Avdragslinjen det som återstår av alliansens politik

Det kanske är dags att avskaffa det ekonomiska Nobelpriset, som ju egentligen inte är ett nobelpris, men som likställs med detta eftersom det delas ut samtidigt med övriga vetenskapliga priser. Det är verkligen ett hån mot de vetenskapliga prisen att detta pris jämställs med vetenskap. Gång på gång visas ju att ekonomiska teorier inte håller och framför allt att de inte kan användas som empiriska mätare på verkligheten.
Nu sist är det Rogodd-Reinharts idéer om BNP-tillväxt och statsskuld som visat sig vara fel. Ja, tittar man på tillämpningen av dessa teorier kan ingenting visa sig mer fel än att strama åt på en hel kontinent samtidigt i hopp om att man ska minska statsskulden.
Tyvärr är vår finansminister helt inne på denna linje. Gör inget, är hans mantra. Rör inget som innebär kollektiv samhällskostnad. Däremot delar vi gärna ut skattemedel till enskilda individer. Investeringar är ett okänt begrepp i vår nya ekonomiska värld. Avdragslinjen är alliansens enda skönjbara politik.

EU-utträde ger sig själv

Annika Ström Melin i DN tycker att det är fel av vänsterpartiet att vara aktivt i EU eftersom man inte vill slopa kravet på utträde (än, diskussioner ska föras). Man ska leva som man lär, menar hon.
Men det vi lärt är att folkomröstningsresultat ska respekteras (till skillnad mot vad många gjort efter folkomröstningen om kärnkraft). 51 procent av svenska folket röstade för ett EU-medlemskap och då arbetar vi med den verkligheten. Det kallas demokrati. Och tycker man att EU fungerar dåligt på de flesta områden arbetar man självklart för förbättringar. Det är väl att leva som man lär.
Själv tror jag att EU kommer att implodera så småningom. Eurokrisen är det första tecknet. Tar man sedan in ett antal ytterligare länder med alltmer olikartade förhållanden riskerar man interna uppror i olika medlemsländer. Och dessvärre också mer extremism.
Få européer känner sig i första hand som EU-medborgare. Vi har inte heller, som amerikanerna, flyttat till en ny kontinent för att börja nya liv. Därför kommer vi aldrig att se De europeiska förenta staterna. Istället interna oroligheter för att människor upplever att de blir överkörda av byråkrater fjärran från deras egen verklighet. Vi är på god väg.