Dags för kungen att ingripa

Svenska Akademin har blivit ett skämt. Det är tveksamt om någon i fortsättningen vill ingå i den illustra samling som sitter där nu. Nobelpriset i litteratur förlorar också sin tyngd när det nuvarande gänget har visat på så exempellös omdömeslöshet.
Det finns bara ett sätt att gå vidare för att rädda denna anrika institution. Kungen måste ingripa. Han är den ende som kan ändra på Svenska Akademin. Han bör kasta ut hela det nuvarande gänget och modernisera stadgarna. En kommitté med litteraturkunnande ur olika aspekter (gärna med flera utländska medlemmar för att undvika kameraderi) bör bildas för att utse en ny grupp aderton (eller hur många som kan anses påkallade). Endast en helt ny akademi kan upprätta status för Nobelpriset i litteratur.
Alternativet är att Nobelstiftelsen får ta över att ta fram nobelprisvinnare eller att helt enkelt lägga ner detta pris.

Domstolen slår fast: Inget Nobelcenter på Blasieholmen

Nu är förespråkarna för ett Nobel Center på Blasieholmen desperata. Mark- och miljödomstolen har avrått från bygget. Nobelstiftelsen protesterar i en debattartikel i DN mot domstolens skäl att säga nej till centret.
Bl a hänvisar de till riksintresset. "Nobelpriset är kanske den mest kända företeelse som Sverige internationellt förknippas med" skriver de. Det må så vara, men varför detta riksintresse ska manifesteras just på Blasieholmen finns det inga argument för. (Dessutom; det mest kända Nobelpriset är det i litteratur och det har ju Svenska Akademin själva sett till att solka så gott det går).
Särskilt inte när man ser den bild som hör till artikeln. Bilden visar hur centret skulle se ut där på Blasieholmens udde. En jättelik koloss á la husen runt Sergels Torg som från sjösidan helt skymmer Nationalmuseum och vyn vidare mot slottet. Det påminner om det sämsta i 60-talets arkitektur, guld eller inte.
Det är svårt att tänka sig detta hus på något ställe överhuvudtaget, men absolut inte i centrala Stockholm vid vattnet. Få motsätter sig ett Nobel Center, men att det ska ligga på Blasieholmen finns det knappast stöd för, opinionsmätningar eller ej.
Mark- och miljödomstolen har sagt sitt. Det krävs prövningstillstånd för att ta ärendet vidare. Måtte de inte få det.

Nya kvastar krävs i Börshuset

I dessa tider av vidrigheter i världen stannar jag i ankdammen en stund.
Behöver vi Svenska Akademin? Man kan fråga sig detta efter att de i princip omöjliggjort sig själva med de senaste veckornas intriger och smutskastning.
Nej, vi behöver inte en sådan akademi. Men Nobelpriset i litteratur har gjort Sverige känt internationellt i över ett sekel, så det är värt att bevaras. Men då krävs nya kvastar i Börshuset.
1. Statuterna måste ändras (i samarbete med hovet, universiteten m fl).
2. Samtliga av dagens ledamöter måste avgå.
3. Nya ledamöter utses i enlighet med de statuter som tas fram. Vissa kompetenser måste finnas i akademin.
4. Ledamöterna sitter i max tio år. Det gör också att "så har vi alltid gjort"-mentaliteten inte fastnar.
5. Jämn könsfördelning i akademin är ett måste.
Det finns säkert ett antal fler punkter som bör prägla en ny akademi, Det viktiga är att vi blir av med den gamla.

Ekonomipriset skämmer Nobelsammahangen

När en av årets Nobelpristagare i ekonomi, Robert Shiller, får frågan om han skulle köpa en bostadsrätt i Stockholm, svarar han att han skulle springa. Han är känd för att ha förutsagt IT-kraschen samt den senaste amerikanska husbubblan. Han menar att om man blåser upp priserna tillräckligt kommer bubblan till slut att brista.

Hans medkandidat till Nobelpriset i ekonomi, Eugene Fama, säger precis tvärtom. Bostadsbubblor finns inte, enligt honom. Marknaden reglerar allt och den är alltid rationell.

Här visas verkligen absurditeten i det här priset. Man kan ha vilken märklig ekonomisk teori som helst och rätt vad det är belönas man med ett stort pris under pompa och ståt. De senaste årens finansiella kriser visar väl om något, att ekonomiska teorier är lika tillförlitliga som astrologi.

Det måste kännas märkligt för de kemister, biologer och fysiker som står där och har gjort fantastiska upptäckter, många till extremt stor nytta för mänskligheten och så kommer dessa ekonomiska tyckare upp i talarstolen med sina spådomar.

Många har också lett till extrema klyftor i samhället, som t ex Milton Friedmans nyliberala tankegods.

Ta bort detta pris från Nobelsammanhangen och låt dem hållas på Handelshögskolan eller liknande. De hör inte hemma i seriösa sammanhang.

Avdragslinjen det som återstår av alliansens politik

Det kanske är dags att avskaffa det ekonomiska Nobelpriset, som ju egentligen inte är ett nobelpris, men som likställs med detta eftersom det delas ut samtidigt med övriga vetenskapliga priser. Det är verkligen ett hån mot de vetenskapliga prisen att detta pris jämställs med vetenskap. Gång på gång visas ju att ekonomiska teorier inte håller och framför allt att de inte kan användas som empiriska mätare på verkligheten.
Nu sist är det Rogodd-Reinharts idéer om BNP-tillväxt och statsskuld som visat sig vara fel. Ja, tittar man på tillämpningen av dessa teorier kan ingenting visa sig mer fel än att strama åt på en hel kontinent samtidigt i hopp om att man ska minska statsskulden.
Tyvärr är vår finansminister helt inne på denna linje. Gör inget, är hans mantra. Rör inget som innebär kollektiv samhällskostnad. Däremot delar vi gärna ut skattemedel till enskilda individer. Investeringar är ett okänt begrepp i vår nya ekonomiska värld. Avdragslinjen är alliansens enda skönjbara politik.

Ekonomiprojekt värt Nobelpris

Eurokrisen rullar på. Ekonomer blir alltmer tveksamma till detta projekt. Ett projekt så typiskt för ekonomisk teori.
Ekonomi har dessvärre alltför sällan koppling till verkligheten. Ekonomiska prognosmakare har ofta lika mycket fel som astrologer. Det är hemskt att de får ha sådan kontroll över människors privatekonomi.
Ta ett begrepp som bruttionationalprodukten, BNP. Det inkluderar alla varor och tjänster som produceras i ett land. Hög BNP definieras som god oavsett vad som produceras. BNP-måttet är m a o extremt trubbigt. Ekonomer ondgör sig alltid över låg BNP-tillväxt. Kina, Brasilien m fl har mycket högre tillväxt än Europa. Men det är ju där den mesta produktionen sker. Här producerar vi ju mest sopor.
Eftersom världen är så fixerad vid BNP-måttet borde det kanske förändras med hållbar utveckling som mål. All produktion som är direkt negativ för miljön borde avräknas BNP och allt som är positivt räknas till godo. Det vore något för ekonomer att bita i och kanske det s k Nobelpriset i ekonomi kunde kännas riktigt motiverat för en gångs skull.