EU imploderar med en federation

Vi kommer allt närmare det som många länder vill och andra absolut inte: En EU-federation. EU-kommissionens ordförande Barroso pläderar nu stenhårt för en federation av EUs stater som enda sättet att lösa krisen. Lösningen just nu för euroländerna är en slags gemensam finansminister (ECB) som ska övervaka att de sköter ekonomin.
Vi vet ju hur den gemensamma utrikespolitiken sköts, den som skulle göra EU till en stark och viktig aktör i världen. Sen Ashton tillträdde har EU försvunnit som utrikespolitisk aktör. EUs uttalanden är så urvattnade att ingen bryr sig. Och därför gör the big four (Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien) fortfarande som de vill. Vi andra tiger stilla, åtminstone utåt.
En EU-federation är en omöjlighet. Inbilska personer i makttoppen tror att man kan göra ett USA av EU bara man fick till en gemensam valuta. Tyvärr har man glömt de europeiska folken.
Europas historia är inte USAs. Vi har inte flyttat eller flytt till något som vi hoppats skulle vara bättre än det gamla landet. Vi talar inget gemensamt språk, varje lands historia skiljer sig enormt och ju fler länder som kommit in i unionen, desto mer olika har vi blivit. Och få vill att ännu mer makt ska samlas i Bryssel, när de ser hur tafatt EU hanterar kriser.
EU kommer att implodera - en federation är spiken i kistan.

EU-utträde ger sig själv

Annika Ström Melin i DN tycker att det är fel av vänsterpartiet att vara aktivt i EU eftersom man inte vill slopa kravet på utträde (än, diskussioner ska föras). Man ska leva som man lär, menar hon.
Men det vi lärt är att folkomröstningsresultat ska respekteras (till skillnad mot vad många gjort efter folkomröstningen om kärnkraft). 51 procent av svenska folket röstade för ett EU-medlemskap och då arbetar vi med den verkligheten. Det kallas demokrati. Och tycker man att EU fungerar dåligt på de flesta områden arbetar man självklart för förbättringar. Det är väl att leva som man lär.
Själv tror jag att EU kommer att implodera så småningom. Eurokrisen är det första tecknet. Tar man sedan in ett antal ytterligare länder med alltmer olikartade förhållanden riskerar man interna uppror i olika medlemsländer. Och dessvärre också mer extremism.
Få européer känner sig i första hand som EU-medborgare. Vi har inte heller, som amerikanerna, flyttat till en ny kontinent för att börja nya liv. Därför kommer vi aldrig att se De europeiska förenta staterna. Istället interna oroligheter för att människor upplever att de blir överkörda av byråkrater fjärran från deras egen verklighet. Vi är på god väg.