barn". Detta gör sig Migrationsverket skyldig till, för vilken gång i ordningen det nu kan vara.
En mamma vanvårdar sina tre barn, varav ett är funktionshindrat. Barnen tas om hand av socialtjänsten och är placerade i fosterhem sedan tre år.
Nu ska Migrationsverket utvisa mamman. Av någon anledning ska då två av barnen också utvisas med henne, trots att hon inte ansetts kunna ta hand om dem på tre år.
AB skriver: "Men nu tar Migrationsverket över och processchefen Annette Bäcklund förklarar att utlänningslagen står över lagen om vård av unga (LVU). Den hjärnskadade och funktionshindrade dottern och hennes bror ska utvisas tillsammans med mamman.

Den yngsta dottern får stanna i Sverige för hon har en svensk pappa. Han har visserligen fråntagits vårdnaden om flickan, men han är svensk och det räcker för att hon ska få stanna.
Syskonskaran splittras upp och mamman som egentligen inte har vårdnaden om sina barn får ändå ta med sig de två äldsta till en oklar framtid i Serbien.
– Migrationsverket har i uppdrag att pröva personers rätt till uppehållstillstånd och det är en annan lagstiftning än den lagstiftning som socialtjänsten har att pröva huruvida föräldrar sviktar i sitt föräldraskap, säger Annette Bäcklund till SVT:s Västnytt.
– Små barn har oftast den största etableringen till sina biologiska föräldrar, fortsätter Annette Bäcklund. Nu har de här inte levt ihop men det finns ändå ett mycket starkt band mellan den biologiska mamman och barnen."

Sverige har skrivit på barnkonventionen som handlar om att barn ska skyddas mot övergrepp av olika slag. Deras behov av skydd ska gå före andra lagar och regler.
Men Migrationsverket står över andra lagar uppenbarligen, vilket också denna Anette Bäcklund försöker hävda. Om hon åtminstone nöjt sig med den kommentaren. Men nästa tar priset - "barn har den största etableringen till sina biologiska föräldrar och det finns ett starkt band mellan mamman och barnen".
Ingen av föräldrarna har nu vårdnaden om barnen och har inte bedömts kunna ta hand om dem. Ett barn är funktionshindrat och barnen är dessutom romer och de ska nu utvisas till Serbien, ett land känt för sin fientliga inställning till romer.
Men den inställningen verkar också finnas hos Migrationsverket.

Så här fungerar vår privatiserade välfärd

Jag talade med en funktionshindrad god vän häromdagen. Då får man verkligen veta hur vår välfärd fungerar - eller inte snarare.
Min vän behöver färdtjänst, viss hemtjänst och ibland ledsagare. Hon har 120 hemtjänstföretag att välja på bara inom sitt stadsdelsområde. Vilken brukare har möjlighet att veta något om alla dessa? Och vilken stadsdelsnämnd har möjlighet att kontrollera alla dessa? Och mycket riktigt saknas kollektivavtal, man "får inte" vara med i facket och ibland arbetas det upp till 17 timmar om dygnet.
Det finns naturligtvis inte en marknad för alla dessa företag. Men det viktiga är ju valfriheten, så skattemedel delas ändå frikostigt ut och ska företagen tjäna något måste de ju dra ner på något - personal och kvalitet förstås. Men med centerns glada uppmaning att starta eget till alla arbetslösa så gör ju många det.
När kommunen hade hand om ledsagandet fungerade det alldeles utmärkt. Men så lade man ut det på entreprenad. Och genast försämrades villkoren - för den anställda och för brukaren.
I de två timmar brukaren får per månad ska plötsligt restid räknas in. Tidigare kunde brukaren bestämma att man skulle mötas där det man ville ha ledsagning till skulle ske. Men nu måste ledsagaren komma hem till brukaren och därifrån följa med i färdtjänstbilen till förättningsstället, vilket knaprar på brukarens fastställda tid. Men ledsagaren får annars inte betalt, för de är ju timanställda med ersättning bara när de är "i tjänst".
Lika illa är det med färdtjänsten. Ersättningen är så dålig för förarna att de undviker färdtjänstkörningar, vilket leder till allt längre väntetider för brukarna och allt svårare att få en bil.
Så här kan vi fortsätta att beskriva vår privatiserade välfärd. Hur länge ska vi finna oss i detta enorma slöseri med skattemedel?

Privat finansieras offentligt i alliansens Sverige

Centern vill privatisera Arbetsförmedlingen som ett led att minska arbetslösheten. Tala om att börja i fel ände. Det är ju inte Arbetsförmedlingen som skapar jobben. Jobb skapas i företag (och stat och kommuner kan förstås skapa jobb i den offentliga sektorn, där behoven för övrigt är stora Alla jobb behövs sa Fredrik Reinfeldt, men verkar inte medveten om att  t ex Karolinska sjukhuset fått ett sparbeting på flera hundra tjänster).
Företagen lämnar få lediga tjänster till Arbetsförmedlingen, de handplockar hellre sin personal. Eller använder bemanningsföretag. De flesta sorterar kategoriskt bort unga utan erfarenhet, dem som är över 55, dem med utländska efternamn liksom funktionshindrade.
Här ligger de verkliga problemen och utmaningarna. Kan politikerna göra något åt detta?
Centerns käcka rop om att alla ska starta företag är lika verklighetsfrämmande. Var ska kapitalet komma från om du är ung? Eller för den delen över 55+ och har blivit över i den senaste omorganisationen`?
Det går ju an att satsa med Annie Lööfs månadslön, men de som inte är i den positionen, vart ska de ta vägen? Till en privat arbetsförmedling? Som förväntar sig skatteinkomster från oss som fortfarande betalar skatt? Och som ska konkurrera med andra om de jobb som finns att förmedla?
Snart är allt en privat sektor som förväntas generera vinst , men som finansieras av det offentliga. Jag föredrar att pengarna går direkt till den offentliga serktorn.