Vardag hela veckan på nya Carema

Man kan inte bli annat än full i skratt. Vårdbolaget Carema byter namn – till Vardaga. Ett namn som fullkomligt inbjuder till gyckel. Desperationen lyser igenom. Kanske alltför få miljoner rullar nu vidare till skatteparadisen efter tidigare vårdskandaler när kunderna sviker. Nu måste åtminstone en kosmetisk förändring ske.

”Själva var vi inte dåliga för två år sedan men är bättre än vi någonsin varit idag.”, säger vd Fredrik Gren till AB. Ja, med tanke på det som hände för två år sedan, kan man väl nästan bara bli bättre.



Namnbyte på något impopulärt är en klassisker – alltifrån kalhygge till föryngringsyta till Migrationsverket istället för Invandrarverket. Populariteten har dock inte ökat. Men visst Carema har kanske lyft sig i kragen. De har dock gjort en liten miss. I listorna på vårdgivare står företagen i bokstavsordning och eftersom det finns ett hundratal i Stockholm kanske man inte orkar ända ner till Vardaga.



Nu återstår att se vad Aleris och Attendo kommer att kalla sig. De kanske håller fast vid något på A.

Bor jag fortfarande i Sverige?

Allt oftare när jag ser mig omkring och följer media undrar jag om jag fortfarande bor i Sverige. Vi som en gång låg högst på alla jämlikhetsindex när det gällde klyftor i samhället, vi hade erkänt bra utbildning, god arbetsmiljö på de flesta ställen för vi hade starka fackföreningar. Naturligtvis var inte allt frid och fröjd, men utgångspunkten var att det som inte fungerade kunde bli bättre.
Istället fattas ständigt nya beslut för att försämra för dem som redan har det svårt. Senast socialförsäkringsministern (utförsäkringsminister borde vara en mer passande titel) och hans bisarra idé att psykiskt sjuka som brutit ihop av utmattningsdepression skulle må bättre av att jobba.
Eller socialministern som säljer ut apoteken så att vi nu kan fått förmånen att ranta runt på ett antal apotek för att få vår medicin. Såvida vi inte bor på landet förstås. Då handlar det om mil, i värsta fall förgäves.
Och arbetsgivarna som får bidrag för att anställa och ständigt anställer nya istället för att ge fast jobb.
Ständiga bidrag till dem som redan har och som i stor utsträckning missbrukar dem dessutom.
En politik som bäddar för korruption.
Migrationsministern som skyller på sitt Migrationsverket när omänskliga utvisningar genomförs, men det är regeringens direktiv de följer.
Och skolan som experimentverkstad.
På 60-talet sjöng vi Bob Dylans The times they are a´changing och klämde i med "the first ones now shall later be last, for the times they are a´changing". Men det är först nu den känns riktigt relevant.

Migrationsverkets regler står över allt

Det finns en paragraf i brottsbalken som kallas "egenmäktighet med barn". Detta gör sig Migrationsverket skyldig till, för vilken gång i ordningen det nu kan vara.
En mamma vanvårdar sina tre barn, varav ett är funktionshindrat. Barnen tas om hand av socialtjänsten och är placerade i fosterhem sedan tre år.
Nu ska Migrationsverket utvisa mamman. Av någon anledning ska då två av barnen också utvisas med henne, trots att hon inte ansetts kunna ta hand om dem på tre år.
AB skriver: "Men nu tar Migrationsverket över och processchefen Annette Bäcklund förklarar att utlänningslagen står över lagen om vård av unga (LVU). Den hjärnskadade och funktionshindrade dottern och hennes bror ska utvisas tillsammans med mamman.

Den yngsta dottern får stanna i Sverige för hon har en svensk pappa. Han har visserligen fråntagits vårdnaden om flickan, men han är svensk och det räcker för att hon ska få stanna.
Syskonskaran splittras upp och mamman som egentligen inte har vårdnaden om sina barn får ändå ta med sig de två äldsta till en oklar framtid i Serbien.
– Migrationsverket har i uppdrag att pröva personers rätt till uppehållstillstånd och det är en annan lagstiftning än den lagstiftning som socialtjänsten har att pröva huruvida föräldrar sviktar i sitt föräldraskap, säger Annette Bäcklund till SVT:s Västnytt.
– Små barn har oftast den största etableringen till sina biologiska föräldrar, fortsätter Annette Bäcklund. Nu har de här inte levt ihop men det finns ändå ett mycket starkt band mellan den biologiska mamman och barnen."

Sverige har skrivit på barnkonventionen som handlar om att barn ska skyddas mot övergrepp av olika slag. Deras behov av skydd ska gå före andra lagar och regler.
Men Migrationsverket står över andra lagar uppenbarligen, vilket också denna Anette Bäcklund försöker hävda. Om hon åtminstone nöjt sig med den kommentaren. Men nästa tar priset - "barn har den största etableringen till sina biologiska föräldrar och det finns ett starkt band mellan mamman och barnen".
Ingen av föräldrarna har nu vårdnaden om barnen och har inte bedömts kunna ta hand om dem. Ett barn är funktionshindrat och barnen är dessutom romer och de ska nu utvisas till Serbien, ett land känt för sin fientliga inställning till romer.
Men den inställningen verkar också finnas hos Migrationsverket.

Migrationsverket velar

Man kan bli förundrad över Migrationsverket. Nyss hade vi en debatt om en liten flicka, Haddile, som till varje pris skulle återförenas med sin försvunna mamma som hon aldrig träffat. Hon fick inget uppehållstillstånd.
Nu läser vi om en liten flicka som fått uppehållstillstånd, men inte hennes föräldrar. Hur ska de ha det? Plötsligt väger föräldrakontakten ingenting, för att föräldrarna inte vågar åka till Etiopien och skaffa pass. Men de har ju flytt p g a att myndigheterna där förföljt dem. Hur vore det om Migrationsverket någonsin tog till sig verkligheten.

Gör inte barnkonventionen till lag

Just nu är ännu ett absurt utvisningsärende på allas läppar. Lilla Haddile, 2 år, ska utvisas, och återbördas till sin mamma. Mamman övergav barnet efter 20 dagar av okända skäl (men det ryktas om hot, kvinnan kommer ursprungligen från Algeriet där den s k hederskulturen lever på vissa håll). Flickan har bott i en fosterfamilj i Sverige sedan hon var fyra månader och känner inte till något annat, men vad gör det. Hon är ju inte svensk medborgare och "en förälder har rätt till sina barn" som det står i barnkonventionen. Det är rättschefen på Migrationsverket, Michael Ribbenviks, linje.
Många vill göra barnkonventionen till lag i Sverige. Men den bör inte bli lag så länge som ovanstående formulering finns med "föräldrar har rätt till sina barn". Det handlar inte om barnets bästa utan om den gamla vanliga idén att föräldrar äger sina barn.
Däremot bör barn ha rätt till sina föräldrar kanske med tillägget "eller motsvarande", vilket inte är samma sak. I Haddiles fall har hon ju aldrig haft några andra föräldrar än fosterfamiljen, som dessutom är beredda att adoptera henne. Att plötsligt överlämnas till en främmande person i ett främmande land, även om den personen är den biologiska mamman, kan aldrig vara Haddiles bästa, hur tragiskt detta än kan vara för mamman.
Den som gör detta mot Haddile borde betecknas som skyldig till egenmäktigt förfarande med barn. Dessvärre tror jag Migrationsverket gör sig skyldig till det nästan dagligen. Alla fall hamnar ju inte i medierna.

Kolla männen, Migrationsverket

Heder åt Nyamko Sabuni som nu verkar vilja ta tag i den absurda lagstiftning som gör det möjligt för män att gång på gång ta hit kvinnor från andra länder, som de sedan misshandlar och dumpar.
Det är underligt att Migrationsverket, som annars verkar så noga med bakgrundskoller och tycker att 90-åriga sjuka kvinnor ska utvisas, inte kan se ett mönster när samma man flera gånger tar in kvinnor som sedan blir utvisade, utan att mannen granskas.
Ser fram emot tydliga direktiv och ny lagstiftning.

Utnyttjad utländsk arbetskraft undergräver svensk arbetsmarknad

Arbetsmarknaden börjar alltmer likna en lekstuga. Det kommer allt fler rapporter om att i kölvattnet av Billströms flaggskepp arbetskraftsinvandring dyker allehanda skumraskverksamheter och utnyttjande av utländsk arbetskraft upp. DN skriver om skenanställningar i okända företag som "sålts" till Kina och där Migrationsverket blåögt ger uppehållstillstånd utan att någon fått anställning. Än värre är kanske Hotell- och restauranganställdas undersökning av ett antal restauranter där utländsk arbetskraft arbetar 12 timmar om dygnet alla dagar i veckan för 4000 kr i månaden (trots kontraktets utlovade 22 000). Klagar man blir man hemskickad.
Det är så här alliansen hjälper företagarna att få billig arbetskraft. Inga regelförenklingar, som har efterfrågats av framför allt småföretagare länge. Istället chanser för oseriösa företag att utnyttja människor som tror de fått en stor chans, samtidigt som arbetsvillkoren undergrävs på den svenska arbetsmarknaden.
Som en tanke kommer så en rapport om att det nog inte är så bra med lång semester, utan bättre att ta bara 2-3 veckor åt gången. Drömläge för arbetsgivare som inte behöver ta in vikarier (färre sommarjobb för ungdomar) utan kan fortsätta som vanligt.
Reinfeldt talar lyriskt om "den svenska modellen", men håller som vanligt på med motsatsen.